This thesis concerns an energy audit of a food industry. The company's business consists of boiling and peeling shrimps, and producing mayonnaise-based salads. This type of work involves energy-intensive processes, such as steam generation, compression of air and refrigeration of large spaces. These needs are supplied with electricity. Furthermore, the industry is a major consumer of district heating, particularly for heating the supply air in the ventilation system.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitetEkonomistyrning EKC 362, VT 2006Författare: Mariann Aracsi, Emma Brentel, Åse OtteyHandledare: Erik RosellTitel: Kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretagBakgrund: De förluster som uppstår på grund av att ett företags produkter och processer inte är fullkomliga kallas för kvalitetsbristkostnader. Teorin behandlar kvalitetsbristkostnader främst ur ett tillverkande företags perspektiv och menar på att ytterst få kvalitetsbristkostnader är kända i tjänsteföretag då de flesta av dessa är dolda.Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetet med kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretag samt att undersöka skillnader mellan praktik och teori gällande problem med kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretag.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till transportbranschen.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som gjorts med hjälp av två fallföretag. Det empiriska materialet har samlats in främst genom samtalsintervjuer. Materialet har sedan utifrån en djupare teoretisk förståelse analyserats.Slutsatser: Det är fullt möjligt för tjänsteföretag att särskilja många av sina kvalitetsbrister och därmed är inte tjänsteföretagens kvalitetsbrister dolda i lika stor utsträckning som teorin hävdar. Att hindret med identifiering och mätning har överkommits gör att det fortsatta kvalitetsbristarbetet kan fortlöpa i enlighet med teorin.

Syfte: Att analysera generiska strategiers applicerbarhet i dagens detaljhandelsbransch. Frågeställning: Går det att förklara detaljhandelsbranschens agerande utifrån generiska strategier? Arbetsfrågor: Vilka är särdragen i dagens detaljhandelsbransch?Hur kan vi beskriva generiska strategier? Vad har sagts om generiska strategier för detaljhandeln?Metod: Genom en semikvalitativ metod har vi studerat teorin generiska strategier. Vi har även kartlagt dagens detaljhandelsbransch för att kunna analysera applicerbarheten av generiska strategier för denna. Vår uppsats bygger därför på en abduktiv ansats där både verkligheten och teorin ges stort utrymme.

This study focuses on a reconstruction proposal of a small part of a rural churchyard that has lost a big part of its history, in form of its conformation and plant material. The chosen part of the cemetery was established in 1938, and this proposal is an interpretation of the architect?s original plan, the workers wishes and my own observations and experiences of the place. In this proposal I have tried to balance the plants composition to create an environment that can benefit the biological diversity, that fits the locations habitat and today?s maintenance.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande motiven till varför våra fallföretag: Hjärt- och lungdivisionen, Carl Bro, och Celemi valt att redovisa sitt intellektuella kapital. Vidare ämnar vi studera i vilken utsträckning fallföretagens motiv stämmer överens med de motiv som vi redogör för i teoriavsnittet. Det primära motivet i teorin till att redovisa intellektuellt kapital, som ett informationsverktyg till kapitalmarknaden, har återfunnits hos två av våra fallföretag. Däremot har responsen från denna uteblivit. Istället har samtliga fallföretag hittat ett alternativt användningsområde, i form av ett marknadsföringsinstrument.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares syn på gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning på gymnasiets estetiska program. Vi använde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lärare från fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lärarna till största delen var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning.

Vårt syfte med detta examensarbete var att vi ville studera lunchen som ett tillfälle till kommunikativa möten. Anledningen till att vi valde att studera detta beror på att vi genom tidigare erfarenheter fått erfara olika matsituationer och ett intresse väcktes för lunchen som ett tillfälle för mer än omsorg. För att studera detta använde vi oss av en kvalitativ metod och de teorier vi utgick ifrån var den sociokulturella teorin och livsvärldsfenomenologiska teorin. Vi studerade vårt syfte genom att använda oss av observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på fyra olika förskolor och vi intervjuade fyra förskollärare, samtliga verksamma på de förskolor som vi observerade.

3D modeling is a common tool in landscape architecture. Today, there have been new ways in which virtual 3D models are successful tools in the dialogue with the public. These new methods involve children and young people who are groups that is hard to reach and engage in citizen dialogues. The purpose of this work was to investigate how a virtual 3D model works in the landscape architect?s communication with the public through the project Gruvstadsparken in Kiruna. Through workshops, I wanted to communicate Gruvstadsparken to get ideas from participants on how the park can be used and be revisited.

Uppsatsens titel: CSR ? en ny marknadsföringsstrategi? Problemformulering: Hur ser konsumenter på företag som arbetar med certifierade produkter och hur kan företag använda detta synsätt för att nå ut med sitt CSR-arbete till konsumenterna? Syfte: Kartlägga hur teorin kring begreppet CSR ser ut i nuläget. Ta reda på hur konsumenter ser på företags miljö- och samhällsarbete ? CSR. Ta reda på hur ett företags CSR-arbete kan kopplas till deras marknadsföring för att nå ut till konsumenter för sedan jämföra detta med den tidigare insamlade teorin.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

This study aims to gain greater knowledge about the phenomenon cheerleading journalism and its existence in the Swedish sports journalism. We did this by making an impact in the media debate, to thereby identify key aspects of cheerleading journalism. These elements are then used to reach a preliminary definition of the phenomenon. This was followed by qualitative interviews with six Swedish sports journalists from newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, with the aim to find out how they behaved the phenomenon. The results of the earlier debate and the answers from the respondents show that cheerleading journalism is nationalistic, biased and seeks an inclusive effect on its audience.

Examensarbetet tar upp frågan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden består av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvärs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan två grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar.