Under 2006 fick utvecklingsnĂ€mnden i Helsingborgs kommun bidrag frĂ„n lĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne för att kunna driva mansgrupper med invandrarmĂ€n. Sedan dess har ca 300 mĂ€n genomgĂ„tt utbildningen, vilken omfattas av tio tillfĂ€llen ĂĄ tre timmar vardera. Överordnad mĂ„lsĂ€ttning med grupperna Ă€r att göra invandrarmĂ€nnen mer delaktiga i svenska samhĂ€llet. Dessutom ska deras attityder förĂ€ndras och jĂ€mstĂ€lldheten öka. Den teoretiska ansatsen bestĂ„r av en diskussion runt förhĂ„llandet mellan struktur och individ.

Denna uppsats kommer att undersö?ka hur designen och anvÀ?ndandet av mobildejtingtjÀ?nsten Tinder har pÄverkat beteenden och normer gÀ?llande nÀ?tdejting bland unga vuxna i Sverige. Ett huvudsyfte Àr att undersöka hur olika interaktionsmekanismer i Tinder pÄverkar synen pÄ nÀtdejting och potentiella partners. Vidare undersöker vi faktorer som skiljer Tinder frÄn övriga nÀtdejtingtjÀnster, samt vilka normer som synliggörs genom anvÀndandet av Tinder. Genom en nÀtbaserad enkÀtundersökning kunde vi samla anvÀndarupplevelser och Äsikter frÄn anvÀndare av Tinder.

Sammanfattning Bakgrund: Att följa de basala hygienrutinerna Àr den viktigaste ÄtgÀrden för att förhindra uppkomst av vÄrdrelaterade infektioner (VRI). VÄrdpersonal mÄste arbeta för att förbÀttra och upprÀtthÄlla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlÀngda vÄrdtider, ökade samhÀllskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet.Syftet: Syftet med studien var att undersöka om och hur vÀl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ?vÄrdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS? pÄ sjukhuset samt en avdelning som valt att avstÄ deltagande.Metod: En kvantitativ jÀmförande observationsstudie valdes som metod dÀr vÄrdpersonal observerades utifrÄn en mall angÄende de basala hygienrutinerna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur de ansvariga för jÀmstÀlldhetsarbetet pÄ Folksam arbetar med jÀmstÀlldhet. Syftet Àr Àven att undersöka vilka normer och kulturer som kan pÄverka deras jÀmstÀlldhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tvÄ stycken som arbetar internt, med att fÄ just Folksam mer jÀmstÀllt, och tvÄ stycken pÄ Folksam som arbetar externt, med att fÄ andra företag bÄde i Sverige och utomlands att bli mer jÀmstÀllda. Slutsatsen Àr att respondenterna pÄ Folksam blir pÄverkade av normer frÄn till exempel politiken, för att politiken krÀver att de ska vara jÀmstÀllda, men ocksÄ för att deras kunder vill det. Det Àr Àven en lönsamhetsfrÄga samt en mÀnsklig rÀttighet och dÀrför vill de Àndra den rÄdande normen.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag dÄ mötte. Det tycks som att det Àr lÀttare att skriva om och tÀnka kring dessa frÄgor Àn att faktiskt sjÀlv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig dÀrför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns nÀr pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker frÄn tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frÄgor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frÄgat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsÀttningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framtrÀdande; normer kring kön, sexualitet, hudfÀrg och etnicitet samt Älder.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som Àmnar till att belysa olika pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande av regnbÄgsfamiljer i förskolan utifrÄn de normer och vÀrderingar som finns i samhÀllet. Studien undersöker hur nÄgra pedagoger i förskolans verksamhet förhÄller sig till familjer med samkönade vÄrdnadshavare, i studien Àven refererade till som regnbÄgsfamiljer, samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi ocksÄ gjort en liten förstudie pÄ en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbÄgsfamilj. För att nÄ en djupare förstÄelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhÀllelig bakgrund till synen pÄ homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar Àr relevant i förhÄllande till studien. UtifrÄn detta diskuterar vi hur normer, vÀrderingar och heteronormativiteten i samhÀllet, det vill sÀga hur samhÀllet Àr uppbyggt kring en syn pÄ heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans vÀggar.

Det övergripande syftet med studien Àr att ur ett genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv Äterspegla vilka uppfattningar som rÄder om vad kvinnliga respektive manliga fritidspedagoger gör och förvÀntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen Àr att kartlÀgga fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebÀr att deltagande observationer Àr att föredra. DÄ vÄr avsikt Àven Àr att undersöka fritidspedagogers uppfattningar och förestÀllningar kring genus och normer, anvÀnds semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter.

This study aims to evaluate the value relevance of Piotroski?s (2000) nine fundamental signals. In order to do this, the signals are tested on the OMX Nordic Exchange Stockholm between the years 2003 and 2009. The hypotheses of the study are whether the signals are value relevant and if the value relevance has changed. To test this, a Chi-square test and a regression are used.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2011.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur IT-företag tillÀmpar gÀllande normer för intÀktsredovisning. Metod: För att genomföra denna studie har vi valt att först skapa oss en uppfattning om hur intÀktsredovisning i praktiken gÄr till i IT-företag. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit att med hjÀlp av fallföretagens Ärsredovisningar granska huruvida företagen har anvÀnt sig av gÀllande normer och pÄ vilket sÀtt detta har skett. För att ge en rÀttvisande bild av fallföretagen och deras redovisningsprinciper har vi kompletterat informationen i Ärsredovisningarna med intervjuer med företagen. Sammantaget menar vi att ovanstÄende tillvÀgagÄngssÀtt har gjort vÄr studie tillrÀckligt förankrad i verkligheten.

BAKGRUND:Det Àr samhÀllets normer, vÀrderingar och förvÀntningar som pÄverkar synen pÄ könet. Som pedagog har m en stor inverkan pÄ barns framtida syn och utveckling gÀllande könroller.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrÄn ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer som Àr en kvalitativ undersöknings metod. VÄrt intresse Àr att fÄ en inblick i pedagogernas tankar och Äsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de Àr medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker dÄ samhÀllet bestÄr av normer och vÀrderingar. De Àr medvetna om att de Àr med och pÄverkar barns roll gÀllande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter Àr roligt och lÀrorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka undervisning och lÀrande under en matematiklektion som prÀglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i Äk 3 pÄ gymnasiet. Med hjÀlp av begreppen matematikens lÀrandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lÀrande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats frÄn observationen. TvÄ slutsatser som kan dras av undersökningen Àr att eleverna stimuleras till att bli oberoende lÀrande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand Àr lÀraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas anvÀndande av matematiska resurser skulle kunna pÄverka elevernas lÀrande genom att lÀraren synliggör matematiska resurser pÄ ett mer medvetet sÀtt..

UtifrÄn fyra fantasybilder, vars gemensamma nÀmnare Àr att de förestÀller ett eller flera monster, av tre olika konstnÀrer och en konstruktivistisk syn pÄ kön stÀller denna uppsats frÄgan Hur konstrueras kön i fantasybilder? Syftet med denna frÄgestÀllning Àr att genom bildanalyser och gestaltande arbete synliggöra hur förestÀllningar om könsroller och normer representeras och reproduceras i fantasybilder, bilder som barn och unga kommer i kontakt med genom bok- och spelomslag, reklambilder och serier. Uppsatsens didaktiska syfte Àr att beskriva en modell för hur arbete med frÄgor om könsroller, könsstereotyper och normer kan genomföras i skolan, frÀmst i gymnasieskolan, genom anvÀndande av just fantasybilder. Genom att stÀlla fyra fantasybilder mot representationsteorier signerade Griselda Pollock och Erving Goffman, samt teorier om monster signerade Noël Carroll, Cynthia A. Freeland och Carol J.