Studiens syfte har varit att, utifrån ett lärarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT används i textilslöjden och hur förutsättningarna för detta ser ut. Avsikten var främst att ta reda på hur lärare använder sig av de resurser som finns på skolorna och i sina klassrum men även vad de skulle önskat att de hade tillgång till. Studien gjordes på några mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillärare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lärares undervisning förändras, samt om slöjdens arbetsprocess förändras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lärarna använde sig av IKT olika mycket men har många liknande tankar kring att det är tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur barn tänker om datorn som ett verktyg för att lära sig läsa och skriva. Jag delade upp mitt syfte i fyra frågeställningar som sökte svar på barnens tankar om datorn som ett verktyg i läs- och skrivprocessen. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats i två grupper, en förskoleklass och förskolegrupp. Jag använde mig av observationer och barnintervjuer som informationsinhämtande metoder, dels för att se hur och till vad barnen använder datorn i skriv- och läs processen dels för att ta del av deras tankar. Resultatet visar att barnen anser att datorn är bra till mycket men framförallt ett stöd i deras skriv- och läsutveckling.

Genom kursmålen uppmanas svensklärare på gymnasiet att använda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielärare i svenska väcktes frågor om hur verksamma lärare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lärare använder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frågeställningar: Varför anser lärare att det är relevant att använda bilder och musik i svenskundervisningen och hur använder de det? Anser lärare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sätt att lära? Vad vill lärare uppnå genom användandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fyra gymnasielärare och har bearbetats utifrån en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lärare använder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för ämnet.

Denna studie har till syfte att ge en vidare syn på hur surfplattan används som verktyg och hjälpmedel i förskolans verksamhet och även ge en förståelse kring hur pedagogerna tänker kring surfplattan i förskolan. Frågeställningarna som besvaras i studien är på vilket sätt surfplattan används som ett hjälpmedel eller verktyg i pedagogers arbete inom en kommun, i barngruppen respektive utanför barngruppen? Samt hur tänker pedagoger kring användningen av surfplattan i förskolan, nackdelar och fördelar? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ studie där sex pedagoger på fyra olika förskolor intervjuades. Studien kom fram till att förskolornas användning av surfplattan kan delas upp i två större användningsområden. Den första är barnens lärande och utveckling genom surfplattans olika pedagogiska appar och den andra är pedagogernas dokumentation av barnen.

Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningarvilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar påvikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov.Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomfördafokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagensledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hanteradessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde:utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarnaför ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer avgenerationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringaroch behovet av att kombinera olika typer av ledarskap.

Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

De allra flesta människor i vårt avlånga land är uppväxta med inställningen att inte sätta sig bakom ratten och köra när de druckit alkohol eller tagit droger. Trots detta är det mellan 14 000 och 16 000 rattfyllerister som kör på våra vägar per dag! Förutom att rattfylleristerna förorsakar stora risker för människors lidande, orsakar han/hon även samhället enorma kostnader. Polisen i vårt land har enastående möjligheter att övervaka nykterheten på våra vägar genom olika verktyg såsom sållningsprov och Evidenzer. Ett annat arbete som pågår mot rattfylleri och drograttfylleri, är att polisen aktivt upprättar kontrollplatser vid till exempel systembolag, restauranger samt kring dygnet runt öppna bensinstationer och så vidare. Huvudsyftet med rapporten är att är att få en ökad förståelse för vilka verktyg som Polisen kan använda för att effektivisera arbetet och minska rattfylleribrotten på våra vägar.

Detta arbete syftar till att skildra hur portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den används i grundskolan och i vilken utsträckning det är möjligt att använda metoden som ett utvärderingsinstrument. Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jämfört med hur den fungerar i verkligheten utifrån olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger på hur portfoliometoden tillämpar kunskap, utveckling och lärande utifrån LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvärderar sitt eget arbetsmaterial. Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara så lätt att få pedagoger att ställa upp på min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra någon riktigt slutsats genom den.

I takt med att samhället förändras gör även skolan det. Datorerna har fått en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter därmed nya utmaningar. På vilket sätt och till vad ska datorn användas är några av dem. Nätbaserade verktyg i form av lärplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook används av flertalet verksamma lärare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svårigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssätt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielärare har för uppfattningar om och förhållningssätt till att arbeta med nätbaserade verktyg i sin undervisning.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur sångare använder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgått från olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med sångare som arbetar/arbetat professionellt med sång inom olika genrer. Resultaten visar att sångarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett användande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förväntningar, personlighet och tradition är de viktigaste. Sångarnas användande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhållningssätt som sångarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet är de mest framträdande förhållningssätten.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.

Uppsatsens syfte är att argumentera för ett verklighetsbaserat lärande inom geografiämnet för årskurs 5. Som ett pedagogiskt verktyg för detta ändamål prövar och diskuterar jag sökmotorn Google Earth (GE) och visar genom 4 exempel hur man kan använda detta verktyg. Jag prövar också GE:s lämplighet i förhållande till de tre ämnesfälten kartografi, fördelning och hållbar utveckling genom att formulera tre lektionsförslag. Jag gör också en kritisk granskning av aktuell forskning kring läromedel och ställer detta mot texter hämtade från kursplanen i Geografi. I min analys når jag fram till att fördelarna med att använda sig av GE i förhållande till traditionella läromedel är främst att eleverna på ett naturligt sätt kommer i kontakt med autentiska och aktuella problemfält som rör vår jord.

Det är lätt att ta för givet att anställda, och i vårt fall förändringsagenten, arbetar i organisationens intresse när faktumet kan vara det motsatta. Vår studie granskar ett tämligen tabubelagt ämnesområde inom företagssfären. Syftet med studien är således att på ett deduktivt sätt studera hur ledningsgrupper arbetar för att säkerställa att förändringsagenten inte jobbar i självintresse, och vilka verktyg lednigen kan använda sig av för att motivera förändringsagenten att jobba i organisationens intresse. Genomförande har skett genom att måla upp en empirisk illustration genom intervjuer med fyra olika företag inom olika branscher för att bredda bilden av hur olika företag arbetar. Vår första slutsats är att det är tämligen svårt att intressera företag att tala om självintresse i och med att det är ett så tabubelagt ämne.