Uppsatsen handlar om hur musiklärare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad är det som lärarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder använder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklärare en gemensam syn på styrdokumenten? Får alla elever en likvärdig bedömning när de musicerar än vilken skola de går på? Jag har använt mig av en kvalitativ studie där jag har intervjuat sex stycken musiklärare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har använt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklärarna har likheter på vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel.

Vårt arbete handlar om huruvida leken finns och används som redskap kopplat till lärandet med klasser med barn med behov av särskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har även läst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. Vår tes är att pedagogerna i klasser med barn med behov av särskilt stöd tar hjälp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lära eleverna. Syftet är att belysa leken och koppla det till lärande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av särskilt stöd.

I detta arbete har effekterna och möjligheterna för SF Brandskyddskontroll till följd av införandet av nya byggregler för brandskydd undersökts. Denna inledande undersökning klargjorde att regeländringarna främst berör analytisk dimensionering i form av scenarioanalys. De nya reglerna kommer innebära striktare regler men också hjälp med exempelvis värden på dimensionerande variabler. Utifrån dessa nya regler och råd har lämpliga metoder och verktyg avsedda för scenarioanalys identifierats och undersökts. Detta för att ge SF brandskyddskontroll möjlighet att kunna tillämpa scenarioanalys som utifrån de nya reglerna för brandskydd kan anses vara tillfredsställande.

För att förändra attityder i ett genusperspektiv har dans i det här utvecklingsarbetet använts som ett verktyg för att bryta stereotypa könsuppfattningar på ett fritidshem. Skolans värdegrund finns för att ge kunskap om de värden som vi vill utveckla hos unga människor för att de ska veta hur vi bör behandla våra medmänniskor. Ett systematiskt kvalitetsarbete låg till grund som metod under det fem veckor långa dansprojektet, för ett femtontal elever i årskurs 2. Dans utifrån både given och egen skapad koreografi utfördes vid elva danstillfällen. Eleverna intervjuades enskilt före och efter dansprojektets slut.

SammanfattningA?r 2011 omkom 95 personer i samband med drunkning, det a?r en o?kning med 16 personer fra?n a?r 2010. Drunkning i samband med fritidsba?tar a?r den vanligaste orsaken och a?r 2010 omkom 29 personer i samband med fritidsba?tar.Na?r ra?ddningspersonalen kommer till en olycksplats med en kapsejsad ba?t ma?ste de improvisera ra?ddningsarbetet da? det saknas na?got givet verktyg. Det a?r viktigt att de va?nder ba?ten fo?r att kontrollera att ingen person a?r fast under den.

Den svenska sjukvården står idag inför en situation där verksamheten levererar medicinskt sett kvalitativ vård men samtidigt tampas med en problematik gällande låg tillgänglighet. I dag används en betydande del av sjukvårdspersonalens arbetstid till olika administrativa aktiviteter.Logopedmottagningen vid Sunderby sjukhus tillhör länslogopedin och är den logopedmottagning i Norrbottens län med flest antal medarbetare och patienter. Enligt länslogopedins verksamhetschef uppgår i dagsläget uppskattningsvis minst hälften av logopedernas arbetstid åt till någon form av administration. Den tid som ägnas åt administration bör kunna minskas med hälften, vilket skulle frigöra betydande resurser. Denna studie syftar till att utveckla ett verktyg för att minska kvalitetsbristkostnader på länslogopedin i Norrbottens län genom effektiviseringar av administrativt arbete.Primärdata i studien har insamlats genom intervjuer, enkätundersökningar och gruppövningar med mottagningens personal.

Bakgrund: Teknikens utveckling har gått oerhört fort fram och fått en stor betydelse i dagens samhälle. Detta gör att man i framtiden räknar med att en allt större integrering av tekniska verktyg kommer att ske i klassundervisningen. Den interaktiva skrivtavlan (IWB) är ett av de tekniska verktyg som är aktuell då den bedöms få en allt mer betydande roll i klassrummet. För att kunna optimera användandet av skrivtavlans funktioner måste det ske en förändring i skolans och lärares förhållningssätt till tekniska verktyg.Syfte:Fallstudiens syfte var att undersöka de hinder och möjligheter som upplevs vid införandet av IWB, samt undersöka förekomsten av olika lärartyper vid användningen av IWB.Metod:För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer.Resultat:Resultaten analyseras utifrån Glover och Millers teori baserad på tre olika lärarkategorier som beskriver lärares olika inställningar till den interaktiva skrivtavlan. Vi använder även Prestridges teori som behandlar "First och Second order barriers".

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Barn använder låtsasleken för att undersöka samspelet mellan människor och göra det mer begripligt. Rollspel är en typ av låtsaslek för vuxna. Studiens syfte var att undersöka om rollspel förbättrar vuxna människors mentaliseringsförmåga, samt metodutveckling och generellt utökande av kunskap. En undersökning genomfördes där rollspel användes som verktyg för att försöka förbättra mentaliseringsförmågan. I grupper om fem personer genomfördes en intervention bestående av tre träffar om vardera tre timmar.

I de fem friheterna som ligger till grund för många välfärdsprotokoll ingår frihet från rädsla och smärta. Får uppvisar en mängd olika beteenden som kan göra det möjligt för en erfaren bedömare att på ett icke-invasivt och snabbt sätt uppskatta känsloläget hos djuren. Vid smärta ökar tiden i olika onormala ställningar. Även en ökning av normala beteenden till onormala proportioner kan ses. Sammanlagt kan dessa två beteendetyper vid svåra smärttillstånd uppta all djurets vakna tid. Rädsla kan framkalla en rad olika beteenden där många har sitt ursprung i fårens evolution som flyktdjur. Det kan röra sig om flyktförsök, ökad tveksamhet eller ökad eller minskad rörlighet. Även öronens läge kan ge en uppfattning om känsloläget hos får.

Studies have shown that library employees often choose not to use readers? advisory tools but to instead rely entirely on their own experience, often doing the library user a disservice. However, very few have looked at why this is so. This thesis looks at to what extent thirty individual employees in thirty Swedish public libraries use readers advisory tools when helping a patron find a good book, with the major focus on what motivates them to use these tools and why some choose not to use them. It was found that readers? advisory tools where not used with any consistency and that many things influence the library employees? use of these tools.

Sandvik AB grundades 1862 av Göran Magnus Göransson som var den första i världen som lyckades framställa stål enligt Bessemermetoden. Idag, nästan 150 år senare, har Sandvik AB 44 000 anställda och är verksamma i 130 olika länder världen över och har en omsättning på närmare 72 miljarder SEK. (Sandvik) Sandvik är indelat i tre olika affärsområden: Sandvik Tooling, Sandvik Materials Technology och Sandvik Mining and Construction, vilket också är det område detta examensarbete berör. En del av produktionsberedningen av produkterna, CAM-beredningen, är att skapa de verktyg som produkten i fråga skall bearbetas med. Verktygen hämtas i dag från olika platser (databaser, mallar) och används sedan i beredningen för att simulera bearbetningen av produkten.

Tidigare forskning visar att resultatmanipulering i form av big bath fo?rekommer vid omstruktureringar av fo?retagens ledning. Det inneba?r att ledningen pa?verkar resultatet negativt genom att realisera stora enga?ngskostnader. I och med info?randet av redovisningsstandarderna IFRS 3 och IAS 36 ga?llande nedskrivningspro?vning av goodwill kan va?rderingens flexibilitet anva?ndas i egenintresse som ett verktyg fo?r big bath.

Rapporten handlar om komprimerat trä. Det är en teknik där materialet trycks ihop och fibrerna ?krossas?, vilket gör att man kan böja det i kallt tillstånd, en längre period efter komprimeringen.Materialet används inte i så stor omfattning idag. Dels finns det andra tekniker för att tillverka komplicerade former i trä, men också för att komprimerat trä är kostsamt. Det finns även olika tillverknings- och tillämpningsproblem vid användandet av materialet.Syftet med arbetet är att ge en inblick i vad komprimerat trä är och metodens olika för- och nackdelar.

Syftet med denna studie var att undersöka åtta pedagogersuppfattningar om åtgärdsprogram som ett pedagogiskt verktyg och hur de arbetarmed åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, hur pedagoger upprättardokumentet, hur pedagoger uppfattar arbetet med åtgärdsprogram och omåtgärdsprogram förändrar pedagogens arbetssätt samt vilka möjligheter/hinderpedagogerna ser med åtgärdsprogram. Undersökningen bygger på kvalitativasamtalsintervjuer utifrån ett relationellt, hermeneutiskt synsätt med åttapedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattade arbetet medåtgärdsprogram som något positivt. Arbetet med dokumentet gav pedagogernastruktur i arbetet och de flesta av de intervjuade pedagogerna ansåg attdokumentet påverkade både deras och elevernas arbetssätt. Undersökningen visaratt åtgärdsprogram hjälper eleven att nå målen i undervisningen men att ettåtgärdsprogram inte innebär någon garanti för måluppfyllelse.