Sök:

Sökresultat:

276 Uppsatser om Affärsmässigt motiverat - Sida 12 av 19

Dubbelbeskattning av elektroniska förmedlingstjÀnster : Förenligt med den fria rörligheten för tjÀnster?

Inom EU upprÀtthÄlls en inre marknad dÀr fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital sÀkerstÀlls. Friheterna innebÀr att all diskriminering pÄ grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rÀttens företrÀde framför nationell lagstiftning nÀr regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begrÀnsande för nÄgon av dessa friheter mÄste reglerna rÀttfÀrdi-gas eller Àndras. RÀttfÀrdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste Ären utvecklats efter EU-rÀttens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som Ànd-rade förutsÀttningarna för rÀttfÀrdigandet av begrÀnsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i Är uppdaterades anstÄndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

Barfota pÄ jobbet? : -En uppsats om klÀder och klÀdkoder pÄ arbetsplatsen.

KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.

SÀkerhetsventilen i rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna : En analys utav rekvisitet huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverat i 24 kap. 10 e § IL

AbstractIT can facilitate communication among individuals and connect people across geographical distances. On the contrary, citizens of the society who do not use communication technologies to some extent might feel excluded from the information society. As elderly citizens are already in a vulnerable position for the digital divide, communication technology becomes an important tool for interacting with friends and family. The social situation of elderly, 60 years of age and older, is a topic of current interest since they are the fastest growing age group in the world today. Further, social interaction becomes more important among elderly since it has a positive effect on well- being.

Den svenska uttagsbeskattningen : Hur förhÄller den sig till EU-rÀttens etableringsfrihet?

Inom EU upprÀtthÄlls en inre marknad dÀr fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital sÀkerstÀlls. Friheterna innebÀr att all diskriminering pÄ grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rÀttens företrÀde framför nationell lagstiftning nÀr regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begrÀnsande för nÄgon av dessa friheter mÄste reglerna rÀttfÀrdi-gas eller Àndras. RÀttfÀrdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste Ären utvecklats efter EU-rÀttens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som Ànd-rade förutsÀttningarna för rÀttfÀrdigandet av begrÀnsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i Är uppdaterades anstÄndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

LÀrande och Utomhuspedagogik i Fysik pÄ högstadiet (Learning and Outdoor Education in Physics at high school)

Skolverket redogör i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 för att undervisning i skolan ska innehÄlla olika arbetsformer och varierande arbetssÀtt för eleverna att nÄ samma mÄl. Ett sÀtt att variera klassrumsundervisning Àr genom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik Àr ett komplement till traditionell undervisning och handlar om att undervisning och lÀrande sker genom upplevelser i utemiljön. Utomhuspedagogik krÀver ett vÀxelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftet med denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen pÄ högstadiet var ett vÀl motiverat sÀtt att variera undervisningen, med avseende pÄ hur elever pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn ett sÄvÀl lÀrar- som elevperspektiv. För studien utfördes semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och sex elever frÄn tvÄ olika skolor i SkÄne.

Är en schimpans bĂ€ttre pĂ„ att skapa avkastning Ă€n en professionell fondförvaltare? : En jĂ€mförande studie om historisk avkastning av förvaltade fonder och slumpmĂ€ssigt genererade portföljer

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

Vad s?ger l?rarna p? twitter? En diskursanalys om anledningarna bakom och utsikterna f?r l?rares politiska aktivism

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

RÄdgivning eller försÀljning? : Var gÄr grÀnsen mellan finansieringstjÀnsterna?

Den 1 januari 2009 infördes regler som begrÀnsar rÀtten för företag att göra rÀnteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom rÀnteupplÀgg. TvÄ undantag till denna begrÀnsade rÀtt till rÀnteavdrag benÀmns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa fÄr rÀnteavdrag göras om mottagaren av rÀnteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet Àr affÀrsmÀssigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts Àr att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom rÀnteupplÀgg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar och det finns Àven frÄgetecken om tioprocentsregeln Àr förenlig med etableringsfriheten inom EU.

Attityder och erfarenheter vid beslut om att avstÄ hjÀrt- och lungrÀddning.

HjÀrt- och lungrÀddning (HLR) Àr en behandling som kan rÀdda livet pÄ en mÀnniska.Ibland kan det finnas skÀl för en patient att inte genomgÄ HLR pga. att lÀkaren bedömeratt HLR inte Àr medicinskt motiverat eller att patienten inte önskar behandling medHLR. LÀkaren utfÀrdar dÄ ett beslut om ej HLR. Vid beslut om ej HLR börinformationen ges pÄ ett sÄdant sÀtt att hÀnsyn tas till patientens egen önskan, etiskaaspekter och vad lagen sÀger. Syftet med denna litteraturgenomgÄng var att beskrivalÀkares, sjuksköterskors och patienters attityder och erfarenheter vid beslut om ej HLR.Metoden var en litteraturstudie omfattande elva artiklar till vilka olika frÄgestÀllningarstÀlldes.

JÀmförelse av upplysningsskyldighet vid fastighetsköp respektive köp av lös egendom

Syftet med denna uppsats Àr att i en jÀmförande studie utreda skillnaderna betrÀffande gÀllande rÀtt avseende upplysningsskyldigheten för sÀljaren vid fastighetsköp respektive vid köp av lös egendom. Uppsatsen ska Àven utreda huruvida skillnaderna Àr motiverade för sÀljaren av en vara.NÄgon bestÀmmelse som tar sikte pÄ sÀljarens upplysningsskyldighet finns inte i 4 kap. JB. Av förarbetena framgÄr det att undersökningsplikten Àr utgÄngspunkten för felansvaret och att det inte finns nÄgon generell upplysningsskyldighet för sÀljaren. I NJA 2007 s.

Outsourcingmodell : En modell som anger de premisser, under vilka, det bör vara fördelaktigt att anlita en konsult vid outsourcing.

Outsourcing Àr ett vÀletablerat begrepp som det har skrivits mycket om. NÀr ett företag lÀgger ut delar av sin verksamhet till ett annat företag, sÄ Àr det inte helt ovanligt att man utnyttjar en konsult för att hantera den praktiska processen. Den sÄ kallade outsourcingprocessen. Konsulten (mellanhanden) marknadsför sig mot kunden (den outsourcande parten) som en motpol till de leverantörer (den part som verksamheten outsourcas till) som har stor erfarenhet av outsourcingprocessen och dÀrmed ett övertag vid förhandlingar. Författarna vill i sin undersökning nÄ fram till en mer nyanserad bild av vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att anlita en konsult av motsvarande slag.

Ord mot ord: hennes skuld, hans f?rklaringsb?rda En analys av samtyckeslagen utifr?n feministisk teori och i ljuset av r?ttss?kerhet

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Milda makter : En studie om styrningsstrategier i förskolan

Syftet med denna studie Àr att studera pedagogers styrningsstrategier i förhÄllande till barns lek. VÄr ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. ForskningsfrÄgorna som lÄg till grund för studien var:Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek Àr framtrÀdande i en förskolas praktik?Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrÄn barns lek?För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna valde vi att göra ett strategiskt urval gÀllande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes pÄ en förskola vid flera tillfÀllen genom videodokumentation.

Beslutsunderlag för biogasproduktion : TeknikkartlÀggning över biogasprocessen

SammanfattningFukt i material kan pÄverka energibehovet dels genom ökad vÀrmeledningsförmÄga hos materialet och dels genom att energi krÀvs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehÄllet i de olika ingÄende materialen i BlÄ Jungfrun och dÀrefter genom berÀkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehÄllet i materialen i BlÄ Jungfrun inte leder till en ökad vÀrmeledningsförmÄga och dÀrmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjÀlp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong krÀver energi men att den dÀremot inte har en betydande inverkan pÄ energibehovet under bruksskedet dÄ den Àr utslagen pÄ m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar ocksÄ att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 Är för att konstruktionen ska komma i jÀmvikt med omgivningen. Simuleringarna visar Àven att huvuddelen av torkningen sker under eldningssÀsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan pÄ uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid dÄ ett lÀgre vct anvÀnds. Simuleringarna i WUFI visar dÀremot att ett lÀgre vct har en mycket liten eller ingen inverkan pÄ energibehovet.

Byggfukt och energi

SammanfattningFukt i material kan pÄverka energibehovet dels genom ökad vÀrmeledningsförmÄga hos materialet och dels genom att energi krÀvs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehÄllet i de olika ingÄende materialen i BlÄ Jungfrun och dÀrefter genom berÀkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehÄllet i materialen i BlÄ Jungfrun inte leder till en ökad vÀrmeledningsförmÄga och dÀrmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjÀlp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong krÀver energi men att den dÀremot inte har en betydande inverkan pÄ energibehovet under bruksskedet dÄ den Àr utslagen pÄ m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar ocksÄ att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 Är för att konstruktionen ska komma i jÀmvikt med omgivningen. Simuleringarna visar Àven att huvuddelen av torkningen sker under eldningssÀsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan pÄ uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid dÄ ett lÀgre vct anvÀnds. Simuleringarna i WUFI visar dÀremot att ett lÀgre vct har en mycket liten eller ingen inverkan pÄ energibehovet.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->