
Sökresultat:
2172 Uppsatser om Airport planning - Sida 29 av 145
Mörbylånga sockerbruksområde - historik, nuläge och tre framtidsbilder
Detta har varit ett examensarbete om 20 poäng på programmet för Fysisk
Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och
handledning har kommit från två handledare på Blekinge Tekniska Högskola.
Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 på Blekinge Tekniska Högskola
i närvaro av handledaren, opponenten och andra åhörare.
Ett avsnitt berättar kort historik om Mörbylångas framväxt, om ortens hamn och
om sockerbruket som fanns på orten 1908-1991. Det avsnittet är tänkt för att
introducera läsaren i Mörbylånga och i det aktuella planområdet.
Åldersbestämningen som finns på befintliga byggnader är endast ungefärlig, då
de exakta årtalen har varit synnerligen svåra att få tag på.
Nulägesbeskrivningen består i kartor som visar hur Mörbylånga försörjs
trafikmässigt via ett större omland.
Blandstaden i Eslöv - Möjligheter och hinder med funktionsintegrering
Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av
översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har blandstaden som
förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till
merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I
kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut
bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark.
Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och definiera
stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska
miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och
stadsutglesning. En blandning av funktioner innebär konflikter.
Att bygga ett bibliotek : En studie av funktion och rörelse i tre nyinrättade biblioteksbyggnader - Kungliga tekniska högskolans bibliotek, Sambiblioteket i Härnösand och Vitterhetsakademiens bibliotek
A large part of research about libraries and library buildings in Sweden has been focused on how the building looks not how it functions with the library. The aim with this master?s thesis is to study how a library building is functioning and how its users are experiencing it. This is studied in three libraries, Kungliga tekniska högskolans bibliotek, Sambiblioteket in Härnösand and Vitterhetsakademiens bibliotek. With the questions of how they were planed, what did the libraries want from the new building and which of these demands were realized.
Planering och Målstyrning : En nulägesanalys av ett markdistrikt inom Skanska
This report is a result of a diplomawork in construction engineering.The goal of this thesis is to highlighthow the work with planning andperformance management is done in theprojects at the Swedish buildingcontractor Skanska Väg & anläggning,region Stockholm/Mälardalen, districtMark Stockholm North, compared toSkanska?s policies.The comparison was made with focus onfive tools for productivity. The toolsare as follow: broken-down schedule,work sets, visual control, performancemanagement/progress monitoring and bestpractice.The study showed that the usage of thedifferent tools varied both within andbetween the different projects.Practically none of the projects whereusing the tools progress monitoring andbest practice, mostly due to fewoperations being applicable. The worksets are now mostly documented, but theyare rarely followed up. Performancemanagement is somewhat inconsequentialfor the moment, but during 2011 targetsheets will be introduced, withtemplates for setting up targets.Scheduling is one of the most importantworks regarding planning.
Naturvårdsavsättningar vid avverkning på Orsa Besparingsskog
Orsa Besparingsskog has an aim to take nature considerations in relation to the harvested volume and area of the annual felling. Around 15 percent of the acreage and 10 percent of the volume should be set aside. It is important to keep close to those figures to avoid future negative effects on the long-term harvesting planning. The purpose of this study was to use laser scanning data to estimate those proportions.
The result showed that the proportion of conservation considerations in the ten selected objects in the study was significantly higher than the target of 15 percent of the acreage and 10 percent of the volume. The result showed a setting aside of 19 percent of the acreage and 17 percent of the volume.
Trygghet och säkerhet i 60-talets bostadsområden. Exemplet Dalbo i Växjö.
Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och
gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens
bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts.
Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till
förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo
En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i
socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen,
tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under
60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes.
Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt
arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.
Malmö stads översiktsplanering - en diskursanalys
Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads
planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De
fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden,
kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna
behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi.
Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig
kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som
postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker
att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld.
Malmö är en stad med en historia som industristad och som nu försöker etablera
sig som en kunskapsstad.
Strandskyddsdispener - hur kommer dispensgivningen att förändras med förnyelsen av strandskyddslagen?
Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950,
även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra
allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle
fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny
betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av
en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och
förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev
generellt och därmed obligatoriskt.
Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och
innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom
100 meter från strandlinjen, både i havet och på land.
NYBRO -Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum.
Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län.
2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande
riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med
analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum
finns inte.
Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är
fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna,
omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning
och uppstramning.
Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt
stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.
Syftet med mitt examensarbete är att ta fram ett förslag till ett
stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag på åtgärder som kan genomföras för
att få attraktivare offentliga miljöer i stadskärnan utifrån de
förutsättningar, kvalitéer och brister som finns idag.
Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut
i Nybro stad idag.
På två hjul i Karlskrona -en studie av det befintliga cykelvägnätets hållbarhet utifrån trafiksäkerhet, standard, upplevd trygghet, tillgänglighet och trevnad.
Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur
förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av
cykeln som transportmedel i min hemstad.
Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att
staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl
samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i
Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året.
I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller
för planering av cykelvägar.
Trygg offentlig park
Denna uppsats har som syfte att dels undersöka människors upplevelser av
otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska åtgärder som
medborgarna upplever ökar trygghetskänslan. Men även att undersöka om, och i så
fall vilka, fysiska åtgärder som presenteras i kommunala parkprogram.
Utifrån arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven,
upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska
perspektiven förstår man vad en plats är och hur människor upplever otrygghet.
De visar att våra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar
påverkar användningen av platsen.
Vilka mål står till grund för planeringen av NO-undervisning för de tidiga åldrarna? : En undersökning med lärares uppfattningar i fokus.
This study aims to deepen the understanding of which opinions and perceptions the teachers in the study have about the national goals, as well as local, when they plan their lessons in science studies for the younger ages. We wish to illustrate which goals these teachers find most important, their opinions on how they use these and how the different goals affect their design of teaching. The study also aims to examine which syllabuses, national or local, the teachers believe have an effect on their planning. Data were collected by interviews with four teachers, combined with questionnaires sent to 25 teachers teaching in science studies in forms 1-6. To analyse the data, key terms from Vygotsky and a sociocultural theory was used, such as situated learning, artifacts, the zone of proximal development, thinking in group and mediation. The data was also interpreted and examined by recent studies regarding this subject. The results show that the teachers find their own knowledge, the national syllabus and their colleagues as most important for their planning.
Uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner
Denna uppsats syftar till att bidra med en bättre förståelse för hur
uppföljning och utvärdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare är
syftet att föra en diskussion kring hur utvärderingen kan utvecklas. För att
undersöka detta väljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och
Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis
har mest resurser att tillgå för att bedriva utvärdering. Följande
problemformulering används för att ta reda på syftet:
Hur tillämpas uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska
storstadskommuner?
En bakgrund till vad som ingår i begreppen uppföljning och utvärdering görs
inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvärdering.
Vem Bygger Staden?
Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan
bostadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även
att undersöka förutsättningar för bostadsbyggande där individen själv ges
möjlighet att planera och bygga sin bostad.
Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt
eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes
första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan
bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers
påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk
planering och bostadsbyggande. Här presenteras även olika ämnen som behandlar
individen och dess förhållande till boendet och påverkan inom stadsbyggande.
I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebär att individer
tillsammans går ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad.
Den kommunala profilen och dess påverkan på den fysiska planeringen
Ronneby kommun har år 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska
förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mål den sätter för framtiden.
Detta arbete syftar till att söka svar på om denna nyantagna profil och vad den
står för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att
söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil.
Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jämföras med
fallstudiernas åtgärder. På så sätt kan arbetet hitta kopplingar mellan den
aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och därmed avgöra om Den
moderna kurorten har satt spår i planeringen.
Arbetet kommer även undersöka fallstudiernas möjlighet, grundat i forskning,
som fungerande komponenter i Ronneby kommuns marknadsföring.