The purpose with this essay was to examine how the European Union is working totransfer norms to states they signed an agreement with and provide support for inframe of the Barcelona process and the Tacis programme. The theory which weused was Ian Manners (PhD in Political Science) theory of "the EU as a uniquenormative power". The aim was to examine whether the EU - which Manners mean- has had a normative power to influence states to change. We used a qualitativeapproach through the use of a multiple case study and qualitative text and contentanalysis. The States which formed the basis of our study were within the BarcelonaProcess; Morocco and Tunisia as well as Azerbaijan and Armenia funded by theTacis programme.

Bakgrund Svensk media uppmärksammade i början av 2000-talet brott mot livsmedelslagstiftningen inom både Sverige och andra länder i Europeiska unionen. Köttbedrägerier och fusk med ursprungsmärkning hade förekommit.Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumenters läsande av och förtroende för obligatorisk livsmedelsinformation, att se om det fanns skillnader beroende på kön eller grad av utbildning, samt om det fanns samband mellan läsfrekvens och förtroende för informationen.Metod En enkät utformades i Google Documents och delades ut i Sverige hösten 2013 via forumet Facebook. Totalt samlades 159 enkäter in och analyserades i SPSS 21.0, med p=<0,05.Resultat Av den studerade livsmedelsinformationen läste deltagarna beteckning och bäst före-datum/sista förbrukningsdag mest frekvent. Förtroendet för obligatorisk livsmedelsinformation var överlag högt men signifikanta skillnader sågs varken beroende på kön eller utbildningsnivå. Kvinnor läste allergimärkning och ursprungsmärkning signifikant oftare än män.

There's no doubt today that mankind has contributed to the changing climate byher use of fossil fuels. This must change in the nearby future. The Europeanleaders are expressing concern that renewable energy sources are not beingused to their full potential. The 2001/77/EC Directive on Electricity Productionfrom Renewable Energy Sources was accepted in 2001 to encourage thedevelopment of energy production from renewable sources, which isconsidered a step towards the fulfillment of the goal of the Union, that 12% ofthe gross energy consumption should come from renewable energy sources bythe year 2010.The objective of this thesis is to illuminate the common legislation of the EUregarding renewable energy with regard to goal fulfillment, judicial quality,conflicts with other goals of the EU and other faults. The objective is reachedby a hermeneutic study in which interpretation of written text is the mainmethod.

Syftet med denna uppsats är att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rättfärdigade inskränkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrätt och skatterätt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rättfärdigad inskränkning i den grundläggande principen om rätten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rätt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskränka den grundläggande etableringsfriheten krävs att inskränkningen kan rättfärdigas.De rättfärdigade inskränkningarna ser olika ut beroende på inom vilket rättsområde de tilllämpas. Etableringsfriheten är mer långtgående på bolagsrättens område som enbart innefattar en rättfärdigad inskränkning. Inskränkningen kan motiveras av bristen på en unionsrättslig reglering på området.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn på revisionsplikten och enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta år 2010 och som följd behövde små aktiebolag som minst uppfyller två av kriterierna på högst 3 000 000 kr i omsättning, högst en balansomslutning på 1 500 000 kr och högst tre anställda inte längre ha kvar revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om små aktiebolag väljer att behålla revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta område och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förståelse kring varför företag väljer att behålla revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för små aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara varför små aktiebolag behåller revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats.Metod: Vi har i vår studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebär att vi har utgått från befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom ämnet.

De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.

Bakgrund: Private Equity bolag är kända för sin förvaltande och finansiellt inriktade syn på förvärv av företag. Ofta hålls ett kortsiktigt förvaltningsperspektiv av PE investerare då dessa avser att avyttra målbolaget inom ett par år för att erhålla en god vinst. Det är av intresse att utföra en statistisk analys om vad som ligger som grund för när ett PE bolag väljer att genomföra ett uppköp och om man kan förutse när ett bolag är attraktivt för investering. Tidigare undersökningar har gjorts inom ämnet på den amerikanska tillverkningsindustrin, samt på enskilda länder i Europa men inga studier har utförts på den europeiska tillverkningsmarknaden i sin helhet.Syfte: Studien har avsett att undersöka huruvida det med hjälp av en modell byggd på finansiella nyckeltal går att förutsäga om ett europeiskt noterat tillverkningsbolag är attraktivt för uppköp av Private Equity investerare.Metod: Utredningen omfattar ett begränsat urval av 138 tillverkningsföretag, noterade på börser inom Europeiska Unionen, som genom en logistisk regressionsmodell byggd på finansiella nyckeltal förutser uppköp under perioden 2000-01-01 till 2010-11-15.Resultat: Attraktiva uppköpsbolag inom den europeiska tillverkningsindustrin visade sig ha ett lågt marknadsvärde över bokfört värde samt starka fria kassaflöden. Målbolagets storlek samt tillgångstyper hade marginellt inflytande på PE investerare.

För att upprätthålla förtroendet för den finansiella marknaden och dess aktörer ställer det krav på fri konkurrens och lika informationsflöde för alla. Detta i egenskap av att kunna effektivisera marknadens funktion. Om inte alla har tillgång till samma information kan asymmetrisk informationsdelning bildas och resultera i en ineffektiv marknad. Detta innebär att olika parter har olika information om värdet på tillgångar. Vilket kan uppkomma med anledning av deras ställning i sitt bolag eller att de fått tillgång till värdefull information som inte är offentlig.

Det har funnits en debatt under många år debatt om snöskoterns vara eller icke vara runt om i Norrland. Diskussioner om att förbjuda snöskotertrafik utanför utmärkta leder och att bullernivån på snöskotrar är för höga är exempel på problem som finns. Idag finns det områden inom Norrbottens län som har delvis eller totala snöskoterförbud. Syftet med detta arbete är att titta på i vilken utsträckning det nio punkter som rapporten Snöskotern i Naturen ställt upp, detta är en rapport som släpptes 1994 av Miljö- och Naturresurs Departementet. Syftet med den utredningen var att skydda miljön mot de skadeverkningar som uppstår efter snöskotern.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen är under ständig förändring. Flera historiska händelser och politisk beslut har påverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag på förändring av bland annat gränsvärdena för den lagstadgade revisionen. Nya gränsvärden kom sedermera att från 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förändringen är att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda.

Berlinmurens fall och Tysklands enande förändrade migrationen till och inom Tyskland. Vår uppsats undersöker hur migrationsströmmarna efter Murens fall ser ut, på vilket sätt de har förändrats, varför dessa minskat och vänt. Uppsatsen byggs på en deskriptiv studie och utgår från den neoklassiska migrationsteorin med närbesläktade teorier för att söka en förklaring. Den största gruppen migranter utgjordes av Spätaussiedler/Aussiedler från främst före detta Sovjetunionen samt Übersiedler från det forna Östtyskland. Migrationen till Tyskland har under tidigare år också karaktäriserats av arbetskraftsmigration och Gästarbetare, vilka hade en uppgång från andra världskriget fram till den ekonomiska krisen år 1973 då migrationen övergick till karaktären av familjeåterförening.

Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebär att Sverige måste tillämpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. Från och med 2005 skall alla noterade bolag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anläggningstillgångar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgångar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjänster som företaget förväntas använda mer än under en period. Olika avskrivningsmetoder skall användas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.

I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rätten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgår att då en i Sverige obegränsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likställs flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall därför beskattas.

Syftet med detta examensarbete är att ur ett Supply Chain Management perspektiv undersöka förutsättningar för att implementera ett tredjepartslogistikföretag från EU i ett växande industriområde i Kina. Detta examensarbete fokuserar på distriktet Xiaohe i staden Guiyang i provinsen Guizhou.Logistikbranschen är en av de snabbast växande industrierna i Kina. Den kinesiska regeringen föreslår en främjande policy för en logistikexpandering som innefattar skattereduceringar och nedsatta priser på lokalhyra och markpriser för logistikföretag. Den största skillnaden mellan marknaden i EU och marknaden i Kina är de kulturella skillnaderna i sättet att göra affärer och att umgås. Korruption kan förekomma i Kina och det är värt att undersöka de kinesiska företagen innan ett samarbete inleds.