The main purpose of this study was to establish to what extent undergraduate students use reference services, what knowledge they have about those services and what their views of them are.The survey took place at Lund University Library, UB1, the main library responsible for collections in social sciences, humanities, theology and law. A total of 476 undergraduate students were asked to fill in a questionnaire, 273 accepted. The study is quantitative and was carried out during the autumn semester, 1996.The results show that the service used most frequently by undergraduate students is the reference collection. The least used service is the Internet, more than 50 percent of the students never use Internet at the University Library. In general, students are very pleased with the service given by the reference librarians, and with the collection of reference books.

KungsgĂ€rdets sjukhus got its name the fouth of january 1965 and is still in use today. In 1981 the hospital and became merged into Uppsala VĂ€stra sjukvĂ„rdsdistrikt and stopped being a independet fonds.Predecessor to KungsgĂ€rdets sjukhus was Centralepidemisjukhuset, more specific its Longterm care after the Infektionskliniken had moved to Akademiska sjukhuset the first of september 1965. In the KungsgĂ€rdets sjukhus material of archive several diffrent fonds are included: TunĂ„sens sjukhus, Wattholma sjukhem, Östra paviljongen and Landstingets verkstĂ€der. Geriatriska klinik is also included in KungsgĂ€rdets sjukhus, however it is not a fonds but a ward. However all this makes it very difficult to establish the provenance of KungsgĂ€rdets sjukhus, because it is impossible to know how all these fonds and its material of archive affects KungsgĂ€rdets sjukhus as a fonds specially since the other fonds have not been organized and catalogued, and There for it is difficult to know were the provenance and the truth of KungsgĂ€rdets sjukhus is.KungsgĂ€rdets sjukhus arrived at Landstingsarkivet in Uppsala lĂ€n together with several other fonds at different times.

Företag som upprÀttar sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock rÄder det inom forskningen pÄ omrÄdet en oenighet om vad hÄllbarhetsredovisning egentligen Àr. En mÀngd olika begrepp anvÀnds om vartannat och nÄgra klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie Àr dÀrför att göra en kartlÀggning av de olika begrepp som anvÀnds inom den globala, akademiska hÄllbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa begrepp samt för att utreda hur dessa begrepp förhÄller sig till varandra. Studien genomförs med hjÀlp av en litteraturstudie dÀr 12 artiklar vÀljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jÀmförs med varandra.

Syftet studiens syfte var att belysa vilken betydelse fysisk beröring har för unga personer med bristande hÀlsa. Metoden var en litteraturstudie i form av en forskningsöversikt dÀr 15 vetenskapliga artiklars resultatdelar analyserades. Resultatet Av analysen framkom fyra teman: Tillfrisknande, StÀrkande av vÀlbefinnande, Relationsskapande och Det svÄra mötet, vilka redovisades som resultat. Diskussionen utgick frÄn analysfynden, som stÀlldes mot en teoretisk referensram, byggd pÄ psykoanalytikern Erik H Erikssons utvecklingsteorier. Slutsatser Beröringens betydelse innebar att unga i sin utveckling kan bli hjÀlpta att övervinna splittring i sin identitet genom att tillfriskna frÄn ett liv av ohÀlsa och fÄ ett liv med stÀrkt vÀlbefinnande.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i sex- och samlevnad pÄgrundskolans senare del, och en utbildningskonsult frÄn preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet Àr att diskutera hur mÀnniskans sexuella begÀr riktas genomnormer och regler. Med utgÄngspunkt i teoretiska perspektiv utifrÄn Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen pÄ hur mÀnniskan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begÀrsriktning. Detta görs efter vad som Àr godtagbarabegÀrsriktningar inom samhÀllet.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstÄs som en relation mellan ettbegÀr och nÄgon/nÄgot som begÀrs. En sÄdan förstÄelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begÀrsrelationer fÄr ta utrymme i samhÀllet pÄ grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begÀrsrelationer.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att studera och kartlĂ€gga grĂ€nslandet dĂ€r olika professioner inom vĂ„rden möts och samverkar. Vi vill ta reda pĂ„ hur professioner interagerar, vilken kunskap olika professioner har om varandra samt eventuella meningsskiljaktigheter som kan uppstĂ„ nĂ€r de skall samarbeta och varför. Studien bygger pĂ„ en kvalitativ fallstudie genomförd pĂ„ sjuksköterskor, lĂ€kare och kuratorer verksamma vid Akademiska sjukhuset. Åtta personer vid tre olika vĂ„rdavdelningar har intervjuats om deras syn och erfarenheter av den interprofessionella samverkan som rĂ„der pĂ„ respektive avdelning. Teorin Ă€r baserad pĂ„ en genomgĂ„ng av den aktuella forskningen rörande team, professioner, interprofessionell samverkan och interprofessionellt lĂ€rande.

Studien handlar om lÀrares syn pÄ maskulinitet och dess syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur deras förestÀllningar formar och reproduceras hos eleverna dÄ lÀrare fungerar som normbÀrare. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vi genomförde totalt fem intervjuer med fem lÀrare. Till grund för vÄrt vetenskapliga perspektiv har vi anvÀnt oss av postmodernistisk kritisk mansforskning som har sina rötter i feministisk teori och queerteori. VÄr resultat och analys visar att vÄra informanter Àr genusmedvetna men missgynnas av samhÀllets hierarkiska könsordning som fortfarande reproducerar normativa förestÀllningar om könen..

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet Àr antagandet om att det enda rÀtta och normala Àr att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen Àr en ledande och övergripande norm i vÄrt samhÀlle. I skolan kan svÄrigheter uppstÄ för de elever som pÄ nÄgot sÀtt avviker frÄn heteronormen. Svenska lÀrarutbildningar berör Àmnet sex och samlevnad i mycket begrÀnsad utstrÀckning vilket kan medföra att lÀrare inte har den kunskap som krÀvs för att undervisa i Àmnet.

I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Robert Mertons anomiteori har historiskt fÄtt skarp kritik pÄ grund av sitt svaga empiriska stöd och sina teoretiska antaganden. Vissa har dock menat att det svaga empiriska stödet beror pÄ felaktiga operationaliseringar av Mertons teori. Den hÀr studien syftar sÄledes till att studera operationaliseringar i tidigare forskning av Robert Mertons ursprungliga anomiteori som den presenterades Är 1938 i Social Structure and Anomie. Först genomförs en noggrann genomgÄng och analys av artikeln Social Structure and Anomie och den teori som dÀr presenteras. Genom en systematisk litteraturöversikt har sedan 13 artiklar som operationaliserat Mertons teori valts ut och sedan analyserats utifrÄn de centrala delarna av Robert Mertons paradigm.

I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkade hur lÄng tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning pÄ individers karriÀrframgÄngar inom andra yrken ansÄg vi att det borde finnas liknande faktorer som pÄverkade revisorsassistenternas karriÀrframgÄng mot auktorisationen. I andra yrkeskarriÀrer Àr det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vÄr undersökning av revisorskarriÀren blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkÀnd pÄ revisorsproven och dÀrför Àr personen i vÄr undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nÀtverk.VÄr utgÄngspunkt Àr att det tar fem Är eftersom RevisorsnÀmnden har satt upp grundkrav som mÄste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. UtifrÄn tidigare teorier, framförallt karriÀrteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som bestÄr av olika faktorer som vi anser pÄverkar auktorisationstiden.

This report is about planning a demolition. The purpose of this report is that it should become a base for a demolition of house J at the Academic hospital in Uppsala, and also to make general help for planning a demolition. This report also contains a part about how a change in the work environment affects general people. The work started with studies of literature and design of the general part of the report and then continued with a practical study of house J. From the experience of the first two parts of the report a general help for planning a demolition was shaped.

Dagens företag förvÀntas att snabbare samla in och bearbeta information och anpassa sin verksamhet efter informationen för att attrahera och behÄlla de duktiga medarbetare skapar varaktigt lÀrande i organisationen. Flera akademiska undersökningar visar leder till varaktiga konkurrensfördelar och framför allt överlevnad.Syftet Àr att genom en jÀmförande fallstudie undersöka hur nÄgra företag strÀvar efter att skapa en lÀrande organisation.Inriktningen Àr abduktiv och sÄvÀl primÀr- som sekundÀrdata Àr underlag dÀr primÀrdatan bestÄr av semistrukturerade intervjuerAnalysen visar att Àven om samtliga undersökta fallföretag har insett vikten av att skapa lÀrande organisationer sÄ har de inte till fullo insett vilka faktorer som pÄverkar och skapar förutsÀttningar. FörÀndringsarbetet slutar ofta vid uttalade intentioner utan nödvÀndiga förÀndringar i processer, kultur och vÀrderingar. Ett (alltför) stort fokus pÄ kortsiktiga mÄl leder ofta till single-loop lÀrande nÄgot som riskerar ha en konserverande effekt pÄ organisationen istÀllet för en effektiv förÀndringsbenÀgenhet...