Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhåller sig till sitt intranät. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer på ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjälp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nätverksgemenskap. Vårtperspektiv på kommunikation och interaktion har präglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. Vår tolkning av resultatet visar påförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranätet.

CSR är viktigare än någonsin i dagens ekonomi och konceptet är numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intäkter är omdiskuterat. CSR inom underhållningsbranschen har dock inte fått någon större uppmärksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien är att undersöka om, och hur, CSR kan användas som ett strategiskt verktyg i jakten på sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen består av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Alltfler fo?retag drabbas av kriser som kan ha?rledas till ett oetiskt fo?rfarande. Da?rmed blir det intressant att underso?ka kopplingen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kriskommunikation. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur ett fallfo?retag har kommunicerat vid en kris relaterad till CSR.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Denna studie är genomförd i Argentina, ?fotbollens land?. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå.

I detta arbete ville jag undersöka hur två gymnasielärare i svenska använde samtalsmetoden lösningsfokus i sina utvecklingssamtal. Jag observerade fem utvecklingssamtal vardera hos de båda lärarna, varpå jag intervjuade dem. Under observationerna såg jag att fokus överfördes till eleverna och de fick även huvudansvaret för sitt skolarbete. Intervjuerna kompletterade bilden och det blev tydligt vilka motiv lärarna hade för att använda lösningsfokus. Till exempel ansåg de att eleverna själva är experter på sitt eget skolarbete, samt på hur de kan arbeta för att nå sina mål. Efter mina undersökningar kunde jag dra slutsatsen att lärarna använder lösningsfokus i sina utvecklingssamtal, exempelvis genom att inte diskutera varför och hur problem har uppstått, utan istället fokusera på hur de kan lösas. Båda lärarna anser att det är ett bra verktyg som påverkar samtalen på ett positivt sätt, bland annat genom att eleven blir mer aktiv och formulerar sina egna lösningar.

Detta examensarbete behandlar ämnena molnteknik och IT-stöd för kundarbetet i nystartade företag och har främst utförts åt en extern beställare, företaget Approdites AB. Företaget önskade information och rekommendationer gällande potentiella tjänster för IT-stöd som de skulle kunna använda sig av i sitt arbeta med kunderna. Examensarbetet resulterar i dels en akademisk rapport bestående av bland annat teori, metod och tidigare forskning, dels en rapport/förundersökning innehållande rekommendationer om tjänster, samt riktlinjer åt företaget gällande de aktuella områdena. De båda rapporterna syftar till att förse företaget Approdites med relevant information om områdena i stort, samt ge förslag på tjänster som kan passa deras verksamhet. I den akademiska rapporten redogörs för hur grunden till rapporten med teori, metoder och andra viktiga områden lades..

Med stigande ålder ökar risken drastiskt att drabbas av en höftfraktur. Smärta är ofta vanligt förekommande i samband med fraktur i höften och smärtan kan många gånger kvarstå lång tid efter operationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av smärta i samband med höftoperation utifrån frågeställningarna: Hur beskriver människor upplevelsen av smärta före och efter höftoperation, hur beskriver människor upplevelsen av smärtbehandlingen efter höftoperation. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserades tretton vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i sju kategorier: smärta finns dag som natt, smärta vid mobilisering och lindring i vila, smärtan är fruktansvärd skrämmande, smärta förväntas och accepteras, oro för smärtans orsak och för framtiden, dåligt smärtlindrad och rädd för biverkningar, se personalen som experter men är rädd för att vara besvärlig.

Ungdomarna idag tillhör en generation som kallas för Generation Y och de särskiljer sig från tidigare generationer med ett antal karaktäristiska drag. Dock, är det inte endast dessa drag som kan urskiljas utan även ett annorlunda riskbeteende gentemot tidigare generationer. Experter är eniga om att det finns ett flertal faktorer som påverkar individers riskbenägenhet och att faktorerna varierar beroende på individens ålder. Detta leder oftast till att när ämnet undersöks, riktar forskarna in sig på en viss åldersgrupp eller generation. Det begränsat med forskning som specifikt tar upp Generation Y och riskbenägenhet. Därav är syftet med denna forskning att undersöka hur utvalda demografiska faktorer påverkar riskbenägenheten hos studenter ur Generation Y. Uppsatsen antog en positivistisk forskningsfilosofi med ett beskrivande syfte.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka värdeskapande faktorer som i högre grad kan utveckla varumärket till ett strategiskt konkurrensmedel. Genom intervjuer med experter inom varumärkesområdet kom skribenterna fram till att vad som i den traditionella varumärkesteorin anses vara viktigt för att utveckla varumärket som ett strategiskt konkurrensmedel i relativt omfattande utsträckning har omprövats. Då varumärket utvecklas i takt med att samhället i stort utvecklas blir det naturligt att de värdeskapande faktorer som krävs kontinuerligt förnyas. Viktiga inslag för morgondagens varumärkesstrategier inkluderar bland annat förmågan att kunna blicka framåt, att kunna berätta en historia och att beakta det interna perspektivet. Samtidigt finns det ett antal värdeskapande faktorer som tycks vara bestående och oberoende av samhällsförändringar.

Syfte och frågeställning:K3 är ett principbaserat regelverk och därför finns det ont om riktlinjer från lagstiftaren ochnormgivande organisationer. Fastighetsbranschen har på egen hand fått reda ut hurkomponentmetoden skall tillämpas i praktiken. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denpraktiska övergången till komponentmetoden kan göras. Samt att belysa effekten som enförändring av redovisningsprinciper har på resultat och balansräkning.Metod:En kombinerad literaturstudie med en kvalitativ intervju om implementeringen avkomponentmetoden.Avgränsning:Studien begränsas till allmännyttiga bostadsbolag som har sin huvudsakliga verksamhet somuthyrare av bostäder. Fokus kommer att ligga på de kommunalt ägda bostadsbolagen inomStockholms stad, med stor tyngd hos Familjebostäder.Slutsattser:Uppsatsen identifierar ett antal valmöjligheter som finns vid övergången till K3.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för den kongruens av uppfattningar kring ett varumärke som kan uppstå mellan en avsändare och en mottagare. För ändamålet har vi använt oss av en kvalitativ metod med främst intervjuer som empiriinsamling. Intervjuer har skett med kunder till vårt fallföretag Smedmarks, med Smedmarks ledning samt med experter inom varumärkesområdet. Detta för att undersöka vilken bild företaget har av sig själv samt vilken bild dess kunder har och om det finns överensstämmelse sinsemellan.Vi har kommit fram till att det i viss mån alltid finns en form av kongruens mellan ett företags och en kunds uppfattningar kring ett varumärke. Frågan är till vilken grad.

Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhåller sig till sitt intranät. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer på ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjälp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nätverksgemenskap. Vårtperspektiv på kommunikation och interaktion har präglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. Vår tolkning av resultatet visar påförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranätet.

Examensarbetets tre artiklar undersöker användar- och branschperspektiv på musikplattformen Soundcloud, som lanserades sent under 2008.De musikaliska konsumtionsmönstren ? sätten vi lyssnar på, delar, köper, tar till oss ny musik ? dikteras inte längre av en gammalmodig bolagsinriktad bransch och avståndet mellan upphovsmänniskor och konsumenter har krympt avsevärt, med en rad påföljande konsekvenser.Arbetet undersöker i tur och ordning vad som binder samman de användare som uteslutande använder Soundcloud för att hitta ny musik och varför de gör det samt vad de som använder Soundcloud för att dela sin egen musik har gemensamt. I den tredje delen får tre experter inom sina respektive områden ge sina perspektiv på hur Soundcloud har förändrat det musikaliska landskapet samt sia om hur framtiden ser ut för det svenskstartade företaget.Artiklarna visar på hur social interaktion på Soundcloud har påverkat användarnas uppfattning av musiken och på ett fördjupande plan gör artiklarna bland annat anspråk på att likna Soundcloud vid en tolkningsgemenskap ? ett ?community? ? som lämpar sig till studier ur ett etnografiskt perspektiv.I den medföljande reflektionsrapporten presenteras valen av ämne, genre och metod närmare. Dessutom beskrivs de svårigheter som uppstått under arbetets gång, och alternativa tillvägagångssätt diskuteras..

Syftet med undersökningen är att arbeta fram en modell för hur företag bör arbeta innan, under och efter en kris för att bevara sitt varumärke. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där primärdata insamlats via intervjuer med sex experter inom området kriskommunikation. Ett abduktivt tillvägagångssätt har används då fokus växlat mellan empiri och teori, men där största fokus legat på empirin. Teorin har insamlats via litteraturstudie där vetenskapliga artiklar hämtats från olika databaser, såsom google scholar och ABI/inform. Slutsatsen genererar i ett verktyg i form av en modell som ger riktlinjer på hur företag kan arbeta innan en kris för att förebygga och förbereda. Den visar även på hur företag arbetar under en kris för att minimera skadan av den samt hur de på bästa sätt kan återhämta sig från den.