Syfte:Vi vill med utgÄngspunkt i relevant teori, undersöka och beskriva svenska smÄföretags affÀrssystem och genom att jÀmföra med teorin analysera införandeprocessen och konsekvenserna av denna. Metod:En fallstudie med fyra anvÀndareföretag och en systemutvecklare. Fallstudien baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med nyckelanvÀndare pÄ respektive fallföretag. Empirien har stÀllts mot relevant teori och analyserats och diskuterats. Slutsats:AnvÀndareföretagen Àr nöjda med affÀrssystemet trots att varken upphandling och implementering följer teorins normer..

Uppsatsen behandlar Àmnena varumÀrkesredovisning och varumÀrkesvÀrdering. Syftet med uppsatsen Àr att definiera begreppet varumÀrke, klargöra lagar och normer inom omrÄdet och utreda huruvida varumÀrken kan tas upp av företag som en tillgÄng. VÀrderingsmetoder för varumÀrke ska klarlÀggas och vi Àmnar Àven att förklara hur svenska företag behandlar varumÀrken bÄde redovisningstekniskt samt hur de visar övrig extern information i sina Ärsredovisningar. Vi har anvÀnt oss av litteratur, lagar, normer, intervjuer och en fallstudie för att klargöra vad varumÀrken Àr, hur vÀrdering kan göras samt vad som krÀvs för att fÄ ta upp varumÀrken som tillgÄngar i balansrÀkningen. För att kunna visa hur svenska företag redogör för sina varumÀrken har vi studerat Ärsredovisningar frÄn 20 svenska företag med starka varumÀrken.

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur unga flickor ser pÄ sina egna kroppar och hur dessa flickor serpÄ de normer som förmedlas om hur man ?ska? se ut. Samt hur detta mÀrks i det vardagliga livet. Studienbygger pÄ 6 intervjuer med flickor som Àr mellan 14 och 15 Är gamla och gÄr pÄ en högstadieskola i UmeÄ.Materialet har analyserats med kvantitativ innehÄllsanalys. De teoretiska ramverk som studien utgÄr frÄn Àrgenerella sociologiska teorier om kroppen, genus och flickforskning.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en ökad förstÄelse om varför vissa klasser fÄr problem i skolan och hur man kan gÄ tillvÀga för att lösa detta. Arbetet Àr begrÀnsat och har sin utgÄngspunkt i en mellanstadieklass, nÄgonstans i vÄrt avlÄnga land, dÀr varje undervisningstillfÀlle var i totalt kaos. Vad som framkommit var att det fanns mÄnga omstÀndigheter som bidrog till att klassen inte fungerade. NÄgra exempel pÄ detta var skolbyte, bristande auktoritet, gruppdynamik och avsaknad av kontinuitet. De ÄtgÀrder som vidtogs för att lösa de problem som fanns i klassen var bl.a.

Samuel P. Huntingtons bok The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order har Ànda sedan utgivningen 1996 varit föremÄl för en stor debatt inom flera akademiska fÀlt. I samband med attackerna mot World Trade Center i september 2001 och USA:s krig mot Irak som inleddes pÄ vÄren 2003 pÄnyttföddes intresset för Huntingtons bok.Jag har utifrÄn en diskursteoretisk utgÄngspunkt jÀmfört Huntingtons bok med Bushadministrationens uttalanden i samband med krigsutbrottet med syftet att undersöka vilka likheter som finns dem emellan samt vad dessa likheter kan ha inneburit för vÀsterlÀndska och muslimska identiteter. Mina resultat visar att de skiljer sig Ät i sina respektive identitetskonstruktioner, dÀr Huntington strikt fokuserar pÄ religionens roll medan Bush skapar en vÀsterlÀndsk identitet kring begreppet frihet och en motidentitet kring begreppet terror, men att de har en gemensam nÀmnare i deras fiendebilder, dÀr grova generaliseringar prÀglar deras framstÀllningar..

The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool.The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire.As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young?s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives.

AnvÀndandet av medier har i takt med teknologins framvÀxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hÀvdar att bl.a. medier bidrar till att bÄde skapa och upprÀtthÄlla diverse normer ? dÀribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhÀllet genom att lÀra oss skilja pÄ ?rÀtt och fel? och bidrar till att mÄla upp vad som Àr typiskt manligt och kvinnligt.

Women all over the world have been victims for oppression during a long period of time. One main thing they were excluded from was the possibility to educate themselves. Fortunately, the situation is different today and studies shows that there are more women applying for higher-education than men, at least in Sweden. What motivates them is unknown, but according to the sociologist Pierre Bourdieu, it is always something in one?s social environment.The aim of this thesis was to examine how five female students have been motivated to apply for university and college educations, despite the fact that they are from non-academic families.

Universitetsservice US-AB Àr ett tryckeri som specialiserat sig pÄ akademiska trycksaker sÄsom avhandlingar, visitkort samt studentlitteratur. Sedan en tid tillbaka har företaget arbetat mot ISO 9001 standarden. De dokument som styr standarden har hittills förvarats i pÀrmar pÄ de lokala kontoren. Detta har visat sig vara ineffektivt dÄ det Àr lÀtt hÀnt att pÀrmarna bara blir stÄende och de anstÀllda pÄ grund av det inte hÄlls uppdaterade. Syftet med detta examensarbete Àr att göra dessa dokument mer anvÀndarvÀnliga genom programmet AutoFlowChart frÄn Netforms. Arbetet resulterade i en HTML-sida som Universitetsservice US-AB kan anvÀnda i sitt intranÀt, vilket gör att medarbetarna fÄr snabb och lÀtt Ätkomst till alla dokument. Detta medför Àven att nÀr dokumentationen uppdateras pÄ intranÀtet fÄr samtliga fyra kontor direkt Ätkomst till uppdatering. Dokumenten skulle Àven utformas sÄ att de blir mer lÀttlÀsta och fÄr ett trevligare utseende.

Syfte: Ta reda pÄ vilka för- och nackdelar en e-bok kan ha ur anvÀndarsynpunkt jÀmfört med en pappersbok. Undersöka hur e-bokens attribut stÄr sig jÀmfört med pappersbokens. Ta reda pÄ vilka faktorer som kommer att pÄverka e-bokens spridning. Se om det finns nÄgra faktorer som kommer att bli hinder för innovationsspridningen. NÀr allt ovanstÄende Àr genomgÄnget vill vi ha ett svar pÄ frÄgan: Hur ser framtiden ut för e-boken som ett alternativ till pappersboken? Slutsatser: E-boken har stora möjligheter att fungera som ett bÀttre lÀromedel under akademiska studier Àn pappersboken.

DĂ€r hĂ€r uppsatsens huvudsakliga fokus ligger pĂ„ att analysera ett litet antal exemplar av svenska historielĂ€roböcker för högstadiet och gymnasiet. Ämnet för analysen Ă€r det som kallas för orientalism eller hur Edward Said poĂ€ngterade hur han tyckte att de vĂ€sterlĂ€ndska akademiska institutionerna hade gjort den orientaliska vĂ€rlden till en vĂ€sterlĂ€ndsk diskurs som de anvĂ€nde som medel för att definiera araben och arabvĂ€rlden utifrĂ„n. Said poĂ€ngterade det specifika sĂ€tt pĂ„ vilken arabvĂ€rlden portrĂ€tterades i vĂ€stvĂ€rlden av akademiker, i lĂ€roböcker och olika typer av visuell media. Said menade att detta vĂ€sterlĂ€ndska synsĂ€tt var i grunden falskt och hans motivation att föra fram sitt budskap resulterade i hans vĂ€lkĂ€nda verk Orientalism. I detta verk poĂ€ngterade han diskursens makt och hur man genom denna skapade förestĂ€llningar som hade arbetat sig in i det vĂ€sterlĂ€ndska kollektiva minnet.

Familjen Àr i förÀndring. KÀrnfamiljen utgjorde tidigare den enda normen men idag kan en familj se mycket olika ut. En stor skillnad Àr att barnen fÄtt alltmer utrymme, plats och bestÀmmanderÀtt. Begreppet "curling" har blivit kÀnt och begreppet hÀnvisar till att förÀldrar hjÀlper sina barn i sÄ stor utstrÀckning att det inte blir bra för barnen.Studien avser att belysa hur förÀldraskap och synen pÄ det har förÀndrats (och om det har förÀndrats) sedan början av 1980-talet fram tills idag. Vilka faktorer finns det som pÄverkar till exempel tid? Studien bygger pÄ tio intervjuer med fem förÀldrar med barn födda 1980-1985 och fem förÀldrarna med barn som Àr födda mellan 1995-2000.

Svenska skolelever presterar allt sÀmre pÄ internationella matematiktester och det förs enstÀndig öppen debatt om detta. Detta Àr min granskande studie i vad som hÀnder i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gÄ pÄ djupet i en berÀttelse försöker jag reda utvad som hÀnder under ytan nÀr undervisningen inte fungerar. Allt oftare stÀmmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen Àr skriven inom ramen för Àmnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar pÄtyst kunskap och kollektiv kunskap..

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.