Denna uppsats är en studie i hur fyra svenska tidningar framställer ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under två veckor i november år 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över åttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrån dessa där tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgångspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjälp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvärderingskriterier finns uppsatta som från vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ?grupper? vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprätthåller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen på unga.

Denna studie har till syfte att undersöka det svenska jämställdhetsklimatet genom debatten om ordet ?hen? i fyra dagstidningar under början av 2012. ?Hen? är ett könsneutralt alternativ till ?hon? och ?han? tänkt att användas när kön är okänt eller irrelevant. Frågeställningarna kretsar kring vilken typ av förhållningssätt, känslor samt för- och motargument som uttrycks av aktörerna i debatten kring användandet av ?hen?.

År 2014 kan beskrivas med ordet supervalår. Detta år stod valet till Europaparlamentet och till Sveriges Riksdag, Kommun och Landsting på den samhälleliga agendan.Politiska kommentatorer är en utmäkande grupp journalister på framväxt som sällan studeras inom medieforskning. Gruppen ökar allt mer i popularitet och därmed ökar även deras gestaltningsmakt. Med detta som grund ter sig ämnet politiska kommentatorers gestaltningsmakt vara ett angeläget och väsentlig område att bidra med forskning till. Problemformuleringen som skapades med denna tanke som grund lyder: Hur väljer politiska kommentatorer att gestalta Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ i text.Syftet med studien är att underso?ka hur politiska kommentatorer använde sin roll som en av medborgarnas politiska informationskälla med fokus på större delen av supervalåret 2014.269 artiklar studerades med en kvantitativ innehållsanalys.

Den här uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar på webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart år 2008, då Tyskland var ett av de länder som gav mest pengar till de stödlån som EU utfärdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, främst då Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gäller beslutsfattanden i EU-frågor.Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades på en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs.

Titel:              Media som arena för provocerande konst- en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten Kurs:             C-uppsats 15p Journalistikvetenskap JKAND Ht11 Institution:    Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMKStockholms Universitet Framlagd:      20 jan. 2012 Författare:     Charlotte Råsbrant - Bergström Handledare: Andreas Widholm Uppsatsen behandlar media som arena för provocerande konst? en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten Bakgrund: Studiens syfte är att utifrån ideologikritisk diskursanalys undersöka konstfackdebattens konstruktion och representation i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under år 2009.  Ett delsyfte är att med utgångspunkt från två konstfackelevers examensarbeten; Anna Odells Okänd, kvinna 2009-349701 och NUGs Territorial pissing, belysa likheter och skillnader avseende medierapporteringen inom olika genremässiga strukturer. Frågeställningar:Hur konstruerades konstfackdebatten och representation av Anna Odell respektive Magnus ?NUG? Gustafsson och deras konstprojekt i svensk storstadspress år 2009?Delfrågor är: Vad publicerades, när, var (i vilka medier), av vem och hur?a)      Vad skrevs om händelserna? Vilka diskursteman uttrycktes?b)      När och var (i vilka medier) publicerades materialet? Hur utvecklades medierapporteringen över tid?c)      Vem uttalade sig och hur gestaltades händelserna inom ramen för kultur- respektive nyhetsjournalistik? Vilka fokusområden och flöden mellan genres kan urskiljas?  Metod: Uppsatsen är kvalitativ, deskriptiv i sin karaktär där diskursanalys använts för att granska mediepublicitet i förhållande till ett socialt sammanhang. Resultat: Studien behandlar Konstfack, konst och kontrovers. Incidenter kring de analyserade projekten av Anna Odell och NUG, gav upphov till mest publicitet i februari och maj 2009. Debatt och redaktionell text handlade i huvudsak om konst, ansvar, samhällsekonomi och juridik.Inom nyhetsgenren baserades rapporteringen på händelsen, brottsaspekten och de ekonomiska konsekvenserna, där dagspressen främst inriktade sig på Konstfack och juridiskt ansvar.

The aim of this master thesis is to investigate how the OPACs Online Public Access Catalogue used by public libraries have adapted the features and possibilities offered by online catalogues, for the purpose of searching for fiction. This is done by comparing five OPACs to Amazon.com, an online bookstore. The questions investigated are: Have the OPACs developed from the principles of the card catalogue and adapted to the features and possibilities offered by online catalogues, when searching for fiction? Can the library catalogue provide the same features as Amazon.com, when searching for fiction? How do the OPACs use the resources that online catalogues provide when searching for fiction, compared with Amazon.com? The thesis is based on two qualitative studies. The first study presents five OPACs from different library systems and examines which features they have in common with Amazon.com.

I tidningar som Aftonbladet kan vi läsa att stress knäcker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av årets 365 dagar. Eleverna har ?skola? ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, då de går i år sex.

The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang ? the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how?The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels ? Swedish Television and TV4.

AbstractBakgrund: När människor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook ärdet möjligt för andra användare i de sociala medierna att påverka uppfattningen av innehållet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna.Hur detta sker och vad det får för konsekvenser för hur människor uppfattar nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter från massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jämföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) från de tolv största svenska nyhetssajterna under två månader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds på Facebook och Twitter med en kvantitativinnehållsanalys. Två oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik på nyheter, inbäddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) på fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna på Twitter handlade om ett fåtal ämnen (rasism, extremism, feminism och välfärd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gånger på Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gånger mer på Facebook än på Twitter.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ?Rissnevåldtäkten? och ?Stureplansvåldtäkten?, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet.

Kandidatuppsatsen ?Sverige behöver inte oroa sig ? än.? syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra länder, och vad denna gestaltning beror på. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av året varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om såväl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mänskliga rättigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militära insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmänhet som tyder på reaktioner och ställningstagande.

När boken ?Könet sitter i hjärnan? publicerades 2007 skapade bokens författare, tillika läkaren, Annica Dahlström stor kontrovers eftersom hon menade att typiskt manliga och kvinnliga beteenden skapas i hjärnan och att män och kvinnor redan från födseln är olika varandra. Det stora diskussionsämnet var dock inte uteslutande hennes påstående om hur hjärnan formar könen, utan hennes åsikter om hur man bör förvalta denna nya kunskap. Exempelvis föreslog Dahlström att mamman i heterosexuella relationer borde ta ett större ansvar för hemomsorgen eftersom kvinnor var bättre lämpade för omvårdnad än män. I sin bok och diverse tidningsartiklar påstod hon att pappor är benägna att skada barnet, är mindre tålmodiga och menade att de inte borde få ha vårdnad för barnet förrän det är mer än 3 år gammalt.[1] Dahlströms sades hänvisa till tvivelaktiga vetenskapliga rön och sin egen forskning för att sprida ideologier och felaktiga påståenden om kvinnligt och manligt.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll.

InledningDetta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Detta är en uppsats som har som syfte att undersöka vad våra medier har för roll i skapandet av våra bilder av De Andra. Den bygger på en medieanalytisk studie av fyra olika tidningar i Sverige i samband med mordet på Fadime. Syftet är också att studera i vilken mån bilderna som förmedlas liknar tidigare mediala bilder av olikheter från oss själva. De undersökta tidningarna är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter.För att uppfylla syftet har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Utifrån en analysnyckel, återkommande ord, begrepp och kategorier, även symboler och associationer i tidningarna, har tidningsartiklarna granskats och kategoriserats.