Den hÀr rapporten beskriver hur en radarextraktor kan implementeras med hjÀlp av en signalprocessor (DSP). En radarextraktor extraherar viktig information ur en radarvideosignal och skapar plottar. En plott anger bÀring och avstÄnd till ett mÄl, t.ex. ett fartyg eller ett flygplan. Plottarna levereras vanligtvis till en mÄlföljare.

Bakgrund och problem Redovisningen har under den senaste tiden haft en stark utveckling och har dĂ€rigenom blivit allt mer komplex. Komplexiteten innebĂ€r att reglerna blir svĂ„ra att tillĂ€mpa och implementeringen blir svĂ„r. Införande av nya redovisningsregler innebĂ€r förĂ€ndringar för företagen och detta stĂ€ller krav pĂ„ att företagen hĂ„ller sig uppdaterade. Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur företag implementerar nya regler i sin verksamhet och hur processen kring att hĂ„lla sig uppdaterad gĂ„r till. Författarna avser att undersöka vad de nya reglerna i ÅRL 5 kap.

Dagens samhÀlle prÀglas av en ökad internationell konkurrens och snabb teknisk utveckling. Detta stÀller allt högre krav pÄ företagens verksamhetsstyrningar. Traditionell mÀtning som fokuserar pÄ extern bokföring blir allt mer kritiserad. Kritikerna anser att det traditionella systemet blivit förlegat eftersom det uppmanar till ett alltför kortsiktigt tÀnkande som leder till suboptimering av verksamheten. Det finns styrmodeller vilka kompletterar de finansiella nyckeltalen med andra mÀtetal.

Det finns idag mÄnga verksamheter dÀr mÀnniskor tillsammans med befintlig teknik bildar komplexa system som ska samverka pÄ ett effektivt men ÀndÄ sÀkert sÀtt. Trots verksamhetens höga sÀkerhetskrav kan en olycka eller incident ÀndÄ ske, och denna kan dÄ bli föremÄl för en utredning för att hitta de bakomliggande orsakerna till hÀndelsen. En olycksutredning ska resultera i ÄtgÀrdsförslag som bidrar till att liknande hÀndelser inte sker igen och att sÀkerheten i systemet och verksamheten i stort förbÀttras. Det finns mÄnga olika teorier och metoder kring hur en utredning bör gÄ tillvÀga vad gÀller hÀndelseanalys och identifiering av brister i systemet, men processen att skapa och implementera ÄtgÀrdsförslagen Àr mindre utforskat.Denna studie Àr utförd pÄ Svensk KÀrnbrÀnslehantering AB (SKB) som ansvarar för att ta hand om och lagra det anvÀnda kÀrnbrÀnslet frÄn Sveriges kÀrnkraftverk. Syftet med studien var att undersöka hur SKB arbetar vid olycksutredningar för att skapa ÄtgÀrdsförslag och implementera dessa, samt att belysa de svÄrigheter som kan upplevas med detta arbete.

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Àr en kalkyleringsmetod som blev populÀrt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat mÄnga forskare och praktiker. Konceptet vÀxte allteftersom konsultbolag sÄlde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrÀvande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lÀmpade att anvÀnda sig av metoden. PÄ senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgÄngsrikt kunnat implementera och anvÀnda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad pÄ studier riktade mot mikroföretags tillÀmpande av ABC.

Bakgrund: Va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett globalt ha?lsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor och det finns evidens fo?r att avdelningschefer spelar en stor roll fo?r implementeringen av hand- lingsplaner.Syfte: Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om va?ldsutsatthet; ?Va?ldsutsatta kvinnor - en handlingsplan fo?r omha?ndertagande?, samt att underso?ka vilka hinder och underla?ttande faktorer som ligger bakom implementeringen.Metod: Studien genomfo?rdes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer fra?n sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor.

SammanfattningSyftet Àr att undersöka hur implementeringen av FaRŸ ser ut frÄn landsting till primÀrvÄrd, samt om och hur folkhÀlsoinstitutets implementeringsmodell anvÀnds. Genom intervjuer med ansvariga för omrÄdet inom sex utvalda landsting ska studien belysa vad som enligt informanterna fungerar, och vad som eventuellt saknas i processen med att fÄ igÄng ett effektivt arbete med FaR pÄ landstingsnivÄ. Utefter insamlad data analyseras huruvida det faktiska implementeringsarbetet utgÄr ifrÄn utvald teoretisk implementeringsmodell.FrÄgestÀllningar:- Hur ser implementeringen ut i förhÄllande till utvald teoretisk modell?- Vad har gett framgÄng respektive motgÄng i implementeringen?MetodSex stycken telefonintervjuer med informanter frÄn slumpvis utvalda landsting i Sverige har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick frÄn en intervjuguide med utgÄngspunkt i syfte och frÄgestÀllningar.ResultatHuruvida den utvalda teoretiska modellen finns med i landstingens implementeringsarbete visar resultatet en stor spridning.

Syfte: Med utgÄngspunkt i frÄgan om K-projektet innebÀr en förenkling för företag i Sverige Àr studiens syfte att utvÀrdera effekter pÄ svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien anvÀnder en induktiv ansats dÀr en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀnds för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter pÄ svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar tvÄ effekter, aggregerat revisionsarvode och, frÄn 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebÀr en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter sÄ som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebÀr en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mÀts i en analys som visar vÀrdet 4,35 pÄ en 10-gradig skala dÀr 10 innebÀr att samtliga tolkningar tyder pÄ att K-projektet innebÀr en förenkling.

VÄr ambition med den hÀr studien har varit att belysa hur rÀttsÀkerheten och kvaliteten bibehÄlls utifrÄn de beviljade besluten till det nÄr de individer besluten gÀller för i de praktiska verksamheterna. Vi har studerat vissa insatser inom hemtjÀnsten. De insatser som varit aktuella för studien Àr de insatser inom hemtjÀnsten som krÀver att det upprÀttas en mÄlstyrd arbetsplan. Vi har tagit hjÀlp av teorier som belyser organisationer och teorier som handlar om implementering för att kunna ge en förklaring till det framkomna resultatet. Vi har ocksÄ tagit hjÀlp av viss lagstiftning samt föreskrifter som anger hur och vad som ska göras för att uppnÄ rÀttsÀkerhet och kvalitet i den undersökta verksamheten.För att öka förstÄelsen med mÄlstyrt arbete beskrivs Àven de inblandade parterna i den implementeringsprocess vi valt att fokusera pÄ.Vi har i studien anvÀnt oss av enbart textmaterial för att komma fram till ett resultat.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare ser pÄ elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrarnas upplevelser och inte pÄ faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lÀrare pÄ en högstadieskola i VÀsterÄs fick svara pÄ frÄgor via en utskickad enkÀt.  Resultatet visar frÀmst tvÄ saker som Àr vÀsentliga att redovisa: Att lÀrare tenderar att rikta fokus pÄ problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nÀstan uteslutande pÄ de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

Bakgrund: Trots all forskning och kunskap om vikten av fysisk aktivitet ökar livsstilrelaterade sjukdomar. WHO (VÀrldshÀlsoorganisationen) har klassificerat fysisk inaktivitet som en av fyra ohÀlsosamma levnadsvanor som vid minimering kan förebygga sjukdom och för tidig död. Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) inkluderar hÀlsofrÀmjande hÀlso- och sjukvÄrd och ökad fysisk aktivitet som Àr tvÄ av Sveriges elva folkhÀlsomÄl. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ recept pÄverkar den fysiska aktivitetsnivÄn. Metod: En litteraturstudie gjordes och sökning utfördes i LibHub och Academic Search Elite av artiklar publicerade mellan 2005 och 2012.

SAMMANFATTNINGSjuksköterskan tillÀmpar omvÄrdnadsprocessen genom att observera, vÀrdera, prioritera, dokumentera och vid behov ÄtgÀrda och hantera förÀndringar i allmÀntillstÄndet, samt motverka komplikationer i samband med sjukdom, vÄrd och behandling. Andningsfrekvens (AF) Àr den vitalparameter som först förÀndras och signalerar en förÀndring i allmÀntillstÄndet. Vid de flesta hjÀrtstopp pÄ sjukhus finns tecken till försÀmring hos patienten redan nÄgra timmar eller upp till ett dygn före. Syftet var att undersöka sjuksköterskans instÀllning och följsamhet till att mÀta och bedöma AF hos akuta sjuka patienter, för att tidigt upptÀcka en försÀmring i patientens hÀlsotillstÄnd. Genom en litteraturstudie framkom fyra teman. Rutiners betydelse, sjuksköterskans instÀllning till AF och varför den inte mÀttes, vÀrdet av förÀndringsarbete samt möjliga arbetssÀtt för att undvika vÄrdskador.

I Sverige kan man för nÀrvarande skönja ett ökat intresse för matlagning. Detta reflekteras bland annat i ett ökat utbud av matlagningsprogram i tv och antalet sökningar efter recept pÄ Google uppgÄr till nÀstan 2 miljoner varje mÄnad, enbart i Sverige. Samtidigt slÀngs ungefÀr 25 % av all mat som inhandlas och mÄnga förÀldrar uppger att de kÀnner att det Àr svÄrt att experimentera mera i köket.I ett försök att uppmuntra till experimentering i köket och samtidigt minska matsvinnet har det i denna uppsats implementerats och testats en proof of concept metod för att rekommendera ingredienser som passar tillsammans. Tesen Àr att om anvÀndare fÄr ett stöd med kombinationer av ingredienser som passar tillsammans kommer de sÄ smÄningom att vÄga experimentera mera med sin matlagning.Flera algoritmer analyserades men algoritmen som implementerats bygger pÄ en viktning av ingredienserna i PlanEatSmiles receptdatabas. NÀr en ingrediens förekom tillsammans med en annan i ett recept ökades vikten med 1.

The aim of this essay is to analyze the implementation process of the International Baccalaureate?s Diploma Programme in four of the approximately 30 schools currently offering the IB at upper secondary level in Sweden. The starting point is a comparison between definitions in fundamental documents in the national programmes for Natural Science (NV) and Social Science (SP) on the one hand, and the IBDP on the other. The evaluation, based on Program theory, focuses in particular on the consistencies in the Organizational plans of each system.  The basic assumption is that the IB due to a deviating organizational system, different structures, aims and objectives makes a challenge for the dominating educational discourse, to use a concept by Michel Foucault, and that resistance against the IB therefore is to be expected.As a second part of the evaluation five people who either play, or have played the role of coordinators of the IB, and who thereby are responsible for the implementation, have been interviewed. The questions have been focused around in what sense the informants can confirm resistance in their implementation work due to the differences found in the first part of the evaluation, and in what ways it manifests itself.Finally, Michel Foucault?s power structures in connection to discourse analysis have been applied on the results of the two previous parts of the essay.

???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.