Denna studie handlar om behandlingsassistenter inom institutionsvården och deras tankar kring professionalitet och förhållningssätt. Behandlingskollektivet på en institution undersöks också med fokus på faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och målsättning med arbetet. Institutionen som undersöks i den här studien riktar in sig på vård och behandling av unga pojkar. Studien bygger på metodtriangulering genom både en kvantitativ del och en kvalitativ del, samt teorier hämtade från flera olika håll. Ansatsen är abduktiv i och med att vi utgår från empiriska data men samtidigt låter oss vägledas av teoretiskt grundade antaganden.

This paper is interested in Swedish psychiatry during the period between 1930-1950,localized to Mariebergs hospital in Sweden. The purpose of this paper has been to testSjöstroms evidence of the pattern that he used to create three analytical concepts, roughlytranslated to; morally educative discipline-treatment, the production process and the idealinstitution citizen. Sjöström motivates that his concepts gives insight into one aspect of thepsychiatric expansion between 1860-1960 as well as creates an understanding of psychiatryas an institution. The source material for this paper has been patients' medical notes writtenby the chief physician of the institution. Via a method which mainly different from Sjöstromin its selection, categorization and more thorough presentation, this paper has seen the samepatterns which Sjöström has created his three concepts from.

Sammanfattning Vårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur och varför personalen på en institution som drivs av Statens institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrån kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare så ville jag även fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan användas till ett ökat lärande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta anställda har genomförts samt ett observationstillfälle på vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats använts. Resultatet visar på att personalen bemöter ungdomarna olika beroende på kön och vilken avdelning personalen arbetar på.

Placed in an institution, what happens next? A study concerning how social workers handle the after-care of adolescents who earlier has been placed in an institution is written by Therese Wester and Sanna Sjölander Wirlöf. The purpose of the study is to understand and explain how social workers handle the after-care. This study is based on an organizational perspective since the after-care has been studied in relation to the structure of the organization and the laws and guidelines that the organization has to relate to. The method that has been used is semi-structured interviews with six social workers in different municipalities in Stockholm.

The purpose of this thesis is to investigate if there are environments that use some kind of central authentication system within institutions/schools. The hypothesis is that an institution not using a form of central authentication service has more need for maintenance and as such is considered a higher cost for the organization. The gathering of data has been done through interviews with technical personal at Blekinge Tekniska Högskola and Linköpings Universitet. Based on the technical background of the authors, and the system limited to discussing Windows and UNIX operating systems, a discussion and analysis of the systems working today has been done, with emphasize on the hypothesis..

Bakgrund. Våld inom institution är ett problem vilket medför konsekvenser för både personal som för medpatienter. Kvinnor som vårdas för psykiska besvär har varierande diagnoser och är i vissa fall extremt svårvårdade, vilket även kan visa sig i våldsamma handlingar. Självskadande beteende är ett väletablerat begrepp i samhället men dess yttring och påverkan för att begå våld inom institution ter sig ännu inte helt klarlagd. Syfte.

Syftet med uppsatsen är att utifrån tidigare institutionsplacerade ungdomars erfarenheter ta reda på hur de upplever tiden på behandlingshemmet, om behandlingen upplevts varit till hjälp och vad den enligt ungdomarna själva haft för inverkan i deras liv efter utskrivning. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt av oss kvalitativ metod och genomfört fyra kvalitativa intervjuer med ungdomar som varit placerade på någon form av institution. Vi har utifrån tidigare forskning i ämnet analyserat intervjuerna. Ungdomarna hade generellt en positiv syn på placeringen, behandlingshemmet och dess personal. De ställde sig dock kritiska till uppföljningen från socialtjänsten och eftervården efter utskrivning.

The society has always tried to get rid of those who do not "fit in". They doesn't follow the normal behaviour and rules and have to be "dismissed". The community has developed different kinds of institutional care for individuals with dysfunctional behaviour. Those institutions are mental hospitals and prisons. Many of these institutions put the individuals in an extreme situation since they loses their independence and freedom.

The purpose of this study is to examine the personnel?s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame.

Den yrkeskompetens distriktssköterskan besitter påverkar hennes förmåga att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidande. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av den egna yrkeskompetensen i relation till ålder, yrkeserfarenhet, antal utbildnings år och akademisk nivå. Verktyg för datainsamling var en enkät. Materialet analyserades sedan utifrån bivariat sambandsanalys med Spearmans rangkorrelation för att söka efter samband mellan variabler. Resultatet visade att yrkeserfarenhet tillsammans med ålder var de variabler med störst inverkan på yrkeskompetensen, då främst inom området medicin.

The aim of this master thesis is to investigate the ideas about functions that public libraries have in the local society. We have used the method idea analysis on four municipal library plans, to find out which ideas about library functions that frequented each plan, and what similarities and differences there were between the ideas about functions in each plan. As a theoretic base, we have used a theory about three dynamic spheres in modern society: the state market and civil society, and examined how these three spheres influence and control the library functions. We have extracted six different ideas about library functions: educational, social, economical, entertaining, serving and democratic functions. The most dominating ideas in this study are ideas that the public library should be an educating and formative institution.

This survey aims to investigate and analyze how six teachers on a high school in Stockholm reflect on pedagogical aspects of problem based learning( PBL). The survey focuses on ana-lyzing how the teachers relate to the benefits and problems of PBL and how they reflect on the students development. The survey was conducted on a high school and the method used for the study was interviews, each taking 30-45 minutes. The outcome of the survey indicates that the teachers sees problem based learning as an alternative to what they define as tradi-tional education regarding its epistemology. They indicate that PBL allows the students to define their own questions, to be carriers of knowledge and to evolve analytic skills in relation to the basegroup.

My purpose in this essay is to show how the staff in an institution for young women with a drug addiction, are looking at themselves as "normal" and the young women as "abnormal", and to analyse how sex and gender are made, in interaction with sexuality and class.The essay is based on interviews and a participating observation. The study is made on a compulsory institutional care institution for young women with a drug addict. To analyse the material I use theories by Beverly Skeggs and Judith Butler.In the study I show that the staff in the institution define themselves as "normal" and intend to act as models for the clients, which are described as "abnormal" in terms of being destructive, boundless and sexual. In making class and gender the staffs efforts to make clients learn domestic values and to make their bodies feminine are shown to be central processes. Sexuality is by the staff seen as something happening only between men and women, and defining relations between men and women as always sexual creates gender.A central tension that I show in the essay is that between normal and abnormal, both in relation to differences between the staff and the clients and in relation to the staffs roles as both models of normal life and of violent and violating keeps of order.