A patient simulator for testing anaesthesia machines has been developed at Maquet Critical Care AB, to reduce costly and time-consuming experiments on animals. The device simulates human lungs regarding lung dynamics and volume, uptake of anaesthetic agents and the production of carbon dioxide, heat and moisture. Further demands on the simulator are durability and size; the device shall be compact enough to be moveable.The resulting simulator fulfils the requirements and enables better repeatability and ability to test extreme cases than experiments on animals do.Uptake of the anaesthetic agent is achieved in a active carbon filter and controlled by regulating the flow. The flow is created by a regenerative blower and controlled using a proportional valve. The uptake can be set by the user or by a simple uptake model modified to recursively handle changes in the concentration of anaesthetic agent.Carbon dioxide is fed into the system from a tank by a mass flow regulator.

När ett haveri inträffar uppstår direkt en mängd olika kostnader i form av underhållsinsatser, reparationsmaterial och administrationsinsatser. Utöver dessa kostnader förloras även de intäkter som maskinen genererar samt täckningen för de fasta och rörliga kostnaderna. Alla dessa kostnader skall täckas av de värdeskapande enheterna på företaget och påverkar det finansiella resultatet negativt. För att förbättra ett företags lönsamhet ökas antingen intäkterna eller så reduceras kostnaderna. Trots detta är det för många företag okänt hur stor kostnaden faktiskt är då en maskin står stilla.Arbetets uppdragsgivare är Konecranes Machine Tool Service (MTS), ett företag som erbjuder underhållstjänster och underhållslösningar till företag inom verkstadsindustrin.

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna.Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder ? kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig.

Effektivt materialflöde är en förutsättning för lönsamhet i ett företag. Detta uppnås till viss del genom ett lagerstyrningssystem vars uppgift är att säkerställa önskad servicenivå till rimliga kostnader.I detta arbete undersöks förbättringsmöjligheterna i ett företag, som inte anser sig ha en bra balans mellan kostnader och lagertillgänglighet. Målsättningen har varit att hitta metoder som både kan sänka kapitalbindningen och höja servicenivån i förrådet.Artiklarna klassificerades efter deras återanskaffningstid och årliga förbrukning. Sedan simulerades lagernivåerna hos ett antal artiklar i olika grupper, för att undersöka vilka förbättringar som kan uppnås med ett beställningspunktssystem. Detta lagerstyrningssystem är uppbyggt av två parametrar, säkerhetslager och beställningspunkt.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för den förpackningsekonomi som råder i dagligvaruhandeln genom att identifiera vilka faktorer som driver de förpacknings-relaterade kostnaderna i dagligvaruhandeln. Vår definition av förpackningsrelaterade kostnader är de kostnader som orsakas av de aktiviteter där förpackningar är närvarande. Detta får till följd att teorier som behandlar hur kostnader uppstår i aktiviteter måste ligga till grund för att öka förståelsen. Därav valdes teorier såsom värdekedjan och ABC. Dessutom så har den tidigare forskning som gjorts inom det specifika området beaktats för att nå en djupare förståelse.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning beträffande de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat som tillämpas i Sverige under år 2004. Uppsatsens syfte är att jämföra förmågan att stimulera till teknisk utveckling hos de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat. Vi ämnade undersöka vilka uppfattningar de olika svenska elproducenterna har beträffande de olika systemens kapacitet att stimulera till nyinvesteringar i förnybar elproduktion med vindkraft och vilka incitament de olika stödsystemen ger de enskilda vindkraftsproducenterna att reducera kostnader och priser. Teknisk inlärning och osäkerhet påverkar de olika systemens kapacitet att skapa elproduktion med förnybara energikällor. Konkurrensintensiteten påverkar de olika systemens incitament att reducera kostnader och priser.

Allt sedan datorer började användas som en resurs i företag har mindre företag sett de höga kostnaderna dessa fört med sig. I slutet av 1990-talet skapas en modell som möjliggör att hyra program från en Application Service Provider, ASP. Med ASP-modellen följer ett flertal förväntningar och fördelar om vad modellen kan tillföra i framförallt mindre företag. De ska till exempel till lägre kostnader få tillgång till program som kan öka deras konkurrensförmåga. Denna rapports fråga är om modellen lever upp till dessa förväntningar hos kunderna.Vid intervjuer som genomfördes med fem olika företag framkom bland annat att ASP-modellen kan möjliggöra ett minskat behov av egen IT-personal och att internt kunna ge användarsupport.

Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag.

Äldreomsorg och äldreboenden i Chile finns idag i liten utsträckning och är då privat finansierad, då omsorg av äldre i Chile tidigare främst har lösts med hjälp av familjen. Chiles förändrade ekonomiska, demografiska samt politiska situation har nu gjort att den chilenska staten tagit intresse i olika alternativ av äldreomsorg. Denna uppsats syfte var att skapa en kostnadskalkylering för en svensk modell av äldreboende anpassat till förhållanden och har skrivits på uppdrag från kommun i Santiago, Chile. Kostnadskalkylen skall användas som ett underlag för ett förslag om en uppstart av en chilensk äldreomsorgsverksamhet som skall utarbetas och lämnas till uppdragsgivaren. Metodologiskt sett har ett kvalitativt angreppssätt med intervjuer använts för att insamla data om kostnader från svenska äldreboenden samt information om prisnivåer i Chile.

Ett företags försörjningsstrategi måste ovillkorligen anpassas efter de rådande förutsättningarna. Strategin för ett innovativt företag i uppstart, präglas utav överlevnad och framtagning av en väl fungerande produkt. Utvecklingsarbetet ställer höga krav på leverantörernas och tillverkningsprocessernas flexibilitet.Nästa steg i utvecklingen av försörjningsstrategin är att bli mer fokuserad på kostnader. Kostnadsbesparingar görs främst genom tekniska framsteg och inte genom förbättrad förhandlingsposition mot leverantören.När produkten är stabil nog, ändras strategin mot att optimera för serieproduktion. Kravet på tillverkningsprocessen och leverantörerna ändras från flexibilitet till effektivitet.

Elcertifikatssystemet har funnits i Sverige sedan år 2003 med syftet att ge ekonomiskt stöd till producenter av förnybar el och lägga kostnaden på elkonsumenter. Elkonsumenternas kvotplikt uppfylls av elleverantörer som för över kostnaden till konsumenterna. Elcertifikatspriset fluktuerar på en öppen marknad och därmed uppstår en möjlighet för elleverantören att med rätt strategi minimera kostnaderna för kvotplikten.Kandidatarbetet ämnar att utveckla en optimal strategi för inköp av elcertifikat till spotpris, synnerhet i syfte att minimera Elverket Vallentunas kostnader för elcertifikat. För att lyckas med strategin utförs modellering och prognostisering av elcertifikatspriset och då en prognostisering av priset bryter mot effektiva marknadshypotesen analyseras även hur elcertifikatsmarknaden förhåller sig till hypotesen.Kandidatarbetets litteraturstudie och analys visar att elcertifikatsmarknaden är ineffektiv på grund av illikviditet, irrationalitet och höga transaktionskostnader. Ineffektiviteten möjliggör prognostisering av elcertifikatspriset med en ARIMA(1,1,0) modell som bedömer prisrörelsens riktning nästkommande vecka med en precision som är skild från slumpen med en signifikansnivå på 0,03 %.

Bakgrund: Hälsoekonomi har sitt ursprung i att sjukvårdens resurser är begränsade ochsjukvårdsutgifterna ökar kontinuerligt. För att möta de ökade kostnaderna har sjukvårdenbörjat använda sig av hälsoekonomiska utvärderingar för arbeta mer kostnadseffektivt. Enstor kostnadspost för hälso- och sjukvården är rökares ökade komplikationsrisker i sambandmed operation. Att införa rökuppehåll inför operation minskar dessa risker och denna metodhar bedömts vara ett av de mest effektiva sätten att minska sjukvårdens kostnader. Fokus fördenna studie har därmed varit att utveckla en modell som visar de intäkter och kostnader somkan kopplas till rökuppehåll inför operation.Syfte: Syftet med denna studie är att anpassa en hälsoekonomisk modell så att den kananvändas för att beräkna de ekonomiska effekterna av ett rökuppehåll inför operation.

Syftet med undersökningen var att klargöra om en rökgaskondensor är en bra investering för Nybro Energi AB. Saxlund Bioenergy AB kontaktades för sammanställning av offert. Med hjälp av parametrar från Nybro Energi AB och offerten från Saxlund Bioenergy AB, gjordes beräkningar för att avgöra om en investering är lönsam. Resultatet av undersökningen visade att en investering av sådant slag som behandlats i detta arbete var intjänad efter mindre än sju år i drift och effekten som är möjlig att utvinna uppgår till 2,8 MW, förutsatt att panneffekten utgjordes av minst 15 MW.  Slutsatserna var att investeringen inte var betald efter sju år med underlag av att kostnader som utgjordes av eventuell ombyggnation inte var behandlade i undersökningen, detta innebar dock inte att en investering ärr olönsam då dessa kostnader uppskattades som små i förhållande till den totala besparingen efter att den ekonomiska livslängden på 15 år har löpt ut..

Syfte: Huvudsyftet för denna studie ligger i att skapa en grundläggande förståelse för förhållandet mellan kostnader och nytta inom benchmarking. Detta gör vi inom ämnesområdet verksamhetsstyrning. I denna studie behandlas benchmarking som ett styrverktyg. Delsyftena i denna studie blir därmed att belysa de olika kostnader som uppstår genom användandet av benchmarking och reflektera över vilken nytta som användningen kan resultera i. Metod: Denna studie bygger på en abduktiv ansats där det inledningsvis skapas en teoretisk referensram genom bearbetning av litteratur från böcker och vetenskapliga artiklar.

Pontarius AB har tillsammans med Göteborgs Hamn AB identifierat behovet av en utvecklad holistisk modell för bedömning av investeringar i terminalytor. För detta har en första ansats gjorts med den interna livscykelkostnadsanalysmodellen Total Cost of Ownership and Operations (TCOO). Livscykelkostnadsanalys (LCCA) är ett verktyg för att handskas med ett projekts totala kostnader vid investeringsbeslut och bedömning av alternativ. Generella livscykelkostnads-modeller är svåra att ta fram, varför istället utförliga modeller vanligen skapas för specifika områden. För vägbeläggningar, och tillviss del flygplatsbeläggningar, finns utförliga sådana metoder, men för beläggningar i containerterminaler saknas det.För att fortsätta utveckling mot en bättre bedömningsmodell för terminalytor syftade studien till att identifiera kostnadsparametrar som sett ur ett livscykelperspektiv påverkar kostnaderna för containerhamnterminalytor.