Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de främsta företrädarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn är Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man måste därför försöka uppfatta världen utifrån USA:s horisont och försöka tolka samt sätta sig in i den amerikanska positionen på den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att få insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militära styrka, enligt Kagan, påverkar dess beteende på den internationella arenan, men även hur Kagan ser på USA:s kommande globala engagemang.

Det här arbetet fokuserar på den profana och religiösa människans omedvetna arketypiska arv som vi fått genom myterna, och vidare på hur detta påverkar oss i särskilda situationer. Som exempel har jag fördjupat mig i terroristattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.I min första del beskriver jag myterna och olika mytkriterier, hur de är uppbyggda och vad de innehåller. Gemensamt för de olika myterna visar sig vara kampen mellan kaos och ordning och/eller det onda och goda, där harmoni måste råda på det jordiska planet såväl som på det gudomliga. I denna del tar jag också upp tidens betydelse och hur både den profana och religiösa tiden är av cyklisk natur där nyåret och återupprepning av högtider är av stor vikt för den psykologiska bearbetningen och personliga existensen.I min andra del beskriver jag staden New York och dess betydelse för innevånarna själva och omvärlden, som en stad med grandios arkitektur som själv talar om sig som en stad som symboliserar absolut frihet, välgång och tillväxt. Jag beskriver också tvillingtornen i World Trade Center som en axis mundi, ett mänskligt strävande åt det gudomliga, i världens navel, den absoluta mittpunkten.

Bakgrund: De flesta inomhusbadanläggningar är idag 30-60 år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig.

Nuvarande jordförvärvslag är från 1979 och reglerar bland annat juridiska personers möjligheter att förvärva lantbruksegendom. Avsikten med lagen är att sysselsättning och bosättning ska främjas i glesbygdsområden. Man vill även att strukturförbättringar ska underlättas i omarronderingsområden. Ambitionen är också att bibehålla balansen mellan olika ägarkategorier, främst mellan privatpersoner och bolag. Detta genom att begränsa juridiska personers möjlighet att förvärva lantbruksegendom. Frågan om juridiska personers rätt att förvärva mark har diskuterats den senaste tiden.

Faderskap är generellt ett outforskat område, inte minst i familjer där en eller båda föräldrarna är tonåring då första barnet föds. Denna uppsats bygger på kvalitativa intervjuer med fäder som för 30 år sedan fick barn tillsammans med en kvinna i tonåren. Studien utgår från en undersökning som gjordes för ca 30 år sedan och som då hade fokus på hur det kunde vara att bli förälder. Sex av de fäder som deltog i den ursprungliga undersökningen har i dagens uppföljande intervjuer fått berätta hur de utövat och upplevt sitt faderskap under dessa 30 år. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur mäns föräldraskap gestaltat sig och upplevts i familjer där mamman är tonåring då första barnet föds och vilken betydelse ålder, kön och förändrade familjemönster haft för upplevelsen och utövandet av föräldraskapet.

Denna studie visar att sidvallsängarna som fanns i Västmanland år 1910 i stor utsträckning har övergått till den marktyp som låg runt omkring dem. Där sidvallsängen omges av skogliga bygder har ängen övergått till skog eller sumpskog. Där sidvallsängen omges av jordbruksbygder har ängen övergått till åker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvändningar. De sidvallsängar som finns kvar på 2000-talet omges av en högre andel åker samt bete samt buskmark än genomsnittet både 1910 och idag. Däremot har skogsmark en negativ inverkan på sidvallsängarnas överlevnad.

Syftet med denna uppsats är att analysera Electrolux aktie ur ett aktieägarperspektiv under desenaste åren. Electrolux verkar på en marknad med hård konkurrens där det blir nödvändigtatt finna nya sätt att skapa konkurrensfördelar. Enbart konkurrera med produktens tekniskakvalité räcker inte. Därför tvingas de producerande företagen till att även förbättra denfunktionella kvalitén. För detta krävs det att de producerande företagen blir kundorienterade.På det här sättet vill företaget ta reda på vad konsumenterna verkligen vill ha och är en del iden extremt lyhörda kundorientering som är utgångspunkten för Electrolux produktförnyelse.Electrolux är ett tillverkningsföretag inom vitvarubranschen och företagets verksamhet ärindelad i konsumentprodukter och professionell produkter.Under 1970-talet började en stor expansiv period då företaget gjorde ett stort antalföretagsförvärv.

Den nionde november 1989 föll Berlinmuren som sedan flera decennier hade delat Tyskland i en kommunistiskt Östtyskland och kapitalistisk Västtyskland. Berlinmurens fall symboliserade slutet av kalla kriget och kommunismens nederlag. Tyskland skulle förenas och en gemensam politik och ekonomi skulle utformas. Återföreningen av ett splittrad Tyskland innebar stora förändringar för den östtyska befolkningen och de östtyska företagen. De flesta företagen fick det mycket svårt att anpassa sig till de nya omständigheterna och konkurrera med de modernare västtyska företagen.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i läromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades här Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret på frågan uppnåddes genom textanalyser av ett stort urval historieläroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.Förutom ovan nämnda huvudfråga ställde jag ett antal följdfrågor till källmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förändringar respektive kontinuitet i läroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk präglar läroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?Den teoretiska modell jag använde mig av byggde på Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna på Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i läroböckerna under perioden inte har ökat i någon större utsträckning. Texterna är dock inte längre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat.

En stad är i konstant rörelse och förändring. Staden kan handla om känslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan även innebära ett mentalt slag i magen på grund av dess historia som kan vara så oerhört tragiskt och otäck att den rör dig till tårar. Eventuellt kan en stads historia även få människor att se världen med nya och mer öppna ögon. I det här fallet handlar det om en av världens metropolstäder, Berlin.Varför är Berlin så speciellt? Staden är varken känd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

Abstract The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law. The research question examines how the trade unions? right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers. Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions? rights to take industrial action in situations of posting of workers. In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided.

De första skogsägarföreningarna bildades under 1910- och 1920-talen för att i första hand främja en bättre skötsel av böndernas skogar. Under skogsägarföreningarnas snart hundraåriga historia har deras roll sedan förändrats. På grund av skogsindustrins starka ställning gentemot bönderna kom virkesförmedlingen ganska snart få en viktig roll i föreningarna.Det var dock först genom andra världskrigets brännvedshantering som skogsägarföreningarna kunde nå en större del av landets bönder och skogsägare. När skogsägarrörelsen växte och blev allt större kom tanken om att en egen industri i föreningarnas regi skulle förstärka skogsägarnas position på virkesmarknaden ytterligare. Brist på kapital gjorde dock att en industrisatsning drog ut på tiden.

En studie om det laborativa materialet i bråkundervisningen utifrån elevernas perspektiv Författare: Ruzica Pajic Syftet med denna studie är att uppnå en djupare förståelse om det laborativa materialets betydelse i skolans matematik. I detta magisterarbete har det undersökts hur barns perspektiv påverkas i årskurs 6 utifrån hur laborativt material används i matematikundervisningen. I tidigare forskning redovisas barns lärande och hur den skildras utifrån kognitiva, kulturhistoriska och sociokulturella perspektiv. Bland dessa perspektiv presenteras och jämförs teoretikerna; Vygotsky och Bruner med varandra. Dessa teoretiker har valts, eftersom de presenterar grunderna för användning av laborativt material i skolan.

Synen på utdelningar och dess nytta och funktion skiljer sig beroende på vem som tillfrågas. Att de har ett samband med framtida vinster är de flesta forskare överens om. Däremot går meningarna isär ifall detta samband är av positiv eller negativ art gentemot framtida vinsttillväxt. När det 2003 publicerades en vetenskaplig artikel där forskare bevisade att framtida vinsttillväxt och utdelningsgrad har en positiv relation skapades en motsatt syn på det samband som antagits gälla mellan de två variablerna. Detta samband har därefter testats på åtskilliga marknader i olika länder med nästan uteslutande lika resultat som erhölls 2003, att sambandet mellan utdelningsgrad och framtida vinsttillväxt är positivt.Studiens problemformulering och syfte är baserat på detta samband och avser kontrollera ifall sambandet är positivt även på den svenska aktiemarknaden, vilket inte tidigare undersökts.