Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka i vilken utsträckning mobbning förekommer inom barnidrotten samt huruvida idrottsföreningar arbetar mot mobbning. De frågeställningar som använts för att besvara detta är:I hur stor utsträckning rapporteras mobbning och kränkande behandling i de undersökta lagen? Hur skiljer sig frekvensen av mobbning mellan pojkar och flickor, och mellan olika idrotter? Har tränarna under sin tid i föreningarna behövt ingripa mot mobbning? Hur gick de tillväga? Har föreningarna en handlingsplan eller policy mot mobbning? Blir tränare och ledare i föreningarna informerade om hur de ska agera vid en eventuell mobbningssituation?MetodStudien genomfördes som en enkätundersökning där tio lag, totalt 114 barn, från fem olika lagidrotter deltog, samt en tränare eller ledare för varje lag. Utöver detta, för att få ett större underlag, har även 26 tränare och ledare från andra lag runt om i Stockholmsområdet besvarat enkäten. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS.ResultatResultaten från undersö kningen visar att inga barn upplever sig själva som mobbade i dagsläget, men vid en särskild uträkning visade det sig att 34 % av barnen kan sägas någon gång ha upplevt mobbning och kränkande behandling inom idrotten.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om det skett någon förändring när det gäller elevers läsförmåga ur ett 15-årsperspektiv samt möjliga orsaker till detta. Undersökningen genomfördes i huvudsak genom en litteraturstudie av aktuell forskning samt kompletterande intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet inom vårt undersökningsområde. Resultatet visar att det skett en viss försämring av elevers läsförmåga, men resultaten är inte helt entydiga. Samtliga undersökningar finner att flickor generellt läser bättre och har en mer positiv inställning till läsning än pojkar. Några möjliga orsaker till den förändrande läsförmågan kan enligt våra resultat vara mindre resurser till skolan och den ökade teknologianvändningen (dator- och tv-vanor)..

Bakgrund: Intresset för ämnet väcktes då jag arbetar i förskolan och upprättar individuella utvecklingsplaner. Flera gånger har diskussioner i arbetslaget uppstått om vad som kan skrivas fram om barnen utan att det blir en negativ framskrivning. Att förhålla sig professionellt i framskrivningen av elevers eller förskolebarns individuella utvecklingsplaner är viktigt för barnens identitetskonstruktion. Jag blev nyfiken på hur barnen skrivs fram i individuella utvecklingsplaner i förskolan och vill därmed bidra med fördjupande insikter om hur förskolan skriver fram barnen. Syfte: Studiens syfte är att analysera och problematisera hur förskolebarns identiteter i individuella utvecklingsplaner konstrueras.

Vi har genomfört en studie på en specifik förskoleavdelning där vi undersökte hur pedagogerna på avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. Vårt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger på särskilda genusnormer och genusvärderingar, och hur dessa i så fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstärkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel på hur föreställningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. Vår studie visar att pedagogerna är både medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och värderingar.

Dagens ungdomar har tillgång till fler forum för umgänge än tidigare generationer. Ett av dem är självfallet internet, som har funktionen av en gigantisk mötesplats för mängder av ungdomar varje dag. Tidigare var umgänget huvudsakligen begränsat till möten i verkliga livet och således även de problem som kan uppkomma i mänskliga relationer, till exempel fenomen som mobbning. Nu ger internet en möjlighet till ökat socialt umgänge för många av ungdomarna. Dock rymmer nätets fördelar även nackdelarna, och som titeln antyder en risk för dubbel utsatthet.

Psykopati är en personlighetsstörning där specifika beteendemönsteringår. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begränsat med forskning gällande ungdomar med psykopatiskadrag och okänslighet för bestraffning, samt hur föräldrabeteendenpåverkas. Syftet med denna studie är att undersöka om ungdomarsokänslighet för bestraffning medierar länken mellan psykopatiskadrag och föräldrabeteenden. Studien är gjord på tidigare insamladdata från en medelstor stad i Sverige.

Avsikten med denna studie är att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. Vårt teoretiska perspektiv är feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika läsningar på med hjälp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrån normerande genusdiskurser och dominerande föreställningar om skogen som pedagogisk miljö.

Dancewalks är ett platsspecifikt danskonstverk skapat och uppfört i olika semioffentliga rum. Den här kvalitativa studien undersöker resultatet och effekterna av en Dancewalks i Malmö där 30 arkitekter och stadsplanerare deltog. Dancewalks är i sig själv ett performance vilket påverkar studien och därför också undersökningsprocessen. Det teoretiska ramverket utgår från Non representative theory och teorier om hur människor interagerar i rum. Tillvägagångssättet för studien är en triangulering av observation, fokusgrupp och semistrukturerade intervjuer.

Vårt examensarbete belyser den svenska grammatiken i grundskolan. Viktiga utgångspunkter är grammatiken i skolan och grammatikens historia. Syftet med vår undersökning var att se vad högstadieelever har för attityd till grammatik. Vi har gjort en enkätundersökning med 42 elever, varav 21 var pojkar och 21 var flickor, 10 intervjuer. Det redovisas i tabeller och diagram.

Att genomgå tonårstidens alla förändringar och samtidigt ha ett medfött hjärtfel kan innebära begränsningar och utanförskap för ungdomar. Syftet med denna studie var att beskriva tonåringars upplevelse av att leva med ett medfött hjärtfel. Nio intervjuer med flickor och pojkar i åldrarna 14- 17 år genomfördes och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysarbetet resulterade i två teman och fyra kategorier. Teman var: att se sig själv som andra och att vara medveten om sin livssituation.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska värderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevers kompetens kring etiska värderingar. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i form av en enkät och loggboksobservationer. Försökspersonerna var en klass som bestod av åtta pojkar och tolv flickor i år fyra. Genom etisk undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska värderingar. Vi har främst sett förändringar i elevernas beteenden i våra loggboksanteckningar.

Internetmobbing är idag ett stort socialt problem då det bidrar till att mångaungdomar lider av psykisk ohälsa. Samtidigt är det svårt att helt undvika att blidrabbad då den nya teknologin ofta är en nödvändighet i en ungdoms vardag.Internetmobbing är ett beteende, att genom olika teknologiska metoder sommail, mobil och sociala forum, försöka att skada någon. Studien baseras påenkätundersökningar i tre gymnasieklasser, där jag försökt ta reda pårespondenternas erfarenheter kring internetmobbing. Resultat påvisar blandannat att det finns fler pojkar än flickor som har en positiv inställning tillinternetmobbing. En stor del av respondenterna har någon gång själva bidragitmed nedsättande kommentarer till andra på Internet, men det var färre somsjälva blivit utsatta..

Syftet med utvecklingsarbetet var att studera om vi genom sex- och samlevnadsundervisning i år 8 och 9 kan utveckla elevernas åsikter om samt attityder till mediapåverkan, skönhet och relationer. Vi avsåg även att se om det förelåg skillnader i åsikter och attityder mellan pojkar och flickor. För att studera detta använde vi oss av enkäter och gruppintervjuer. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i Luleå Kommun och undersökningsgruppen bestod av två klasser, en år 8 och en år 9. Resultatet visade att flickorna i år 9 uppnått en högre mognadsgrad än flickorna i år 8 i och med att de hade lättare att samtala om relationer.

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolår 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig på en enkät under ledning, som presenteras för eleverna i två olika situationskontexter, där undersökningsgruppen är uppdelad i två olika grupper och varje grupp svarar på en enkät. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som är relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar på skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkäten.