Livsmedelsmärkning
En studie om konsumenters läsande av och förtroende för obligatorisk livsmedelsinformation.
Mandatory food informationFrequency in readingConfidence.Obligatorisk livsmedelsinformationLäsfrekvensFörtroende.
Bakgrund Svensk media uppmärksammade i början av 2000-talet brott mot livsmedelslagstiftningen inom både Sverige och andra länder i Europeiska unionen. Köttbedrägerier och fusk med ursprungsmärkning hade förekommit.Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumenters läsande av och förtroende för obligatorisk livsmedelsinformation, att se om det fanns skillnader beroende på kön eller grad av utbildning, samt om det fanns samband mellan läsfrekvens och förtroende för informationen.Metod En enkät utformades i Google Documents och delades ut i Sverige hösten 2013 via forumet Facebook. Totalt samlades 159 enkäter in och analyserades i SPSS 21.0, med p=<0,05.Resultat Av den studerade livsmedelsinformationen läste deltagarna beteckning och bäst före-datum/sista förbrukningsdag mest frekvent. Förtroendet för obligatorisk livsmedelsinformation var överlag högt men signifikanta skillnader sågs varken beroende på kön eller utbildningsnivå. Kvinnor läste allergimärkning och ursprungsmärkning signifikant oftare än män. Högutbildade läste mängddeklaration signifikant oftare och förvaringsanvisning signifikant mer sällan än lågutbildade. Det fanns en signifikant positiv korrelation mellan hur ofta informanterna läste och hade förtroende för bäst före-datum/sista förbrukningsdag.Slutsats Den obligatoriska livsmedelsinformationen lästes med varierande frekvens men totalt sett oftare av kvinnorna än av männen. Skandalerna som uppmärksammats i media har inte orsakat lågt förtroende för informationen. För att bedöma om skandalerna har påverkat förtroendet i någon riktning bör studier som jämför situationen före med efter de skett göras. Huruvida läsfrekvens och förtroende för informationen har samband bör även det studeras ytterligare.