Existensen av en effektiv och demokratisk förvaltning representerar ett av deviktigaste kriterierna som anses definiera ett lands modernitet. Rumänien har inteen sådan förvaltning idag. Därför bör vara den rumänska regeringens störstaprioritet att åstadkomma detta d.v.s. att reformera den offentliga förvaltningen.Den väg som landet har valt går genom EU där syftet är att bli en fullvärdigmedlem av Unionen, lika demokratisk som de andra medlemsländerna. (Roman.2000, s.

Efter andra världskriget så har ett av de mer övergripande särdragen i det internationella systemetutgjorts utav framväxten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrågorna inom det integrationsteoretiska forskningsområdet har handlat om att förklara vilkakrafter som får stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början på 1990-talet kom en ny våg av integration att ta fart i Sydamerika,där Mercado Común del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgångsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlägga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingå avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. Där jag utifrån enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som står i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

Den här studien undersöker skillnaderna i de sätt på vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet värde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten på diskursanalys, granskas det sätt på vilket de båda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, använder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partiväsendet representerar de svenska väljarnas åsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus är att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva värdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa på grundläggande demokratisk förankring i sina resonemang och därigenom vinna väljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser är att de båda organisationerna i stor utsträckning talar om varandra. Det vill säga att när Junilistan talar i negativa formuleringar så talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen på allvar möts i detaljfrågor..

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan.

Abstract The purpose of this study is to examine if the Swedish policy of foreign affairs has been changed due to the Swedish enter as members in the European Union. The research method used for this essay has been a comparative case study between the Swedish and Norwegian declared policy of foreign affairs and it strives to answer the research question, which is if the Swedish declared policy of foreign affairs has been changed in character due to the Europeanization. The theoretical framework of this study consists of Europeanization as a comprehensive theoretical perspective. I order to answer the research question a classification schedule has been elaborated to examine the objectives of the Swedish and Norwegian declared policy of foreign affairs. The analytical method of this part has been a quantitative and qualitative approach.

Syftet med studien är att analysera effekter av integration på prisskillnader inom mejerisektorn i Europeiska unionen (EU15 ). Studien syftar alltså till att klargöra huruvida antalet år som medlem i EU har påverkat prisutjämningsprocessen samt vilken effekt införandet av den gemensamma valutan, euro, har haft. Undersökningen sker utifrån prisdata på mejeriprodukterna; mjölk, smör, ost och ägg inhämtad från EIU. Priskvoten beräknas och jämförs mellan varje enskilt medlemsland i förhållande till EU12. Härutöver har en multipel regressionsanalys utförts i ekonometriprogrammet Eviews.

In order to make take-off and landing procedures possible at an airport, an organized allo- cation of slots is necessary. How these slots shall be distributed among airlines is, at pre- sent, governed by the European Parliament and Council Regulation (EEC) No 95/93 of 18 Janu- ary 1993 on common rules for the allocation of slots at Community airports. It is important for the air- lines to be allocated a beneficial slot. Hence it is of great interest for the airlines to ex- change and transfer the allocated times among themselves, a form of secondary market. Whether such practices are allowed or not is not regulated by specific detail in the regula- tion, which leads to legal uncertainty.

?The European Union recognises that to be more effective in the fight against terrorism andon the world stage generally it must make it´s European Security and Defence Policy (ESDP)fully operational?. Detta uttalande från det Europeiska rådet i september 2001 skapade hosförfattaren ett intresse för att undersöka vilken roll den Europeiska unionen egentligen har ikampen mot terrorismen.Föreliggande uppsats strävar efter att analysera EU: s nuvarande samt framtida potentiellaförmåga att bekämpa internationell terrorism. Inriktningen på uppsatsen är att analysera EU:sstrukturella förutsättningar. Undersökningen är fokuserad på vidtagna åtgärder efter den 11september 2001 och som stöd för analysen utnyttjas tre frågeställningar:1.

AbstractThe aim of this thesis is to examine Interreg as an instrument for regional policy in the European Union. Interreg is an initiative designed to strengthen economic and social cohesion throughout the European Union by fostering balanced development through cross-border, transnational and interregional cooperation. But how does it work in practise? Three main questions are asked to answer this:How well does the implementation in the programmes work?How does the programme management look and how well does it work?What degree of efficiency does Interreg show in financial and physical effectiveness?With evaluation and implementation as theories the questions are answered together with a qualitative method. The conclusions that can be drawn is that Interreg strengthen European unions economic and social cohesion in form of integration and regional development that in many ways make it easier to travel and trade over the borders.

Sedan 2005 är det genom en förordning av Europeiska unionen bestämt att svenska börsnoterade företag ska nedskrivningstesta sin goodwill. Diskonteringsräntan som appliceras vid denna nedskrivningsprövning är av väsentlig betydelse. Vi replikerar delvis en studie av Carlin & Finch (2009) som beräknade teoretiska diskonteringsräntor enligt Capital asset pricing model (CAPM) och jämförde med de diskonteringsräntor som börsnoterade företag i Australien använt i sin redovisning. Carlin & Finch (2009) ansåg att avvikelserna däremellan kunde förklaras genom utövanden som är diskretionära och att opportunistiskt beteende förekommer när företag sätter sin diskonteringsränta. Vi använder ett underlag bestående av Sveriges största börsnoterade företag, de som är noterade på Large Cap- och Mid Cap-listan på Stockholmsbörsen, och studerar hur andelen som redovisat en enligt CAPM avvikande diskonteringsränta förändrats sedan de nya redovisningsreglerna trädde i kraft år 2005 till år 2009.

AbstractTitle: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? .Titel: Hur påverkar Europeiseringen svensk alkoholpolitik?Minor Thesis in Political Science, January 2008Author : Markus GustafssonTutor : Lennart BergfeldtVäxjö UniversityThis essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by Swedens´s membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered:? What is europeanization?? How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005?? Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess?The method in this essay has been a qulitative study of litterature.

Sverige har under senare år lidit av en högre arbetslöshet och problemet tillskrivs ofta finanskrisen och dess effekter på arbetsmarknaden. Denna uppsats syftar till att studera Finland respektive Sverige för att undersöka hur arbetslösheten i Sverige påverkats givet ett inträde i EU:s valutasamarbete i samband med folkomröstningen 2003. Arbetslöshetens utveckling studeras under tidsperioden 1993-2013. Vidare studeras arbetslöshetens underliggande faktorer och de skillnader som ett inträde i unionen skulle inneburit för ekonomin. Utifrån teori, tidigare forskning och en analys framkommer att de huvudsakliga faktorer som påverkat arbetslösheten är sysselsättningsgrad och arbetskraft, tillväxt och produktivitet, inflation, växelkurs och statsskuld.

The purpose of this study is to make a close and critical scrutiny of the EU Lisbon Strategy and the assumption of `sustainable growth´. A basic question is to clarify what is meant by `sustainability´ in the economic and the environmental dimension respectively, and also, to analyse the meaning of `sustainable growth´. Secondly, I try to investigate the relationship between the economical and environmental dimensions of the strategy. Are the goals of the dimensions compatible and mutually supporting or are they conflicting? By illuminating these issues the study moves towards a final set of questions: What are the arguments that encourage or counteract the Lisbon assumption of `sustainable growth´? Is the European Union approaching `sustainable growth´ looking at different economical and ecological indicators? What are the prospects for the Lisbon Strategy as a way towards global `sustainable development´?.

Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges livsmedelssektor efter Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1995 med avseende på de ekonomiska integrationseffekterna handelsalstring och handelsomfördelning. Ett statistiskt datamaterial över produktion, export och import under perioden 1996-2002 analyseras och ett mått av Truman utnyttjas för att fastställa förekomsten av handelsalstring och handelsomfördelning.Undersökningen skedde på en övergripande nivå för alla produkter inom livsmedelssektorn och på en desaggregerad nivå med tretton subgrupper. Resultatet är att livsmedelssektorn efter medlemskapet har mött en handelsalstring på en aggregerad och en desaggregerad nivå för majoriteten av grupperna. Av den totala kvantiteten livsmedel vi konsumerar kommer en minskande andel från inhemsktproducerade varor, istället ökar andelen importerade produkter från medlemsländerna. Anmärkningsvärt är att den inhemska produktionen inte minskar samtidigt som importen från särskilt medlemsländer men också ickemedlemsländer ökar tillsammans med en växande export.

Man ingår handelsavtal för att främja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de länder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fått en ökad tillväxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar även handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn är en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att Mercosurländerna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i främjandet av nya industrier. Mercosur hade de första åren inte en stor handelsalstrande effekt men däremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio år efter tullunionens ikraftträdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot länder utanför unionen.