Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att pÄ sÄ sÀtt nÄ deras erfarenheter av hur mobbningen pÄ detta omrÄde ser ut. Intervjupersonerna berÀttar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter Àven fram hur ledarna ser pÄ ledarskap i allmÀnhet och hur de ser pÄ sitt eget ledarskap. Vidare ser vi ocksÄ till deras utbildningsbakgrund.

AbstractTitle: Correlation between the levels of education and conformity to traditional masculine normsAuthors: Larsson, M., & Ljungqvist, D. (2008)Objective: This study is an attempt to explain correlations between the levels of education and conformity to traditional masculine norms. It is mainly based on the social construction of gender. Background: A high level of education is associated with a healthy living, and a high conformity to traditional masculine norms associated with harmful health behaviours. The background also presents different views of masculinity, the construction of gender and the construction of norms.

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar Àr eller kÀnner sig övervakade och kontrollerade. PÄ grund av sÀrskilda regler och normer begrÀnsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka Àr dÄ dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen Àr ungdomar som Àr placerade pÄ institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i sÀrskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instÀngd institutionell sfÀr pÄverkar dessa ungdomar och deras liv pÄ olika sÀtt.

VÄr studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat tvÄ förskolor i tvÄ olika omrÄden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. VÄr studie har utgÄtt ifrÄn en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer pÄ dessa tvÄ förskolorna. Intervjuerna Àr semi-strukturerade, dÄ vi agerat moderatorer och enbart stÀllt frÄgor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vÄr analys och vÄrt resultat.

This master thesis concerns the relationship the librarianhas to the libraries classification system. The system itselfis made by librarians for librarians and is only used bylibrarians. This raises the question of how the librariansrelate to their own system to create order. The empiricalmaterial consists of five in-depth interviews with librarians.Two theoretical approaches were used in the analysis of thematerial with one focus on the librarian?s professional rolland the other on the postmodern theories about humansneed for order.

Ett ledarskap förutsÀtter kommunikation. Att genom kommunikation nÄ ut till alla medarbetare och leda verksamheten utifrÄn organisationens uppsatta mÄl Àr en förutsÀttning. Vad Àr dÄ kommunikation och hur görs den förstÄelig för mottagarna? Ledarskapet mÄste ocksÄ ses utifrÄn vilket sammanhang den verkar inom. HÀr Àr kontexten inom akademin, ett ledarskap med lÄng tradition av kollegialt ledarskap, en kollega tagen ur de egna leden, som under begrÀnsad tid blir akademisk ledare, som dekan eller prefekt.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur tvÄsamhet uppfattas och reproduceras av nÄgra unga mÀnniskor idag, genom att titta pÄ hur de upplever samhÀllets tvÄsamhetsnorm och hur den pÄverkar dem..

Velofarynxinsufficiens (VFI) inneba?r en nedsatt fo?rma?ga att under tal och fo?dointag sta?nga till mellan mun- och na?sha?la vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglamba? a?r en metod som kan anva?ndas fo?r att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt pa? talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan pa?verka graden av framga?ng.

Sedan mitten av 1800-talet har man i amerikanska litteratursammanhang ? akademiska sÄ vÀl som populÀrkulturella ? debatterat möjligheterna att skapa och att definiera ?The Great American Novel?; ett slags identitetsdanande roman och/eller allomfattande skildring av nationen USA. Syftet med uppsatsen Àr att ge en historisk bakgrund till begreppets uppkomst och att analysera dess olika innebörder. Problem med begreppets definitionsmöjligheter diskuteras och olika definitionsalternativ förs fram. FrÄgan om huruvida det finns nÄgot vÀrde i att (fortsÀtta) diskutera och försöka definiera ?The Great American Novel? tas upp..

Syfte och frÄgestÀllningar:Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensÀtter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förÀndring i samhÀllet rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt Àr studiens avsikt att undersöka hur detta pÄverkar konstruktionen av maskulinitet. De frÄgestÀllningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhÄller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget?Metodologi:Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 Är dÀr en del hade utlÀndsk bakgrund.

Enligt Blekinge Polismyndighets mÄngfalds- och likabehandlingsplan Àr rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av mÄlen för ökad jÀmstÀlldhet. En ÄtgÀrd som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningen inom myndigheten Àr Kvinnligt nÀtverk. I 10 Är har nÀtverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lÀgsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nÀtverk pÄ individ- och organisationsnivÄ? Tidigare forskning pekar pÄ flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utstrÀckning som mÀn.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur gymnasieelever menar sig uppleva och förhÄlla sig till sin diagnos. Uppsatsen utgÄr frÄn Michel Foucaults teorier kring avvikelse, normalitet och den pastorala makten. Teorierna gör det möjligt att komma bakom etablerade normer och bidra till den pedagogiska yrkesrollens utveckling. LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ forskning som behandlar specialpedagogik, diagnosens pÄverkan pÄ sjÀlvuppfattning och sjÀlvkÀnsla och diagnosens roll i stigmatisering och stÀmpling av individer.Uppsatsen har en kritisk forskningsansats för att försöka synliggöra bakomliggande orsaker till elevernas förhÄllningssÀtt. Den empiriska delen bestÄr av en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av semistrukturerade, personliga, intervjuer för att söka svar pÄ hur sex gymnasieelever menar sig uppleva och förhÄller sig till sina diagnoser.

This essay studies how advertisements in various anti-smoking campaigns can influence and persuade by using anti-logos as counter-arguments to the tobacco industry's logos. In contrast to tobacco advertising arguments such as freedom (logos), pleasure (pathos) and trademark (ethos) the anti-smoking campaigns create anti-logos arguments with various connotations such as repulsive pictures and sexual implications to influence groups of people not to start smoking or to quit smoking.Advertisement of tobacco does not exist nowadays due to legal restrictions in the western world; however several decades of myths created in the consumer consciousness still exist. Thus one can speak of a tobacco advertising ideology that exists and the various anti-smoking campaigns trying to change that ideology.The purpose of anti-smoking campaigns is to conduct a kategoria of myth that tobacco advertisement has created over the years. Anti smoking organizations do this by creating a new ideology to affect consumer?s attitude toward smoking and the tobacco myth with an anti-myth.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur ungdomar hanterar normer kring kön och sexualitet.De centrala frÄgestÀllningarna Àr:Hur positionerar ungdomarna sig i förhÄllande till samhÀllets rÄdande diskurser kring kön?Hur beskriver ungdomarna omgivningens reaktioner?Hur förhÄller ungdomarna sig till omgivningens reaktioner och förvÀntningar? Tidigare forskning visar att ungdomar som stÄr utanför samhÀllets normer kring kön och sexualitet mÄr sÀmre Àn andra ungdomar. Vidare finns det forskning som tyder pÄ att ett könsstereotypt förhÄllningssÀtt fortfarande dominerar inom socialt arbete med ungdomar, och att detta inskrÀnker ungdomarnas rörelsefrihet.Uppsatsen Àr en kvalitativ abduktiv studie som utgÄr ifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv. I grunden ligger ett poststrukturalistiskt synsÀtt och ett socialkonstruktivistiskt sÀtt att se pÄ vÀrlden som skapad i tid och rum. Insamlingen av empiri har skett genom halvstrukturerade intervjuer i realtid pÄ internet med hjÀlp av ?messenger?.

Inledning: Sverige har under lÄng tid ansetts vara ett land med mycket lÄg nivÄ av korruption och har av andra lÀnder setts som ett föredöme. Dock har det pÄ senare Är varit ett ökande antal mutskandaler och korruptionshÀrvor i landet som har gjort att problemet med korruption debatterats flitigt bÄde av politiker och media. Göteborg Àr en av de kommuner som haft stora problem med korruption och under Ären 2010-2011 framkom det att flera tjÀnstemÀn i Göteborgs Stad sysslat med olika former av korruption. Ett av de omrÄden som Àr extra utsatt för korruption Àr upphandlingsenheterna dÄ de Ärligen handskas med stora summor pengar.Syfte: Med denna studie vill vi bidra till en ökad förstÄelse kring begreppet korruption genom att vidareutveckla tidigare forskares tankar om korruptionsgynnande incitament och istÀllet se pÄ vilka incitament som fÄr individer att avstÄ frÄn korruption, det vill sÀga vilka incitament som blir korruptionshÀmmande. Och vÄr forskningsfrÄga blev sÄledes följande;?Vilka incitament anser de tjÀnstemÀn som arbetar med offentlig upphandling i Göteborgs Stad, har stor inverkan i deras val om att inte utföra korrupta handlingar??Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi valt en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fem olika tjÀnstemÀn vid tre olika förvaltningar i Göteborgs Stad.