Svenska börsnoterade företag anpassade år 2005 sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde att företagens goodwilltillgångar skulle nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen kan göras genom att diskontera framtida kassaflöden med en diskonteringsränta. Denna studie undersöker om företag opportunistiskt justerar diskonteringsräntan vid nedskrivningsprövning av goodwill. Om detta varierar ökar över tid, om företagens börsvärde påverkar och om de tillfällena då företag sänker sin diskonteringsränta jämfört med föregående år ökar det opportunistiska beteendet.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen.

Under de senaste åren har frågor kring bolagsstyrning blivit allt mer aktuella, vilket har förorsakats av olika redovisningsskandaler. Som en konsekvens av detta har det i många länder införts s.k. bolagskoder. Hittills har bara ett fåtal studier undersökt bolagskodernas tillämpning och den institutionella miljö i vilken de har införts. För att undersöka hur bolagskoderna tillämpas och hur den institutionella miljön inverkar på kodernas tillämpning har två länder valts, Sverige och Tjeckien.

Problemformulering: Vad påverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till individer med chefsbefattningar?Syfte: Att ta reda på vad som påverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till personer som innehar chefsbefattningar. Genom att studera hur dessa bolag utformar sina belöningssystem vill vi föra en diskussion kring hur de använder sig av belöningar i praktiken. Genom att åstadkomma detta har vi som förhoppning att kunna bidra med nya observationer till belöningssystemdebatten.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med induktiv ansats, där vi genomfört sex stycken intervjuer med svenska stora onoterade aktiebolag.Teoretisk Referensram: Till följd av vår induktiva ansats bygger teorin på den empiri vi fått tillgång genom våra respondenter.Slutsats: Agentteorin parallellt med Stewardship teorin tillämpas dock utan dessas exakta teoretiska design. Företagen erbjuder marknadsmässiga löner, utöver de påverkar marknaden dem inte.

 Inledning: Under 2000-talet har olika slag av bolagsskandaler uppmärksammats inom företags- och finansvärlden, som har kommit att påverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av bolagsskandalerna är många och i värsta fall kan företagsledarna få handskas med fängelsestraff. Syfte: Syftet med studien är att granska begångna regelbrott i stora bolag samt jämföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring bolagsskandalerna som uppstått.Teori: I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, Agentteorin samt Sarbanes Oxley Act. Metod: Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundär datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker. Slutsats: Det finns tydliga mönster mellan de begångna bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa är att ledningen i de flesta fall håller i trådarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten på att rädda bolaget från att gå med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till ställda förväntningar på exempelvis Wall Street. .

Denna uppsats ämnar se huruvida det föreligger ett samband mellan den franchisestrategi företag har och den fas i vilken nämnda företag befinner sig, samt till viss del även se till de faktorer som kan ligga bakom detta eventuella samband. Stommen i uppsatsen har sin utgångspunkt i två saker. För det första handlar det om att utreda begreppet franchising och se vad denna företagsform har för egenskaper. För det andra handlar det om företagens livscykel och vad den får för implikationer för företagets franchisestrategi. Då franchising är mest koncentrerad till detaljhandeln är det där tyngdpunkten av fallföretagen ligger.

Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och Agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar.

Efter en tid av stabila utdelningsnivåer har ett flertal svenska börsnoterade bolag sänkt sina utdelningar under 2009. För att undersöka hur marknaden reagerar på en förändring i utdelningsnivå kan utdelningars signaleffekter studeras. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ett företags utdelningsnivå och dess signaleffekter samt att undersöka eventuella skillnader i förändring av utdelningsnivå för räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare syftar vi även till att undersöka om annan information har en signaleffekt och därför studeras tre kontrollvariabler; räntabilitet på eget kapital, skuldsättningsgrad och kassaberedskap.Studien utgår från teorin om den effektiva marknaden och principal-Agentteorin. En kvantitativ metod har använts för att inhämta data från 55 olika bolag från Stockholmsbörsens Large-cap och Mid-cap listor.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka huruvida långsiktiga incitamentsprogram är lönsamma eller inte, och dels att ge förslag på hur långsiktiga bonussystemen bör vara utformade.Teoriavsnittet tar upp Agentteorin där agentens och principalens roller beskrivs samt hur dessa aktörer effektivast kan samarbeta. Vidare fördjupas diskussionen kring hur företag enklast kanutforma incitamentsprogram för att kunna kringgå vanliga fallgropar. Avsnittet fortsätter sedan med att identifiera problem gällande programmens effekter på företagets långsiktiga utveckling. Slutligen diskuteras de olika räntabilitetsmåtten och alternativ till dessa som agerar måttstock vid bedömning av incitamentsprogram.Undersökningen är utförd genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under sex år. Urvalet består av 20 företag inom industribranschen där tio uttryckligen har incitamentsprogram och tio som inte har incitamentsprogram.

Studiens syfte är att beskriva och analysera begreppet oberoende styrelseledamot, samt visa vilka effekter och inställning kravet om att minst två styrelseledamöter skall vara oberoende av större aktieägare har på svenska börsnoterade bolag. För att uppnå vårt syfte har vi samlat in både primär- och sekundärdata. Primärdata har samlats in genom en explorativ undersökning av intervjuer med personer ur styrelsen eller företagsledningen i bolag som aktivt tillämpar Koden. Sekundärdata har samlats in från regler och riktlinjer kring oberoende i Sverige, EU, OECD och Storbritannien. Utifrån litteraturen har vi studerat teorier om corporate governance såsom stakeholderteorin, Agentteorin och resource dependency teorin.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns statistiska samband mellan avsättningar ochnytillträdd VD samt avsättningar och negativt resultat, och därmed undersöka om Big BathAccounting förekommer på OMX Stockholmsbörsens Large Cap.Teori: Litteraturgenomgången består av erkända teorier såsom Agentteorin ochintressentmodellen. Agentteorins grundpelare är att alla är nyttomaximerande och arbetar till sinegen ekonomiska fördel vilket kan förklara en nytillträdd VD:s incitament att göra storaavsättningar under sitt tillträdande år. Intressentmodellen menar att redovisningen har som sitthuvudsakliga syfte att förse intressenterna med information om företagets finansiella ställning.Denna information ska sedan ligga till grund för beslutsfattande vilket medför att det är viktigt attinformationen är tillförlitlig.Metod: Studien är en kvantitativ undersökning där fyra uppställda hypoteser statistiskt testasmed Mann-Whitney test.Empiri: Studien omfattar OMX Stockholmsbörsens Large Cap under åren 2008 samt 2010.Undersökningen omfattar 88 observationer och av dessa har 10 stycken nytillträdd VD och 13stycken negativt resultat.Resultat: Det kan inte statistiskt säkerställas att skillnader i avsättning förekommer hos bolagmed nytillträdd VD, däremot är det statistiskt säkerställt att skillnader i avsättning i absolutabelopp förekommer hos bolag med negativt respektive positivt resultat.Slutsatser: Det kan enligt denna studie inte statistiskt säkerställas att Big Bath Accountingförekommer på OMX Stockholmsbörsens Large Cap..

Syfte: Syftet med examensarbetet är att analysera vilka variabler som påverkar den verkställande direktörens totala ersättning samt hur sambanden mellan dem ser ut. Examensarbetet ämnar bidra resultat till den pågående samhällsdebatten kring verkställande direktörers ersättningar.Metod: Författarna använder en deduktiv forskningsansats och utgår från en kvantitativ undersökning i form av en multipel regressionsmodell. Vid insamling av information används sekundärdata.Teoretiska perspektiv: Författarna använder sig av Agentteorin samt riktlinjer för lönesättning. Vidare utgår examensarbetet från tidigare forskning gjord inom ämnet som teoretisk referensram.Empiri: Studien baseras på 42 bolag noterade på Large Cap under den studerade tidsperioden åren 2000 till 2007 samt med svensk hemvist. Data hämtas från Datastream, Avanza och företagens årsredovisningar.Resultat: Studien visar på ett positivt samband mellan verkställande direktörers förändring i total ersättning och förändring i antal anställda, överavkastning, förändring i ROA och förändring i ROS samt ett negativt samband med förändring i omsättning, VD-byte samt antal år sedan börsintroduktion.

Titel: Marknadens reaktion på bolagskoden ? Wall street walk eller Wall street talk?Framläggande: 31 maj 2006Ämne: Kandidatuppsats, Redovisning 10 pFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Carl-Michael Unger & Erling GreenNyckelord: Corporate governance,Aktieägare,Internkontroll,Svensk kod för bolagsstyrningSyfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken vikt marknaden fäster vid Svensk kod för bolagsstyrning och hur den eventuellt reagerar gentemot bolag, som man inte anser följer koden på ett tillfredsställande sätt.Metod: Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer per telefon.Teoretiska perspektiv: Corporate governance med fokus på Agentteorin och shareholder activism, Slutsatser: Marknaden fäster endast mindre vikt vid koden, bortsett från att man ser den som en kvalitetsstämpel. Man vill alltså enbart ha reda på om koden följs eller inte samt om förklaringen till eventuell avvikelse är godtagbar. Eventuella konsekvenser av att inte lämna en godtagbar förklaring är betingat av storleken på ägaren.

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har Agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har Agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.