Den 1 juli 2011 grips den svenska frilansjournalisten Martin Schibbye och frilansfotografen Johan Persson efter att olovligt tagit sig in i Ogaden, Etiopien tillsammans med gerillarörelsen Ogadens nationella befrielsefront (ONLF). De blir dömda för terrorbrott och för att olovligt tagit sig in i landet och de dömdes till11 års fängelse. Den 10 september 2012 benådas de och den 11 september är de tillbaka i Sverige och möts på ABF i Stockholm av jubel från journalisterna som samlats. Under den här perioden så har de gått från förövare men främst offer till att bli hjältar för det svenska folket. Den här C-uppsatsen utgår ifrån tesen att Schibbye och Persson blev hjältar på grund av mediernas rapportering av de båda samt att det fanns en process som omvandlade Schibbye och Persson från främst offer till hjältar.

Sexual harassment is something that has existed for several decades, and are something that still occurs today in many places around our society. In the fall of 2017, a movement called the Metoo-movement, started and spread across the whole world, which made an impact on many countries ? particularly Sweden. Serval women from different occupational groups started to share their stories to the media, about sexual harassment that they gone thru, in order to show that the perpetuators are just ordinary men in their industry, which is something that media previous misconception provided about. The first stories that reached the Swedish residents were from the Swedish film- and theater industry, and were also one of the most known and visible first call-out groups. They shared 703 different stories about sexual harassment to one of Sweden's leading newspapers, Svenska Dagbladet, in november of 2017.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur självskadebeteende konstrueras i dagstidningsartiklar. Studien undersöker huruvida man kan tala om en medial produktion av fenomenet. Frågan vår uppsats svarar till är om det finns en medial diskurs och hur den då ser ut. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är att den vilar på en socialkonstruktionistisk idé om att konstruktionen i media består av olika delar. För att undersöka sammansättningen har vi valt diskursanalys som teori och diskursteori som specifik metod.

I samtida nyhetsrapportering framkommer näst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhället blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sällan kritiskt ifrågasätts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken är det därför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie är därför att genom en tematisk analys undersöka vilka som är de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgår från van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att åskådliggöra språklig diskriminering i nyhetsrapportering. Jämte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumänsk press består de teoretiska utgångspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och språklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet är en debatt som fått stort utrymme och där romer ofta nämns samt att diskriminering av romer är uppmärksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.

Titel: Blame games ? en studie av ansvarsfrågan i fallet med EtiopiensvenskarnaFörfattare: Isabella Wising och Ulrika TaubermanUppdragsgivare: JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 59Antal ord: 19 886Syfte: Att undersöka hur blame games konstruerades i svenska dagstidningars bevakning av fallet med ?Etiopiensvenskarna? (Martin Schibbye och Johan Persson) under perioden 1 juli ? 31 mars 2012.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under 4-10 juli, 16-22 oktober, 22-28 december 2011.Huvudresultat: Utifrån teorier om kriskommunikation och mediers gestaltning har vi kunnat se hur blame games konstruerades i fallet med de svenska journalisterna som fängslades i Etiopien (Etiopiensvenskarna). Våra resultat visar att fallet kom att definieras utifrån ett hot mot pressfriheten, där utrikesminister Carl Bildt och Utrikesdepartementet, anklagades för att inte agera tillräckligt för att Etiopiensvenskarna skulle friges. De fick främst kritik av journalister och politiker inom allianspartierna (C, FP, KD, M), för att de inte definierade frågan som politisk och för att de inte talade om Etiopiensvenskarna som journalister. Den etiopiska rättsprocessen ansågs vara styrd av politiska motiv att skrämma journalister till tystnad.

Under ett politiskt val ökar det politiska intresset bland medborgarna. Därmed ökar också intresset för att ta del av journalistik som handlar om politik och politiker. Vid valet 2006 bestämde sig en tredjedel av väljarna för vilket parti de skulle rösta på under den sista veckan före valet. Därmed blir journalistiken i valrörelsens slutskede ett viktigt element till hur medborgare ser på politik och politiker. Politisk nyhetsjournalistik har en tendens att gestalta politik som sport och spel i stället för som sakfrågor.

Syftet var att undersöka hur unga kvinnors brottslighet framställs i dagspress ur ettgenusperspektiv. Materialet bestod av artiklar från tidningarna Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, publicerade under åren 1990-2009. Någonavgränsning till en viss brottstyp gjordes inte, för att också se om och hur det skiljer sig iframställningen av den unga kvinnan beroende på brottstyp. Frågeställningarna var;1. Hur stor del av dagspressens skildringar av ungdomsbrottslighet handlar om ungakvinnors brottslighet?2.

In this study we examine four Swedish newspapers? visual coverage of the Tunisian and Egyptian uprisings in 2010 and 2011 ? commonly known as the ?Arab Spring Revolution?, the ?Jasmine revolution? and in Sweden also the ?Women?s revolution? ? focusing on three main perspectives: news values and framing, postcolonialism, and gender.By means of a comprehensive content analysis and an in-depth semiotic analysis, the purpose of this study is to investigate how Swedish written media frames the revolution and its initiators and partakers through news photographs, headlines, lead paragraphs and photograph bylines, and to determine whether or not it reproduces earlier trends of media coverage and framing of non-Westerners and non-Western societies.The purpose of the extensive content analysis is to attain data for empirical research of the visual portrayal of the uprisings? first twelve weeks in Sweden?s four largest newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen. The analysis reveals that episodic framing is regularly used in all four newspapers, and that media demonizes Tunisians and Egyptians by constructing them as a brutal, uncivilized and threatening group which almost exclusively consists of men, and whose members are neither quoted nor named. It also shows that women are symbolically annihilated by media and that the very few women who do occur are gender stereotyped in accordance with established media conventions and postcolonial tradition, with the interesting exception of women being quoted to a larger extent than men. The analysis furthermore confirms the low occurrence of female journalists in Swedish foreign reporting, as well as demonstrates that the gender of the journalists does not influence what types of stories are written or how they are framed.The variable frequencies obtained from the content analysis provide indicators which are subsequently explored in the semiotic analysis of four news photographs.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014 Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014Antal ord: 9 001Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur nyliberalismen återspeglas och reproduceras i svensk press, detta i samband med utförsäljningen av den svenska sjukvården. Vi har undersökt två sjukvårdsdebatter under två olika tidsperioder för att få syn på hur ord och idéer förmedlas i den språkliga diskursen i de undersökta tidningarna. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av kvantitativ textanalys och kvalitativ diskursanalys.Den kvantitativa undersökningen består i att räkna förekomsten av orden upphandling, konkurrens, effektivitet, kund, vinst, marknad och valfrihet/valmöjlighet i sammanlagt 120 artiklar, sorterade efter relevans i sökverktyget Retriever. Debatterna som undersökts är den om Husläkarlagen (1990?1997) och den rörande Carema vårdbolag (2006?2013).

Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat.

Syftet med denna uppsats var att undersöka mediebevakningen kring Sverigedemokraterna inför valet 2010 med utgångspunkt från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets nätupplagor mellan perioden 1 januari 2009 och 19 september 2010. Som en jämförelse, för att kunna se relativiteten i vad som är mycket och vad som är lite mediebevakning, valde jag att även inkludera Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i den kvantitativa undersökningen. Detta med anledning av att de tre partierna alla fick ungefär samma procentantal röster. Under studiens gång har jag tittat på ca 5000 artiklar och dessa artiklar har sedan fått ta plats i diagram, där jag kategoriserat de olika artiklarna efter att ha gjort en bedömning. De kategorier jag valt att ta med är opinionsundersökningar, artiklar där partiet bara omnämns politiskt, kritik mot partiets politik, oroligheter kring partiet och partisammankomster, kritik mot specifika partimedlemmar, reklam, PR och dylikt samt granskande artiklar om partiet.

Diskussionen kring mediernas partiskhet är en ständigt pågående debatt. Från vänsterhåll brukar det heta att svenska medier är högervridna eftersom de flesta tidningar är privatägda och har liberala eller borgerliga ledarsidor. Från högerkanten menar man i stället att journalistiken är vänstervriden eftersom de flesta reportrarna inom den svenska journalistkåren har vänstersympatier. Medierna, partiska eller inte, har en stor inverkan på vilka frågor människor tycker är viktiga och även i vilken utsträckning dessa frågor används av medborgarna när de bedömer sina politiska ledare eller partier.I den här uppsatsen ville vi försöka ta reda på hur rapporteringen av Sveriges två största politiska partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, sett ut under fyra fall under mandatperioden 2006?2010.

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.