This paper aims to investigate whether a small organization with small development teams can find a value in leaving a functioning development process to follow a formal systems development methodology, if these organizations can find support in an agile systems development method and in such case the method needs to be adjusted according to the organizations unique conditions.A traditional plan-driven system development methodology includes a number of phases that are carried out sequentially and a completed phase can basically not be resumed. All requirements are specified at the beginning of a project and at the end of the project only one delivery of software take place. This can cause difficulties in for example dealing with changing requirements. Agile system development methods intend to deal with changing requirements and to enable continuous delivery of valuable, working software.In this paper, both the traditional plan-driven methods and agile methods will be explained. Research methodology and existing system development theories will be discussed and a company where the study has been conducted will be presented.

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande.Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade.Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatetDet visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes.

Kunskapsöverföring är en nödvändig förutsättning för att säkerställa organisationers existens och framåtskridande. Utgångspunkt för denna uppsats är förstudiens roll i mjukvaruprojekt och dess betydelse för den fortsatta systemutvecklingsprocessen. Fokus liggerpå kunskap som genereras under förstudien, samt hur och i vilken omfattning kunskapen förs vidare till analysfasen i systemutvecklingsprocessen. Resultatet visar att förstudien utgör ett viktigt beslutsunderlag och är en nödvändig förutsättning för att gå vidare i systemutvecklingsprocessen. Kunskapsöverföring genom dokumentation och via muntliga föredragningar är otillräcklig, eftersom det finns ett ?filter? som innebär att erfarenhetsbaserad kunskap inte överförs mellan förstudie och analys via dokument eller via muntliga föredragningar.

Dagens industrier strävar efter kapitalrationaliseringar i form av bland annat effektivare materialhantering. Det gäller att i ett tidigt skede integrera produktutvecklingsstadiet och produktionsutvecklingen för att på så sätt få ett transparant system i hela ledet. För att kunna arbeta på det sättet krävs en grundlig och noggrann planering av hela processen.Syftet med detta examensarbete är att ta fram ett underlag för beslut om transportlösningar och materialhantering. Ett annat syfte är att med hjälp av fallstudie observera olika transportlösningar och materialhantering som sker i olika system för att i sin tur kunna utveckla och ta fram en generell process för materialhantering. Fallstudien utfördes på företaget Scania, avdelning Scania Motorverkstad.Examensarbetet inleddes med en grundläggande litteraturstudie.

Det finns metoder som har en fokus på användarmedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svårt under utvecklingsprocessen att bekräfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgångsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som påverkar användningen av systemen som dessutom kan vara svåra att hantera under utvecklingen.Tar de användarcentrerade utvecklingsmetoder som används idag för att implementera och driftsätta ett beslutsstödssystem hänsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller särskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som påverkar beslutsfattandet t.ex. stress, ångest och grupptänkande minimeras i högre grad då metoder som fokuserar på användarnas medverkan används? Att bekräfta existensen av dessa faktorer samt minimera den påverkan de har på beslutsfattandet under användningen kan göra stora skillnader i en verksamhets effektivitet.

I detta examensarbete genomförs en användarcentrerad designprocess med mål att utvärdera olika arbetsmetoder som används för att skapa ett förslag till ett beläggnings- och bemanningssystem, i form av en prototyp, för IT-konsultföretaget Valtech AB. Under arbetet har vi försökt att utreda hur bra dessa arbetsmetoder är för att identifiera användarna och deras behov men även att analysera vilka designmoment som är viktiga för att systemet ska bli användbart. Företaget har ett beläggnings- och bemanningssystem sedan tidigare men systemet uppfyller inte de behov och krav som företaget och användarna ställer på det. Under examensarbetets gång har därför flera arbetsmetoder inom människa-datorinteraktion, användarcentrerad designprocess och agil systemutveckling genomförts för att undersöka hur dessa metoder påverkar vår syn på användarnas behov med systemet. Vi har även studerat hur dessa metoder påverkar huruvida systemet är användbart eller ej samt om och vilka delar i designen av systemet som påverkar systemets användbarhet.Resultat efter olika undersökningar har visat att behovent med kring det nuvarande beläggnings- och bemanningssystemet har förändrats sedan det började användas.

Denna rapport är skapad som syfte till att redovisa det erhållna resultatet av examensarbete vid Affärssystemprogrammet vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Arbetet har utförts som uppdrag för det serbiska företaget Soprex som är en underleverantör till ett svenskt företag. Rapporten är uppbyggd efter IMRAD metoden (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion).Uppdraget var att skapa en kravspecifikation för en modul som är en del av applikationen för hantering av olika kontrakt och prisberäkningar för Soprexs kunds olika kunder. Detta arbete fokuserad på kontrakt modulen. Arbetet har varit uppdelat i tre olika steg, syftet med detta har varit att successivt slussas in i företagets sätt att arbeta och lära känna deras standarder.

Syftet med denna förstudie var att hitta en ny arbetsmetod för Argentum Group samt att hitta ett sätt att få in mer testning i det dagliga arbetet. Det primära syftet var att undersöka om detta kunde ske via automatisering av tester samt om det skulle vara lönsamt. Genom intervjuer, en enkät samt observationer på Argentum skapade jag mig en bild av de behov som jag anser fanns och därefter undersökte jag agila metoder som Scrum, RUP, Kanban, Lean Software Development, eXtreme Programming (XP) med flera och fann att Kanban, Scrum samt XP var intressanta för Argentum. Argentum önskade även att få rekommendationer om hur deras testning bör förbättras varav jag utarbetade ett förslag på projektprioriteringar, samt vilka krav dessa prioriteringar ställer på en utvecklare. När det gäller systemtestning bör Argentum börja använda sig av testfall till alla projekt.

Detta dokument är en rapport av ett examensarbete skrivet av Mathias Nohall och Mahmudul Hazra på intuitionen för kommunikation och informationsteknik på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, Sverige. Rapporten presenterar ett projekt där examensarbetarna har utvecklat en webbportal åt Södertörns studentkår, där studenter kan söka efter lägenheter som allmänheten kan hyra ut.Rapporten presenterar en förundersökning, med tillhörande teknisk analys. I denna förundersökning presenteras projektets bakgrund, mål och syfte. Förundersökningen innefattar även teoretiska utredningar där potentiella tekniska lösningar och webbhotell samt projektmetoder presenteras.Projektrapporten går sedan in i utförande kapitlet där examensarbetarna presenterar mer i detalj hur de har gått tillväga. Projektmetoden beskrivs mer utförligt med iterationer, implementeringar samt driftsättning av applikationen till rapport och redovisning av projektet.Sedan presenteras en teknisk analys av ramverket samt hur detta är integrerat med applikationens kod.

I takt med att IT växer i samhället driver detta också fram efterfrågan på IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs människor som utvecklar IT-system. I bästa fall motsvarar dessa system kundens förväntningar och önskemål, men i värsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte är till nytta för kunden och slutanvändarna. För att skapa hållbara och kvalitativa IT-system är det viktigt att kunden och slutanvändaren sätts i fokus genom att människorna som håller i system-utvecklingsarbetet förstår "varför" något skall skapas och kan sätta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling måste bedrivas utifrån flera viktiga principer och faktorer som i sin tur påverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar ställs i relation till hur den rådande situationen ser ut.

Syftet med denna rapport är att beskriva arbetet kring utvecklingen av en webbapplikation för försäljning av t-shirts - Shrt - och utreda möjligheterna för att lansera varumärket på marknaden. Projektet utgick ifrån visionen ?att ge våra kunder verktygen som behövs för att uttrycka sin personlighet, genom mode som kunden själv designar, via webben?. Under projektet har utvecklingsmetodiken scrum använts tillsammans med andra verktyg som är vanliga vid agila projekt. Vid konkretisering av varumärket Shrt och dess produkt genomfördes brainwriting. För att skapa en produktbacklogg använde sig utvecklingsgruppen av arbetsmetoderna funktionsanalys, konceptdivergens, konceptutvärdering och prototyping. Funktionerna i produktbackloggen delades sedan in i kategorierna nödvändiga, önskvärda samt onödiga funktioner. Produktbackloggen låg sedan till grund för hur arbetet delades upp i tre olika sprintar med separata mål och redovisningar. Den första sprinten fokuserade på funktion, den andra på upplevelse för användaren och den tredje på underhåll samt förbättring av kod ? refaktorering. Under slutet av utvecklingen genomfördes användartester utifrån Task-based scenarios där användaren får försöka utföra en uppgift utan instruktioner på hur den ska utföras.  Resultatet av projektet blev en webbapplikation med all funktionalitet som klassificerades som nödvändig och önskvärd.

Enligt den traditionella projektteorin ska det läggas stor vikt vid att genomföra ett gediget och detaljrikt planeringsarbete. För systemutvecklingsprojekt som lever i en dynamisk omvärld där nya system och funktioner kan uppkomma är det svårt att i ett tidigt skede detaljplanera och specificera krav för det kommande arbetet. Av denna anledning har nya projektmodeller för systemutvecklingsprojekt uppkommit, vilka skiljer sig från den traditionella projektteorin. Dessa modeller kallas för agila modeller. Tanken med de agila modellerna är att det ska vara lätt att förändra och omprioritera uppgifter och funktioner under projektets gång.

En produktkonfigurator är en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill säga sammansättning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sådant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens behov.Flera produktkonfiguratorer finns tillgängliga på marknaden idag. Svårigheten med dessa är att de alla tillhandahåller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svårt för företag att välja det system som matchar bäst. Trots de uttryckta svårigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en tillverkande industri som står inför valet av produktkonfigurator kan få insikt i detta. Syftet med denna studie är därför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslå en modell som kan användas för att tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta.Studien är en aktionsbaserad fallstudie som tillämpat en modell, baserad på tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB.

Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektivaoch metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtidenkan använda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att viförklarar en av metoderna som används.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen.