User Experience
ett nytt arbetssätt, tankesätt - eller det beror på!
User experience, UX, är ett modernt begrepp inom utvecklingsbranschen lika väl som i forskningsområdet människa-datorinteraktion (HCI). Den här uppsatsen syftar till att reda ut vad UX som arbetssätt är i teori respektive praktik, om det finns en gemensam tolkning eller flera olika i olika verksamheter, samt att jämföra teorin och praktiken. För att ta reda på vad UX egentligen står för i teorin och praktiken, användes triangulering; en litteraturstudie samt en empiriskt grundad kvalitativ och delvis också kvantitativ undersökning genomfördes. Datainsamlingsmetoden som användes i empirin var dels en småskalig fallstudie hos företaget Cambio, som i kvalitativa semistrukturerade intervjuer berättade om hela livscykeln för UX i deras projekt. Baserat på de kategorier och begrepp som kom upp i intervjuerna, fördjupades litteraturstudien i dessa områden, och en enkät om UX i praktiken konstruerades. Respondenterna i enkäten representerade ett antal olika verksamheter i Sverige, från några olika delar av IT-branschen, men som alla arbetar med UX.UX som arbetssätt beskrivs i teorin som användarcentrerat och med ett antal delprocesser som ska gås igenom: personas, scenarier, prototyper, utvärdering och testning ihop med slutanvändare och experter. Arbetet ska dessutom ske iterativt.I empirin fanns stöd för att det finns ett (singularis) etablerat arbetssätt, eller snarare ett ramverk, som är det som kallas UX. UX i praktiken innebär att man arbetar med användarcentrering. För att uppnå detta använder man verktyg eller genomför delprocesser i form av personas, d.v.s. kartläggningar av slutanvändargrupper ? med bakgrunder, förutsättningar, behov o.s.v. ? genom observation och intervjuer. Prototyper tas fram som tillgodoser behoven som man fann att alla personas hade och dessa testas och utvärderas ihop med slutanvändare och experter (inom UX eller annat besläktat område) och processen upprepas iterativt till dess att resultatet är till belåtenhet. Scenarier används i de två tidigare nämnda momenten: i personas i form av användningsfall, i prototyper och utvärdering i form av testfall som ska genomföras av slutanvändaren, som speglar en verklig situation. Agil utveckling föredras ur UX-synpunkt, men det är inte helt oproblematiskt eftersom det traditionella, exempelvis vattenfallsmetoden, erbjuder en stark grund att stå på innan utvecklingsarbetet tar vid.Litteraturstudien gav alltså liknande resultat som den empiriska undersökningen. Det finns i båda fallen ett antal gemensamma nämnare, även om dessa i teorin förmodligen beskriver ett drömläge eftersom man i praktiken har tagit de praktiskt tillämpbara delarna och snarare använder UX som ett ramverk med en uppsättning verktyg som man kan ta tillhanda för att främja arbetet med användarupplevelsen.