Ett program som simulerar signalbehandlingen i ett cochleaimplantat med signalbehandlingsstrategin ACE (Advanced Combined Encoder) har konstruerats. Programmets frÀmsta syfte Àr att i förvÀg prova ut instÀllningar i ett cochleaimplantat och genom detta försöka förutsÀga olika anvÀndares individuella instÀllningar. Programmet har validerats med utsignaler bearbetade av Cochlear Limited i deras egenkonstruerade Matlab-modul för forskning inom cochleaimplantat, NMT (Nucleus Matlab Toolbox). Samma insignal som anvÀnts av Cochlear Limited har processats av programmet och utsignalerna frÄn detta jÀmfördes med utsignalerna frÄn NMT. De bÀgge utsignalerna, producerade med samma instÀllningar, stÀmde bra överens. Komprimeringsfunktionen i programmet, som Àr en vital del av signalbehandlingen, visade sig stÀmma bra överens med NMT:s komprimeringsfunktion, sÄnÀr som pÄ en relativ minskning av vÀrdet vid starka insignaler. Programmet ska nu anvÀndas pÄ Cochleaimplantat-sektionen vid Uppsala Akademiska sjukhus för att pröva ut individuella instÀllningar till anvÀndare av cochleaimplantat.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka makten kring lÀxan och hur lÀxan kan pÄverka mÀnniskor. Jag vill ocksÄ undersöka hur lÀxan framstÀlls och bibehÄlls i dagens lÀxdiskurser.Teori: I den hÀr uppsatsen studerar jag hur lÀxan och dess normer kan uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv pÄ hur sociala fenomen skapas i och genom diskurser Àr centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn pÄ hur makten i dagens samhÀlle har flyttats frÄn makthavarna till att individerna styr sig sjÀlva. DÀrför behöver makten olika tekniker och strategier för att disciplinera och styra.

I dagens samhÀlle existerar en mÀngd normativa förestÀllningar kring kön och sexuell lÀggning. Detfinns tydligt bestÀmda ramar för vad som ingÄr i normen, samt vad som faller utanför och dÀrmedstÀmplas som normavvikande. Idag genomsyras fortfarande hela samhÀllet av heteronormativaantaganden. Heteronormen innebÀr en förvÀntan om att alla individer Àr heterosexuella och tillhörantingen gruppen man eller kvinna. Grupperna förvÀntas reproducera de motsatta stereotyper somfinns för hur en ?riktig? man respektive kvinna ska vara.

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Den hÀr studien syftar till att synliggöra rÄdande förestÀllningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmÀnhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom Àmnet. Familjen sÄgs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansÄgs vara en centralgestalt och den klassiska kÀrnfamiljen tilldelades stort utrymme..

Enligt styrdokumenten för grundskolan Àr det av vikt att alla barn har rÀtt till den hjÀlp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad pÄ sina villkor Àr en rÀttighet för allaelever. DÄ det Àr rektor som Àr ansvarig för verksamheten i skolan Àr det betydelsefullt hurrektor ser pÄ begreppet inkludering nÀr det gÀller elevers rÀtt till specialundervisning.För att fÄ reda pÄ hur nÄgra rektorer tÀnker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjÀlp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden dÄ det ger ettförutsÀttningslöst samtal utifrÄn en enda frÄga: Hur tÀnker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angÄende inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg anvÀnder personalen vid kommunala HVB (Hem för vÄrd eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda pÄ om personalen anvÀnder makt genom att stÀmpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgÄngspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stÀmplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bÀttre pÄ att socialisera barnen pÄ ett positivt sÀtt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) sprÄket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och vÀrderingar.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Den teknologiska utvecklingen har gjort Internet till ett kraftfullt verktyg inom marknadsföring dÄ Internetbaserade tjÀnsteföretag kan samla in, lagra, förflytta och analysera stora mÀngder information om InternetanvÀndare. Detta har samtidigt skapat en debatt huruvida Internetbaserade tjÀnsteföretag samlar in för mycket information om dess anvÀndare och om det kan anses göra intrÄng pÄ deras privacy. Syftet med denna uppsats Àr att analysera huruvida det existerar en problematik rörande informationsinhÀmtning pÄ Internet vid anvÀndning av tjÀnster och i sÄdana fall vilka effekter denna problematik skulle kunna generera för Internetbaserade tjÀnsteföretag. SekundÀrdata samt tvÄ intervjuer har legat till grund för vÄrt empiriska material. Litteraturstudien innefattar olika akademikers Äsikter och Àr inhÀmtade frÄn böcker och akademiska artiklar.

Företagskulturer Àr nÄgot som intresserat bÄde forskare och chefer inom företagsvÀrlden i mÄnga Är. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlÀtta kommunikation. Dock gÄr vissa tankebanor kring företagskulturer isÀr. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsÀttning normer och vÀrderingar. Kombinationen av olika mÀnniskor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och dÀrmed olika andra företags kulturer.

Studier kring spel har under de senaste tio Är fÄtt stort genomslag i den akademiska vÀrlden. Datorspels pÄverkan pÄ mÀnniskans kognitiva förmÄgor har visat sig vara signifikant, Àven om övriga effekter av datorspel Ànnu diskuteras av forskare. Studier kring spel har gjorts, frÀmst inom Massive Multiplayer Online (MMO) genren, men Àven nÄgra First Person Shooter- spel (FPS) Àven om fokus dÄ varit professionella spelare. Undersökningens fokus var att studera hur samarbete uppstÄr i spel dÄ icke professionella datorspelare spelar spel, men Àven studera vilken roll samarbete har i publika spel. Olika datainsamlingsmetoder anvÀndes för att stÀrka eventuella resultat.

Tidigare forskning har pekat pÄ samband mellan sjÀlvkÀnsla och sjÀlvupplevd stress vid akademiska studier. Hög sjÀlvkÀnsla har varit en skyddsfaktor mot stress och medfört ett psykologiskt vÀlbefinnande hos studenter. Det har dock förekommit bÄde kulturella och demografiska skillnader gÀllande sjÀlvkÀnsla och stress. Syftet med denna studie var att undersöka svenska högskolestuderandes demografiska variabler kön, Älder, civilstatus, arbete och barn samt globala sjÀlvkÀnsla i relation till upplevd stress. Deltagarna i studien var 111 högskolestudenter vid 2 högskolor i Mellansverige, varav 74 kvinnor.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bÀr spÄr av eurocentrism, alltsÄ idén att sÄ kallade vÀsterlÀndska normer Àr bÀttre Àn andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar Àven stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstÄr Àven som trovÀrdigt att dramaturgiska grepp förstÀrker behoven av dessa förenklingar. Under Äret förÀndrades tonlÀget i reportagen.

Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mÄn skiftat frÄn att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhÀlleliga krav, sÄvÀl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var dÄ frÄgor som vad hÀnder med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mÄl frÄn 2005 fram till nutid. Med hjÀlp av diskursteoretiska utgÄngspunkter och Ätta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen Àr mÄngtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehÄll dÀr diskurserna som pÄtrÀffas sker parallellt med varandra.