Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande.Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade.Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatetDet visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes.

I detta examensarbete genomförs en användarcentrerad designprocess med mål att utvärdera olika arbetsmetoder som används för att skapa ett förslag till ett beläggnings- och bemanningssystem, i form av en prototyp, för IT-konsultföretaget Valtech AB. Under arbetet har vi försökt att utreda hur bra dessa arbetsmetoder är för att identifiera användarna och deras behov men även att analysera vilka designmoment som är viktiga för att systemet ska bli användbart. Företaget har ett beläggnings- och bemanningssystem sedan tidigare men systemet uppfyller inte de behov och krav som företaget och användarna ställer på det. Under examensarbetets gång har därför flera arbetsmetoder inom människa-datorinteraktion, användarcentrerad designprocess och Agil systemutveckling genomförts för att undersöka hur dessa metoder påverkar vår syn på användarnas behov med systemet. Vi har även studerat hur dessa metoder påverkar huruvida systemet är användbart eller ej samt om och vilka delar i designen av systemet som påverkar systemets användbarhet.Resultat efter olika undersökningar har visat att behovent med kring det nuvarande beläggnings- och bemanningssystemet har förändrats sedan det började användas.

Syftet med denna förstudie var att hitta en ny arbetsmetod för Argentum Group samt att hitta ett sätt att få in mer testning i det dagliga arbetet. Det primära syftet var att undersöka om detta kunde ske via automatisering av tester samt om det skulle vara lönsamt. Genom intervjuer, en enkät samt observationer på Argentum skapade jag mig en bild av de behov som jag anser fanns och därefter undersökte jag Agila metoder som Scrum, RUP, Kanban, Lean Software Development, eXtreme Programming (XP) med flera och fann att Kanban, Scrum samt XP var intressanta för Argentum. Argentum önskade även att få rekommendationer om hur deras testning bör förbättras varav jag utarbetade ett förslag på projektprioriteringar, samt vilka krav dessa prioriteringar ställer på en utvecklare. När det gäller systemtestning bör Argentum börja använda sig av testfall till alla projekt.

Detta dokument är en rapport av ett examensarbete skrivet av Mathias Nohall och Mahmudul Hazra på intuitionen för kommunikation och informationsteknik på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, Sverige. Rapporten presenterar ett projekt där examensarbetarna har utvecklat en webbportal åt Södertörns studentkår, där studenter kan söka efter lägenheter som allmänheten kan hyra ut.Rapporten presenterar en förundersökning, med tillhörande teknisk analys. I denna förundersökning presenteras projektets bakgrund, mål och syfte. Förundersökningen innefattar även teoretiska utredningar där potentiella tekniska lösningar och webbhotell samt projektmetoder presenteras.Projektrapporten går sedan in i utförande kapitlet där examensarbetarna presenterar mer i detalj hur de har gått tillväga. Projektmetoden beskrivs mer utförligt med iterationer, implementeringar samt driftsättning av applikationen till rapport och redovisning av projektet.Sedan presenteras en teknisk analys av ramverket samt hur detta är integrerat med applikationens kod.

I takt med att IT växer i samhället driver detta också fram efterfrågan på IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs människor som utvecklar IT-system. I bästa fall motsvarar dessa system kundens förväntningar och önskemål, men i värsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte är till nytta för kunden och slutanvändarna. För att skapa hållbara och kvalitativa IT-system är det viktigt att kunden och slutanvändaren sätts i fokus genom att människorna som håller i system-utvecklingsarbetet förstår "varför" något skall skapas och kan sätta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling måste bedrivas utifrån flera viktiga principer och faktorer som i sin tur påverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar ställs i relation till hur den rådande situationen ser ut.

Kravhantering är en väsentlig del i systemutvecklingsprojekt och något som teori förespråkar att stor vikt bör läggas på om projekt ska lyckas. Statistik och undersökningar påpekar emellertid att kravhantering länge varit bristfällig och att den troligtvis fortfarande är det, samt att för lite resurser läggs på kravhantering.Syftet med uppsatsen är att granska kravhantering i praktiken på företag inom systemutvecklingsbranschen och se hur det förhåller sig till teorin. Målet är att kartlägga hur man idag ser på kravhantering, hur man arbetar med det, samt uppmärksamma förekommande brister och svårigheter.  För undersökningen som uppsatsen bygger kring har positivistisk deduktiv ansats anammats. Målet är att granska verkligheten utan att söka svar, försöka förstå eller undersöka orsakssamband.

Syftet med denna rapport är att beskriva arbetet kring utvecklingen av en webbapplikation för försäljning av t-shirts - Shrt - och utreda möjligheterna för att lansera varumärket på marknaden. Projektet utgick ifrån visionen ?att ge våra kunder verktygen som behövs för att uttrycka sin personlighet, genom mode som kunden själv designar, via webben?. Under projektet har utvecklingsmetodiken scrum använts tillsammans med andra verktyg som är vanliga vid Agila projekt. Vid konkretisering av varumärket Shrt och dess produkt genomfördes brainwriting. För att skapa en produktbacklogg använde sig utvecklingsgruppen av arbetsmetoderna funktionsanalys, konceptdivergens, konceptutvärdering och prototyping. Funktionerna i produktbackloggen delades sedan in i kategorierna nödvändiga, önskvärda samt onödiga funktioner. Produktbackloggen låg sedan till grund för hur arbetet delades upp i tre olika sprintar med separata mål och redovisningar. Den första sprinten fokuserade på funktion, den andra på upplevelse för användaren och den tredje på underhåll samt förbättring av kod ? refaktorering. Under slutet av utvecklingen genomfördes användartester utifrån Task-based scenarios där användaren får försöka utföra en uppgift utan instruktioner på hur den ska utföras.  Resultatet av projektet blev en webbapplikation med all funktionalitet som klassificerades som nödvändig och önskvärd.

Enligt den traditionella projektteorin ska det läggas stor vikt vid att genomföra ett gediget och detaljrikt planeringsarbete. För systemutvecklingsprojekt som lever i en dynamisk omvärld där nya system och funktioner kan uppkomma är det svårt att i ett tidigt skede detaljplanera och specificera krav för det kommande arbetet. Av denna anledning har nya projektmodeller för systemutvecklingsprojekt uppkommit, vilka skiljer sig från den traditionella projektteorin. Dessa modeller kallas för Agila modeller. Tanken med de Agila modellerna är att det ska vara lätt att förändra och omprioritera uppgifter och funktioner under projektets gång.

Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektivaoch metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de Agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheteroch skillnader med de Agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtidenkan använda sig av Agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till Agila metoderför att sedan förklara vad det Agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att viförklarar en av metoderna som används.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till Agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med Agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den Agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till Agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de Agila samtalen.

Agila arbetsmetoder har uppkommit ur utvecklingsprojekt av mjukvara inom it-branschen. Det behövdes ett mer flexibelt sätt att arbeta än vad som var fallet i traditionell projektledning. Det gällde att kunna förändra planen efter förutsättningar som ändrades under projektets gång. Inom eventprojekt måste olika aspekter fungera för att resultatet ska bli lyckat och även här måste en projektledare vara beredd på att förutsättningarna förändras. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka hur Agila arbetssätt går att använda för människor som arbetar med eventprojekt.Förklaringen till att vi valde Europamästerskapet i fotboll för damer 2013 för vår fallstudie är ett stort idrottsintresse, samt att vi kände till att den allmänna uppfattningen är att det var ett lyckat event.

Agila Business Intelligence System (ABIS) är en relativt ny och komplex typ av informationssystem, som kännetecknas av förkortade utvecklingstider, genom att exempelvis införa mer självbetjäning i de analytiska systemen, för att kunna möta ett behov av att analysera omvärldsfaktorer, som förändras i en allt snabbare takt. Eftersom ABIS är ett nytt och relativt outforskat område, finns ett behov av att utforska detta område. IT-investeringar är alltför ofta olönsamma och finns ett intresse av att visa på vad som bidrar till ett framgångsrikt införande av ett ABIS och på vilket sätt.Syftet med denna fallstudie var att identifiera högt rankade och gemensamma faktorer baserat på de kritiska framgångsfaktorer som belagts av tidigare forskning inom ABIS, beskriva hur dessa bidragit till ett framgångsrikt införande samt utröna skillnader och/eller likheter mellan hur dessa faktorer verkar ur kund- respektive leverantörsperspektiv.Som underlag för denna studie användes framför allt tidigare forskning kring kritiska framgångsfaktorer för Business Intelligence System. Speciellt en modell som utvecklades 2010 av Yeoh och Koronios användes som utgångspunkt för att lista de potentiella faktorer, som skulle beaktas av denna studie.Denna undersökning genomfördes som en fallstudie med hjälp av ett företag, som både levererar konsulttjänster och ABIS. En Delphipanel användes för att sortera fram framgångsfaktorer, som sedan studerades närmare genom semistrukturerade intervjuer för hur dessa kritiska framgångsfaktorer bidragit till ett framgångsrikt införande av ABIS från dels ett kundperspektiv, dels ett leverantörsperspektiv.De två faktorer som rankades högt och samtidigt delades av samtliga respondenter var:affärsvision och planerdatakvalitet och dataintegritetKundperspektivet var det styrande och leverantörens roll var ordentligt förstå kundens perspektiv, för att på så sätt framgångsrikt införa ABIS.

Websites today only offer simpler form of technical analysis and are not fun to use, therefore student decided to build a website that makes technical analysis a bit more fun by giving user possibility to experiment with settings for technical indicators and also see clear visible results from analysis. Student decided to build website in ASP.NET. Technical indicators for this project only consist of those who give buy and sell-signals via cross-over, no divergence or pattern finding.This project has three questions that define this project. It?s important that there is good functionality so that performing an analysis is perceived as simple, one question is therefore; what functionality for website is needed in order for analysis to be perceived as more simple?Technical analysis is a pretty complex subject and demands an interface that is perceived as easy to understand and easy to use, it?s therefore important that the interface is well designed, second question is therefore; how should the interface be designed to be user-friendly?When systems grow large they often become hard to develop and later on unmaintainable because of the accumulated complexity and dependency between classes, the code is a mess, the last question is therefore; how can the systems complexity be eased with object-oriented design principles?Jakob Nielsens ten heuristics for User Interface Design were used as inspiration for designing the interface for the website.

IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som ställs från omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltså att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att få alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mål. Koordination ? att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mål ? blir då en viktig aktivitet.

User experience, UX, är ett modernt begrepp inom utvecklingsbranschen lika väl som i forskningsområdet människa-datorinteraktion (HCI). Den här uppsatsen syftar till att reda ut vad UX som arbetssätt är i teori respektive praktik, om det finns en gemensam tolkning eller flera olika i olika verksamheter, samt att jämföra teorin och praktiken. För att ta reda på vad UX egentligen står för i teorin och praktiken, användes triangulering; en litteraturstudie samt en empiriskt grundad kvalitativ och delvis också kvantitativ undersökning genomfördes. Datainsamlingsmetoden som användes i empirin var dels en småskalig fallstudie hos företaget Cambio, som i kvalitativa semistrukturerade intervjuer berättade om hela livscykeln för UX i deras projekt. Baserat på de kategorier och begrepp som kom upp i intervjuerna, fördjupades litteraturstudien i dessa områden, och en enkät om UX i praktiken konstruerades.