Detta examensarbete har genomförts pÄ begÀran av byggnadstekniska byrÄn i Uppsala. Företaget behöver en ny berÀkningsmall med vindlastberÀkning för vÀggar och olika taktyper enligt Eurokod.I dagslÀget anvÀnder företaget en berÀkningsmall som Àr baserad pÄ gamla normer enligt BKR. Dessa normer kan dock inte anvÀndas lÀngre enligt nya bestÀmmelser inom branschen. Enligt de nya bestÀmmelserna bör dessa vindlastberÀkningar genomföras med hÀnsyn till Eurokod i framtiden.För att kunna berÀkna vindlasten enligt Eurokod och effektivisera berÀkningsgÄngen har man utvecklat en berÀkningsmall baserad pÄ Eurokod. Alla nödvÀndiga parameterar enligt standarder har anvÀnts i berÀkningsmallen och anvÀndaren tillÄts genomföra en snabb och enkel inmatning av projektmÄtt för att pÄ ett automatiserat sÀtt genomföra belastningsanalysen.

SocialtjÀnsten ska vara en myndighet som ger service och hjÀlp av god kvalitet till alla mÀnniskor. Det ska vara rÀttvist och inkluderande. Det Àr den socialtjÀnstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktÀr sÄ att alla i samhÀllet kan kÀnna sig vÀlkomna till socialtjÀnsten. Forskning visar att transpersoner Àr en sÀrskilt utsatt grupp dÄ de bryter mot de normer som sÀger att det bara ska vara tvÄ kön, och dÀrför tycker jag att det Àr sÀrskilt relevant för socialtjÀnsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell lÀggning eller etnicitet. Jag har dÀrför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhÄllningssÀtt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

Ungdomar befinner sig i en identitetsskapande process och lÀmnar barndomen med intryck, vÀrderingar och vanor som sannolikt kommer att pÄverka dem Àven i vuxenlivet. De rör sig simultant mellan olika kulturer sÄ som hemmet, skolan, vÀnnerna, media samt andra fritidsrö-relser. Dessa arenor Àr alla ? kulturella kommunikatörer? som signalerar mÀngder av budskap och normer om mat och hÀlsa. Genom att studera vad ungdomarna sjÀlva uppfattar som nor-mer och budskap kan det hjÀlpa kostundervisare att förhÄlla sig till dessa.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka om och hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa, utbildade vid GIH arbetar normkritiskt utifrÄn faktorerna klass, kön och etnicitet. Vidare har ett syfte varit att undersöka vilka pedagogiska verktyg som de har fÄtt frÄn GIH för att förbereda dem att arbeta med dessa faktorer.FrÄgestÀllningar:Hur arbetar lÀrarna normkritiskt i sin undervisning utifrÄn klass, kön och etnicitet?Hur har lÀrarutbildningen vid GIH förberett lÀrarna att arbeta normkritiskt med dessa faktorer?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ utgÄngspunkt dÀr djupintervjuer anvÀndes som metod. Urvalet bestod av fem idrottslÀrare som undervisar i gymnasieskolan. Samtliga respondenter har gÄtt lÀrarprogrammet pÄ GIH och arbetat maximalt tre Är som idrottslÀrare.

Kandidatuppsatsens syfte Àr undersöka tesen De amerikanska drönarattackerna Àr legitima, och genom att analysera folkrÀttsliga normer, suverÀnitetsprincipen, rapporten om The Responsibility to Protect, FNs stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och lyfta fram de argument som stödjer eller undergrÀver tesen. Uppsatsens metodologiska del handlar först om en idékritisk kvalitativ textanalys dÀr dokument och texter analyseras, och sedan ska en argumentationsanalys dÀr en pro et contra-lista skapas av de argument som textanalysen lyfter fram, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur komplext internationell rÀtt Àr ur en normsÀttande vinkel och varför politiker och experter kan ha svÄrt för att enas om en gemensamma tolkningar av det normativa ramverket som styr agerandet i vÀpnade konflikter. Kandidatuppsatsens syfte Àr att enbart titta pÄ de juridiska aspekterna, och dÀrför utlÀmnas andra aspekter sÄsom etiska, moraliska, ideologiska med flera frÄn denna forskning..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa hur företag kan anvÀnda normativ styrning för att styra sjÀlvgÄende medarbetare. För att uppnÄ detta syfte studeras sjÀlvgÄende medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien Àr av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer dÀr vi utgÄr frÄn ett hermeneutiskt tolkningssÀtt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in sÄ att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur normativ styrning kan anvÀndas och det har pÄvisats att det finns en del gemensamma mönster nÀr det gÀller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma vÀrderingar och normer inom varje företag, bÄde uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma vÀrderingar och normer som förekommer Àr inriktning pÄ företaget, viktiga personliga egenskaper, klÀdkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Det Àr vetenskapligt bevisat att IKT gynnar lÀrandet. Trots att det Àr kÀnt sedan tidigt 70-tal tycksskolvÀrlden fortfarande se lÀrandet med hjÀlp av IKT som "en ny era". Syftet med den hÀr studien Àratt i första hand ta reda pÄ varför förskolan inte hÀnger med i samhÀllsutvecklingen. Trots att storasatsningar har gjorts bÄde materiellt och kunskapsmÀssigt sÄ har det inte skett nÄgra störreförÀndringar. Det tycks alltsÄ inte vara endast regeringen tillsammans med olika ansvarsposter somexempelvis KK-stiftelsen som bÀr skulden för en trög utveckling.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

 Studiens syfte Àr att studera och förstÄ lÀrares roll som normskapare. Studien utgÄr ifrÄn den stÀmplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjÀlp av hermeneutisk metod. Genom att anvÀnda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att anvÀnda sin förförstÄelse. Materialet Àr insamlat via intervjuer. NÄgra olika aspekter som pÄ nÄgot sÀtt berör lÀrarens normskapande roll studeras och dessa aspekter Àr lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utifrÄn ett feministiskt? och queerteoretiskt perspektiv kritisktgranska tvÄsamheten samt försöka förstÄ polyamorösa förhÄllanden utifrÄn det omgivandesamhÀllets normer kring relationer.Polyamori ses i den hÀr uppsatsen som lÄngtidsförhÄllanden med betoning pÄkÀnslosam involvering och intimitet, i motsats till polygami har bÄde mÀn och kvinnormöjlighet att ha flera partner.Vi har analyserat empirin utifrÄn ett feministiskt- och queerteoretisktperspektiv.Uppsatsen Àr kvalitativ dÄ vi utgÄtt ifrÄn fokusgruppsintervju som metod. Empirin harÀven kopplats till tidigare forskning.Polyamori Àr en livsstil som löper en stor risk att betraktas som kontroversiell dÄtvÄsamhet Àr en mycket dominerande norm i det vÀsterlÀndska samhÀllet. I analysen av vÄrempiri framkom tvÄ centrala teman; motstÄnd och att inte passa in. Vi kunde se att vÄrainformanter hade olika strategier för att hantera omgivningens reaktioner och förvÀntningar.En strategi var att förstÀrka de förestÀllningar som omgivningen har och pÄ sÄ sÀtt anvÀndasig av polyamori som en ?chockfaktor?..

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en mÀnniska befinner sig i. Normer sÀger inte bara Ät oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingÄr Àven i en kontext av maktutövning dÀr mÀnniskor ofrivilligt och omedvetet kan begrÀnsas och kategoriseras utifrÄn olika typer av sociala hierarkier. Det Àr normen i sig som skapar kategorier och har förmÄnen att definiera vad som anses normalt i förhÄllande till det avvikande. Denna förmÄn krÀver samtidigt ett sjÀlvhÀvdelsebehov dÀr normen stÀndigt Àr utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket Àven kan innebÀra en möjlighet för den att misslyckas. Normen Àr sÄledes Àven föremÄl för förÀnderlighet och det Àr i denna anda av förÀnderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tÀnkas handla om att utmana och granska i en lÀrares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, Àr föremÄl för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lÀrares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.

Inför det hÀr arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklÀdningsrum skapas en struktur som talar om vilka vÀrderingar och normer som ska rÄda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke pÄ vÄrt blivande yrke som lÀrare valde vi att fokusera pÄ skolmiljön. OmklÀdningsrummet efter skolidrotten Àr en plats dÀr elever mÄnga gÄnger Àr avskÀrmade frÄn vuxenvÀrlden. Vi hade en tanke om att detta innebÀr ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. VÄrt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklÀdningsrum pÄverkade pojkars normer och vÀrderingar i början pÄ 1990-talet.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinÀra normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinÀra diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrÄn antaganden om identitet, kropp och funktion.

UtifrÄn fem damfotbollsspelares egna berÀttelser avser den hÀr studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och förestÀllningar som omgÀrdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillÀmpas i detta förhandlingsprojekt.Min empiri visar att de tvÄ genuskodade förestÀllningar/myter som omgÀrdar damfotbollsspelare Àr att alla Àr (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ?den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren? Àr stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare Àr ett sÀtt att befÀsta dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för mÀn, och inte för kvinnor. Min empiri visar ocksÄ att fotbollstjejerna förhÄller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnÄ bÄde som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvÀrd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebÀr en kropp utan stora muskler.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhÄller sig till könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsen Àmnar Àven diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhÄller sig förestÀllningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie dÀr tvÄ avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehÄllsanalys. De avhandlingar som studeras Àr BÀckströms avhandling SpÄr.