The aim of this master thesis is to investigate how the OPACs Online Public Access Catalogue used by public libraries have adapted the features and possibilities offered by online catalogues, for the purpose of searching for fiction. This is done by comparing five OPACs to Amazon.com, an online bookstore. The questions investigated are: Have the OPACs developed from the principles of the card catalogue and adapted to the features and possibilities offered by online catalogues, when searching for fiction? Can the library catalogue provide the same features as Amazon.com, when searching for fiction? How do the OPACs use the resources that online catalogues provide when searching for fiction, compared with Amazon.com? The thesis is based on two qualitative studies. The first study presents five OPACs from different library systems and examines which features they have in common with Amazon.com.

I tidningar som Aftonbladet kan vi läsa att stress knäcker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av årets 365 dagar. Eleverna har ?skola? ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, då de går i år sex.

The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang ? the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how?The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels ? Swedish Television and TV4.

AbstractBakgrund: När människor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook ärdet möjligt för andra användare i de sociala medierna att påverka uppfattningen av innehållet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna.Hur detta sker och vad det får för konsekvenser för hur människor uppfattar nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter från massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jämföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) från de tolv största svenska nyhetssajterna under två månader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds på Facebook och Twitter med en kvantitativinnehållsanalys. Två oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik på nyheter, inbäddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) på fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna på Twitter handlade om ett fåtal ämnen (rasism, extremism, feminism och välfärd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gånger på Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gånger mer på Facebook än på Twitter.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ?Rissnevåldtäkten? och ?Stureplansvåldtäkten?, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet.

Kandidatuppsatsen ?Sverige behöver inte oroa sig ? än.? syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra länder, och vad denna gestaltning beror på. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av året varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om såväl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mänskliga rättigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militära insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmänhet som tyder på reaktioner och ställningstagande.

När boken ?Könet sitter i hjärnan? publicerades 2007 skapade bokens författare, tillika läkaren, Annica Dahlström stor kontrovers eftersom hon menade att typiskt manliga och kvinnliga beteenden skapas i hjärnan och att män och kvinnor redan från födseln är olika varandra. Det stora diskussionsämnet var dock inte uteslutande hennes påstående om hur hjärnan formar könen, utan hennes åsikter om hur man bör förvalta denna nya kunskap. Exempelvis föreslog Dahlström att mamman i heterosexuella relationer borde ta ett större ansvar för hemomsorgen eftersom kvinnor var bättre lämpade för omvårdnad än män. I sin bok och diverse tidningsartiklar påstod hon att pappor är benägna att skada barnet, är mindre tålmodiga och menade att de inte borde få ha vårdnad för barnet förrän det är mer än 3 år gammalt.[1] Dahlströms sades hänvisa till tvivelaktiga vetenskapliga rön och sin egen forskning för att sprida ideologier och felaktiga påståenden om kvinnligt och manligt.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll.

InledningDetta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Detta är en uppsats som har som syfte att undersöka vad våra medier har för roll i skapandet av våra bilder av De Andra. Den bygger på en medieanalytisk studie av fyra olika tidningar i Sverige i samband med mordet på Fadime. Syftet är också att studera i vilken mån bilderna som förmedlas liknar tidigare mediala bilder av olikheter från oss själva. De undersökta tidningarna är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter.För att uppfylla syftet har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Utifrån en analysnyckel, återkommande ord, begrepp och kategorier, även symboler och associationer i tidningarna, har tidningsartiklarna granskats och kategoriserats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den kulturpolitiska debatten, våren 2009, konstrueras i dagstidningar. Studien undersöker vilka betydelser man där kämpar om att definiera, och vilka betydelser som är relativt fixerade och oemotsagda. Hur kulturpolitik och begrepp tillhörande debatten motiveras och ges innehåll undersöks, och frågan om vilka sociala konsekvenser det förmodas få ställs.            Uppsatsen bygger på en socialkonstruktivistisk ansats. Som teori och metod används det diskursanalytiska angreppssättet diskursteori, med inslag av kritisk diskursanalys samt kulturspecifika teorier hämtade från tidigare forskning. En diskurs kan i korthet förklaras som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen.