Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Kvinnors förestÀllningar om den egna kroppen Àr ett vÀlstuderat omrÄde medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar Àr mindre vanliga. UtifrÄn denna iakttagelse vÀcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga mÀn talar om den manliga kroppen samt uppmÀrksamma normer, vad som underdiskussionerna framstÄr som sanningar i de unga mÀnnens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill sÀga att individerformas och fÄr kunskap utifrÄn den kultur de befinner sig i.

Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anstÀllda i restaurangbranschen upplever den rÄdande alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervÀgande del av de anstÀllda inom restaurangbranschen har problematiska eller Ätminstone riskfyllda alkoholvanor. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur individerna som sjÀlva arbetar inom branschen förhÄller sig till alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod dÀr fem anstÀllda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda pÄ hur de anstÀlldas syn och attityder ser ut i förhÄllande till alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde nÄgon form av konsekvens för de som har en avvikande syn.

Prostitution Àr ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjÀlpa prostituerade. Media Àr ett kommunikationsverktyg som anvÀnds för att förmedla information till samhÀllets invÄnare. Media förmedlar diskurser som pÄverkar vÄr sociala omgivning. Vidare upprÀtthÄller samhÀllet diskurser genom att diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson sÄldes som prostituerad pÄ 1970- talet till kÀnda politiker i Sverige och har nu krÀvt skadestÄnd av regeringen.

Syftet med denna undersökning var att erhÄlla ökad förstÄelse för ett antal gymnasieungdomars upplevelser av sociala nÀtverk och hur dessa vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva pÄ nÀtverken. Vi Àmnade Àven undersöka konsekvenserna av den sjÀlvframstÀllan som sker, med fokus pÄ hur ungdomarna sjÀlva pÄverkas.FrÄgestÀllningarna vi utgick ifrÄn var: vilka normer finns för hur man bör framstÄ pÄ de sociala nÀtverken? Hur beskriver ungdomarna att de framstÀller sig sjÀlva pÄ de sociala nÀtverken och hur anpassas sjÀlvframstÀllan utefter de normer som finns och den respons som de fÄr? Hur underlÀttar och försvÄrar nÀtverksarenan, i jÀmförelse med den fysiska verkligheten, ungdomarnas möjligheter att framstÀlla sig sjÀlva pÄ önskvÀrt sÀtt? Samt hur pÄverkas ungdomars syn pÄ sig sjÀlva av de framstÀllningar som görs och den respons som de fÄr? UtifrÄn vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att samla in vÄr empiri genom att utföra fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Vi har utgÄtt frÄn de symboliska interaktionisterna Charles Cooleys, George Herbert Meads samt Erving Goffmans tankar och begrepp för att analysera vÄrt resultat. Resultat av vÄr studie pÄvisar att det Àr relativt lÀtt ?att skrÀddarsy sig sjÀlv?, att framstÄ som den man vill framstÄ som, pÄ de sociala nÀtverken i jÀmförelse med vad detta Àr i den fysiska verkligheten.

Uppsatsens övergripande problematik handlar om normalitet och avvikelse och deras betydelse för vad som kommer att uppfattas som gott och dÄligt moderskap. Studiens specifika syfte Àr att undersöka hur nÄgra kvinnor, vars livsstil pÄ olika sÀtt avviker frÄn det "normala", förhÄller sig till och formulerar sig kring sitt moderskap och samhÀlleliga förvÀntningar pÄ detsamma.Mitt material bygger pÄ kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fem mödrar vars levnadsförhÄllanden och ideal i flera avseenden avviker frÄn generella normer kring t ex arbete, boende och drogbruk.Jag utgÄr frÄn den sociologiska synen pÄ avvikelse som ett resultat av samhÀllets behov av avvikare för att upprÀtthÄlla den etablerade ordningen. DÄ kvinnor som avviker frÄn olika normer vanligen anses vara olÀmpliga som mödrar utgÄr jag i min diskussion frÄn att kvinnorna jag studerat kan antas uppfatta sig misskrediterade som mödrar och dÀrmed sannolikt söker rÀttfÀrdiga sitt moderskap.I min analys av kvinnornas formuleringar kring moderskap illustrerar jag hur kvinnorna med hjÀlp av försvarsmetoder som "förklarande redovisningar" och "sociala jÀmförelser" kan vÀnda potentiella misskrediterande beteenden till positiva egenskaper och pÄ sÄ sÀtt framhÀva roller som goda mödrar. Jag belyser ocksÄ hur kvinnorna utnyttjar det moderna moderskapets komplexa balansgÄng mellan traditionella och moderna vÀrderingar genom att vÀlja att presentera den modersroll som passar bÀst för situationen och sammanhanget och hur detta resulterar i att kvinnorna upprÀtthÄller och reproducerar traditionella normer och roller samtidigt som de tar avstÄnd frÄn och motsÀtter sig desamma.Studien visar att de "avvikande kvinnorna" i stor utstrÀckning framstÀller sitt moderskap genom att ta fasta pÄ och framhÀva traditionella modersroller..

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras Àr vilka normativa förvÀntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förÀndras efter att paret fÄtt barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrÄn ett före- och efterperspektiv relaterat till hushÄllet, yrkesarbete och förÀldraskap.  Modersbilden i dagens samhÀlle vrids mellan ett husmors ideal och den framgÄngsrike yrkeskarriÀristen. Den goda modern lever upp till hushÄllsidealet, har en framgÄngsrik karriÀr och vÄrdar sitt yttre efter dagens alla hÀlso- och skönhetsideal.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med personer med olika fysiska funktionsnedsÀttningar om deras upplevelser och erfarenheter om funktionsnedsÀttningar, sexualitet och genusgörande. Kategorin funktionsförmÄga Àr i mÄnga diskurser omarkerade. I det icke uttalade om kroppars olika förmÄgor förvÀntas och blir en funktionsfungerande kropp norm. Min studie grundar sig pÄ ett teoretiskt samarbete dÀr Robert McRuer?s cripteori utgör referenspunkten.

Gym hÀrstammar frÄn en manlig kultur och har kommit att bli en arena som prÀglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att trÀna pÄ separata tjejdelar. Dessa delar Àr ofta ett lÄst rum dÀr endast kvinnor har tilltrÀde. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för varför manliga och kvinnliga motionÀrer tror att en separat del för kvinnor pÄ gymanlÀggningar finns utifrÄn en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv pÄ genus. En social konstruktion Àr nÄgot som skapas genom mÀnniskors samspel med varandra och samhÀllet vi lever i.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprÀttas eller löpande under Äret och Àrett grundlÀggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gÄtill, men det Àr ÀndÄ inte alltid uppenbart hur en sÄdan skall ske. PÄ senare Är har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de Àldre,etablerade principerna. Detta gör det svÄrt att följa en enhetlig teori för hur intÀkter skallredovisas. FrÄgor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmÀrksammade, vilket bland annat mÀrks pÄ antalet mÄl som avgjorts i RegeringsrÀtten.Denna uppsats behandlar periodisering av intÀkter och vilka normer som styr utfallet irÀttsfall.

NÀr Àr en bild fÀrdig och vem bestÀmmer det? Hur viktig Àr en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rÀtt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebÀr att nÄgon annan Àn kreatören avgör om ett projekt Àr slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kÀnda svenska bildskapare intervjuas om deras syn pÄ den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller Àndra det som ritats och utan tillgÄng till förstudier eller skisser..

Life science sysselsÀtter i Uppsala 4500 personer varav 60% arbetar pÄ de fyra största företagen. Branschen Àr forskningsintensiv och producerar bland annat lÀkemedel och produkter till lÀkemedelsbolag och akademiska institutioner. Produkterna Àr nischade och företagen mÄste ofta vara globala redan frÄn start. Denna studie undersöker med hjÀlp av teorier om internationalisering tre fallföretag inom life science frÄn Uppsala. Genom intervjuer och Ärsrapporter dras slutsatsen att fallföretagen frÀmst har internationaliserat sin försÀljning med olika strategier för att penetrera internationella marknader.

The purpose of this thesis is to find out how young girls reason about norms and attitudes towards female sexuality. Through a qualitative research approach ten girls in grade 9 has discussed in two focus-groups on what is typically female, the ideal images of the ultimate woman as well as what is considered to be characteristic of female sexuality. The results were analyzed using Tina Mattson's theory of intersectionality, Beverly Skeggs theory of respectability and Göran Burenhults thoughts about biology and sexuality. Some of the main findings are that the girls in the study associate femininity primarily with external attributes and beauty and the ideal image of the woman is beautiful, yet independent. Further they describe different conditions for boys and girls to explore their own sexuality, and also that for girls the risk of being branded a "whore" is ever present.

Undersökningens syfte Àr att undersöka och jÀmföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rÄdande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhÀva de homosexuella mÀnnens karaktÀrstecken, d.v.s. utmÀrkande egenskaper, kÀnnetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktÀriserade mÀnnen i kÀllmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och vÀrderingar i de skrivna orden.

Individers skapande och vidmakthÄllande av maktstrukturer sker hela tiden. Skolan Àr en viktig arena för socialt samspel dÀr varje barn bÀr med sig sin individuella bakgrund och sÄledes har olika förutsÀttningar i skolan. Bland de jÀmnÄriga sker en identitetskonstruktion dÀr tillÀgnande av normer och vÀrderingar sker. Syftet med vÄr studie Àr att lyfta fram hur barn i ett mÄngkulturellt omrÄde utifrÄn ett intersektionellt perspektiv skapar och reproducerar en social ordning. Teorin kring det intersektionella perspektivet avser att studerande av maktstrukturer inte kan ske utifrÄn endast ett perspektiv utan att olika perspektiv samverkar i en hierarki.