Syftet med vÄr studie Àr att studera och problematisera pedagogers syn pÄ det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jÀmstÀlldhetsuppdrag pedagoger har att förhÄlla sig till enligt lÀroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osÀkerhet hos pedagoger kring begreppet genus och hur arbete med genus och jÀmstÀlldhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av mÄnga hyllas sÄ finns det parallella förestÀllningar om hur fri lek Àven begrÀnsar, skapar uteslutningar och har en karaktÀr av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgÄtt ifrÄn Bronwyn Davies genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en stÀndigt pÄgÄende process som formas utifrÄn de olika sociala konstruktioner som personen Àr en del av. I studien har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod dÀr vi genom intervjuer med pedagoger har fÄtt fyllig och detaljrik empiri, vilken vi dÀrefter har transkriberat och tillsammans analyserat.

Studiens syfte var att undersöka hur fem biologilÀrare anser att de utmanar heteronormen i sex- och samlevnadsundervisningen och hur de anser att de försöker inkludera alla elever oavsett sexuell lÀggning och könstillhörighet. Undersökningen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ gymnasiet i en stad i Mellansverige. Resultatet av undersökningen var att lÀrarna ansÄg sig ha bristande kunskaper om normkritiskt arbete och för att kunna utmana normer skulle lÀrarna behöva ökad medvetenhet och kunskap om att arbeta med normer. LÀrarna ansÄg sig ta vara pÄ de tillfÀllen som uppstÄr för att arbeta med elevernas normativa ageranden. LÀrarna arbetar normkritiskt genom att inte anta att elever lever i heterosexuella livsstilar och genom att inte anvÀnda heteronormativt material.

En kvantitativ enkÀtundersökning bland 72 kvinnor och 31 mÀn frÄn tvÄ studieinriktningar pÄ Högskolan i BorÄs, utfördes i syfte att undersöka förhÄllandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes Àven hur förhÄllandet pÄverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala omgivningen, som mÀttes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfÀlle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivÄ) hos tvÄ referensgrupper: vÀnner och andra studenter, i jÀmförbar Älder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos bÄde den proximala gruppen vÀnner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre Àn den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns Àven signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka vilka etiska normer som finns i lÀrares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lÀrare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut pÄ. VÄr datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lÀrare. LÀrarna har dagen innan intervjutillfÀllet fÄtt ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att lÀsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgÄtt ifrÄn fallet, men lÀrarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svÄra situationer i lÀraryrket.

Syftet med denna undersökningen Àr att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur anvÀndare av det sociala nÀtverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnÄ syftet utformades följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt upplevs aktiviteten pÄ Instagram som meningsfull? Vilka normer och förvÀntningar uppstÄr i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förvÀntningar? Metod: Kvalitativ metod dÀr anvÀndare av Instagram har intervjuats angÄende sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades dÀrefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning pÄ Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten pÄ Instagram som meningsfull dÄ det ger dem bekrÀftelse och skapar en kÀnsla av gemenskap.

NÀr det sker förÀndringar pÄ det samhÀlleliga planet, vad gÀller normer och vÀrderingar, mÄste Àven de lagar samhÀllet följer utvecklas för att pÄ sÄ sÀtt bli tillÀmpbara i den nya samhÀllsordningen. Den svenska sexualbrottslagen Àr en lag som tydligt visar den utveckling som sÄvÀl det svenska samhÀllet som rÀttsvÀsendet genomgÄtt under de senaste seklerna. Lagen i sig pÄvisar hur normer och vÀrderingar vad gÀller kvinnans och mannens sexualitet över tid förÀndrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rÀttsvÀsendet som rÀttsligt subjekt. DÄ det Àr i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger sÄledes denna uppsats pÄ de debatter vilka uppstÄr i riksdagen under en lagÀndringsprocess. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förstÄelse för hur genusmönster kan prÀgla idrottsundervisningen ur ett sÄvÀl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsÀmne, ska kunna förÀndras mÄste vi fÄ mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) Àr barns inflytande betydelsefullt vid förÀndringar av barnens rÀtt i samhÀllet. I studien problematiseras frÄgestÀllningarna enligt följande:?Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga Ären i grundskolan skolans idrottsÀmne ur ett genusperspektiv??Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna?I studien anvÀndes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att fÄ inblick i elevernas perspektiv pÄ skolans idrottsÀmne.

Trots all forskning som Àr gjord inom omrÄdet postoperativ smÀrta, kvarstÄr det faktum att mÄnga patienter upplever otillfredsstÀllelse i sin smÀrtlindring. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera aktuell forskning om vad som pÄverkar sjuksköterskans smÀrtbedömning vid postoperativ omvÄrdnad. Studien har genomförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som tydligt beskriver de omrÄden som pÄverkar sjuksköterskans smÀrtbedömning: (1) patientens sÀtt att visa smÀrta, (2) patientens uttalande, (3) erfarenhetsbaserad bedömning och (4) rÄdande normer. NÀr sjuksköterskan smÀrtbedömer vÀgs ofta flera av dessa kategorier in, genom att man utefter tidigare erfarenhet observerar den generella framtoningen, i kombination med patientens vitala tecken.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syftet att öka förstÄelsen kring vilka möjligheter barn kan ha att inta grÀnsöverskridande positioner i förskolan. Vi har studerat tvÄ barngrupper pÄ tvÄ olika förskolor genom ostrukturerade, icke-deltagande observationer för att se hur dessa barn intar olika positioner samt vilka faktorer som pÄverkar positionstagandet. Under analysens gÄng vÀxte fyra teman fram; miljö, traditionella genusroller, grÀnsöverskridande samt möjligheter och begrÀnsningar, som sedan analyserats med inspiration frÄn ett normkritiskt perspektiv för att fÄ syn pÄ hur barnen trÀder över grÀnser utifrÄn de olika temana. Resultatet visar olika faktorer som kan pÄverka hur barn intar grÀnsöverskridande positioner som sedan diskuteras med hjÀlp av vÄra tre frÄgestÀllningar: Hur överskrider barn grÀnser? Vilken betydelse har miljön för hur barn agerar grÀnsöverskridande? Hur ser möjligheter och begrÀnsningar ut för olika barn?.

I det rÄdande informationssamhÀllet dÀr utbytet av information och digitalt material har blivit mer framtrÀdande Àn nÄgonsin tidigare har Àven upphovsrÀttsfallen kring dess anvÀndande och ÄteranvÀndande blivit allt mer aktualiserade.I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har pÄverkat kreativa aktörers syn pÄ ÄteranvÀndning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet.Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur mÀnniskan och hennes kognitiva processer influerar rÀttsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering.Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan mÀnniskor, vilket resulterat i förÀndrade konsumtionsmönster och en remixkultur dÀr individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlÀnkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder frÄn mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer.Med bakgrund av detta söker vi att föresprÄka en mer öppen syn pÄ de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,dÀr mÀnniskor tillsammans bygger vidare pÄ vÄrt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet..

Den normkritiska pedagogiken Àr ett tÀmligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rÄdande och förgivettagna sÀtten att vara, eller med andra ord de rÄdande normerna i samhÀllet. Under senare Är har normkritisk teori fÄtt ett stort genomslag inom forskningen och i den allmÀnna debatten, speciellt relaterat till skolans vÀrld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik fÄr finns det ingen forskning pÄ menar normkritiker sjÀlva och det blir dÀrför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den anvÀnder sig av begrepp sÄ som: kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar sÄledes till en fördjupad förstÄelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhÀllet samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv.

Internet har Àndrat bolagens möjligheter att sprida information. Samtidigt har arbetet med finansiell kommunikation gentemot investerare, s.k. Investor Relations, uppmÀrksammats allt mer inom den akademiska vÀrden. Uppsatsen har syftat till att med hjÀlp av en egen analysmodell försöka bedöma Investor Relationsarbetet pÄ Internet som bedrivs av de börsnoterade fastighetsbolagen. Denna typ av analys görs bl.a.

[saknas].

En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i den ohÀlsa som Àr dokumenterad bland hbt-ungdomar dÀr skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhÄllande till för skolan rÄdande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med vÀrdegrundsfrÄgor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhÄllande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteronormativitet prÀglar skolkuratorers arbete med dessa frÄgor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen.

Den internationella studentrörligheten har de senaste femton Ären ökat i snabb takt. Omfattningen av utlÀndska studerande som lÀser vid svensk högre utbildning pÄ grundlÀggande nivÄ har tredubblats sedan mitten av nittiotalet och svenska universitet och högskolor förbereder sig pÄ ytterligare ökning av inresande studenter. I takt med att svenska universitet och högskolor börjat erbjuda kurser pÄ engelska har ocksÄ Sverige som studieland blivit mer attraktivt. Att kurser kan erbjudas pÄ ett internationellt gÄngbart sprÄk har gjort Sverige konkurrenskraftigt pÄ en vÀxande marknad. Detta i kombination med enklare ansökningsförfaranden har gjort att utlÀndska studenters ansökningar till svenska utbildningar ökat med nÀstan 500 % frÄn ht-07 till ht-08.