Den generella åsikten är att förorter betraktas som utsatta områden. Många individer som är uppväxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhället i övrigt stigmatiserar dessa områden. Trots de negativa perspektiven på dessa områden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda områdena. Det finns individer som inte låter sig påverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. Många växer upp i förorterna och lyckas bli framgångsrika individer som sedan tar sin rättfärdiga plats i samhället.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgångar genom att låta informanter med akademisk utbildning få skildra sina egna livsberättelser.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

Titel: Personal branding eller bekräftelsebehov? En studie av journalister på Twitter.Författare: Kristin EbersonUppdragsgivare: Ulrika HedmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49, inklusive alla delar.Syfte: Att kartlägga användningen av Twitter bland de journalister som lever ett "media life extreme", med personal branding som teoretisk utgångspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) går in under kategorin ?entusiaster?.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalysMaterial: Studien bygger på en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har nalyserats i en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.Analysenheterna i denna studie är tweets av ett urval journalister på Twitter.Resultat:Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever på Twitter inte enbart är journalister. De blandar både privat och professionellt, återger andras material och hänvisar kontinuerligt till externa webbplatser.

Titel: Förmågor och färdigheter som kompetenser för anställningsbarhet i personalvetaryrket.Författare: Josef PernholmHandledare: Ylva Ulfsdotter ErikssonExaminator: Kristina HåkanssonExamensarbete i personalvetenskap 15 hpJuni 2010Uppsatsens syfte är att undersöka hur före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de färdigheter som en kandidatexamen på utbildningen ska ge. Avsikten är också att undersöka om dessa uppfattas som användbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frågor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet att ett antal förmågor och färdigheter tillhandahålls i utbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmågor och färdigheter i deras nuvarande yrke?? Hur kan de generella målen i förmågor och färdigheter, utifrån de före detta studenternas erfarenheter, förstås i relation till begreppet anställnings/användbarhet och kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen är att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmågor och färdigheter utifrån en redan utförd enkätundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats. Det empiriska underlaget består av en enkätundersökning bland tidigare studenter på programmet för Personal- och arbetslivsfrågor i Göteborg.

Syftet med studien var att undersöka hur samverkan påverkar bemötandet gentemot brukare i kontakt med psykiatrins olika instanser. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med personal inom landstingets akutpsykiatriska avdelningar och kommunens socialpsykiatri. Materialet analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys med stöd i Honneths erkännandeteori och tidigare forskning. Resultatet påvisar att samverkan mellan dessa olika psykiatriska instanser inte fungerar som det ska och att detta påverkar brukaren negativt. Det finns en tendens att brukarna faller mellan stolarna.

I denna undersökning har vi med utgångspunkt från den ständigt aktuella debatten omungdomsvård och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensksocialtjänst, försökt att söka förståelse för hur ungdomar som är frihetsberövade hanterar sinsituation. Fokus är riktat mot unga som är placerade på ungdomshem och hur de konstruerarsin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vigrundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. Utifrån dessateorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts på ettungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp avdiskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förståelse för hurmaktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framträder i en sluten miljö somungdomshem.

När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhållande till dess tänkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa två grupper. Syftet har belysts genom fältobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrån den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrån teorier om; Känsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien är att både ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsområdet.

Studiens syfte är att undersöka vad som spelar in vid förhandling av föräldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande föräldrars berättelser mot offentliga diskurser om föräldraledighet. Formulerat som en fråga lyder syftet: Hur förhandlar blivande föräldrapar diskurser om föräldraledighet? Studien baseras på två typer av material. Dels har vi intervjuat blivande föräldrar om vilka faktorer de anser har påverkat deras planer på fördelning av föräldraledigheten.

Studiens syfte är att undersöka vad som spelar in vid förhandling av föräldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande föräldrars berättelser mot offentliga diskurser om föräldraledighet. Formulerat som en fråga lyder syftet: Hur förhandlar blivande föräldrapar diskurser om föräldraledighet? Studien baseras på två typer av material. Dels har vi intervjuat blivande föräldrar om vilka faktorer de anser har påverkat deras planer på fördelning av föräldraledigheten.

Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner. Dessa leder inte bara till en förlängd vårdtid och ett onödigt lidande för patienten utan kostar även samhället miljarder kronor årligen. För att förebygga smittspridning ska all vård-personal använda sig av en god basal hygien. För detta finns det föreskrifter som all personal inom sjukvården är skyldiga att följa. Syftet med denna studie var att undersöka hur hygienföreskrifterna följdes och i vilka situationer det förekom brister.

"Hen" har det skrivits mycket om i populärkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utsträckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag känner att det är nödvändigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och få kunskap om hur begreppets användande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur barn på förskolan reagerar på begreppet "hen" i ett socialt och språkligt sammanhang.Som förskolepedagog har jag förmånen att få arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie på en mindre barngrupp för att få svar på följande:Hur ser barn på användandet av begreppet "hen", vad är deras perspektiv på ordet, och hur reagerar de på begreppet i förskolemiljön?För att utöka kunskap om barnens perspektiv på begreppet är deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang.

In today?s society we depend on technology to perform the simplest tasks. Whether we are engaging in conversation with a friend or are navigating in traffic, we are likely to be found with some technological device in our hands. This dependence has grown over a period of time, and many of us have failed to reflect on the impact technology has had on our lives. The emergence of so-called One-to-One projects, where teachers and students gain access to a personal laptop, does however provide an excellent opportunity to do so.

Äldreomsorgen har varit drabbat av nedskärningar och omsorgspersonalens arbetssituation har beskrivits som tidspressad. Känslan av att inte kunna ge rimlig hjälp till de äldre och att uppleva det som mycket att göra har kopplats till psykisk och kroppslig trötthet. Psykosociala modeller har visat att resurser i arbetsmiljön kan motverka detta. Syftet med denna studie var att ur ett hälsofrämjande perspektiv undersöka positiva arbetsmiljöfaktorer för personal inom hemtjänsten samt hur äldreomsorgen som arbetsplats tidigare beskrivits i forskning, och hur arbetsmiljön relaterar till hälsa. I syfte av en kvalitativ enkätstudie formulerades frågor viktiga för hälsa och välbefinnande ur ett hälsofrämjande perspektiv.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvårdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns något samband mellan implementeringen av HOVIK på häktet i Göteborg och minskad stressnivå samt ökade färdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvårdare på häktet i Göteborg som är ett av tre säkerhetshäkten i Sverige. Kriminalvårdarnas arbetsuppgifter är bland annat att minska isolering för de häktade och motivera till förändring i livsföringen samt att bibehålla säkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvårdaren att öka förutsättningarna för en god kommunikation mellan personal och häktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och påverkar relationen mellan personal och häktade och är avgörande för den respons man får tillbaka.