Den här uppsatsen handlar om vad som påverkar konsumenten till att vilja använda en digital plånbok. Den digitala plånboken är femte generationens betalningsmedel och har nu kommit för att digitalisera flera av de funktioner som den fysiska plånboken erbjuder. En transaktion med den digitala plånboken sker genom konsumentens Smartphone. Förutsatt att Smartphones blir mobila plånböcker kan det antas att konsumenterna skulle vänja sig vid tanken att lämna den fysiska plånboken hemma.Det har tidigare gjorts studier på adoption av mobiltelefoner och hur människor i allmänhet tar till sig vissa tjänster men den digitala plånboken är ett relativt nytt fenomen och därför handlar vår uppsats om adoption av den digitala plånboken som tjänst.De slutsatser vi kan dra av uppsatsen är att säkerhet, enkelhet och kompabilitet kring den digitala plånboken påverkar om konsumenten väljer att använda tjänsten. För att företagen som levererar digitala plånbokstjänster ska nå största nytta bör de även se säkerhet, enkelhet och kompabilitet som centrala delar vid presentation och lansering av tjänsten..

The aim of the study was to gain a deeper understanding of the administrative officials work with assessments in home studies of adoption. To answer the purpose, we chose to focus on the guidelines for administrative official?s assessments in home studies of adoption and what assessment areas that is fundamental to the administrative official?s assessments. The study is structured on the basis of a qualitative approach where we have used semi-structured interviews. We interviewed seven administrative officials in the social services which conducted home studies of adoption.

This study shows how social workers reason about the concepts of gender, gender roles and equality and if these arguments reinforce heteronormativity that could affect the ability of same-sex couples to adopt children. The reasoning regarding equality indicates a difference between heterosexual couples and same-sex couples. What emerges in the study is that the social workers reasoning can be explained with that they have been imbued by heteronormativity. Heteronormativity becomes a contributing part of how same-sex couples are seen in the Adoption process. Arguments for equality, which erase stereotypes, do not apply in the same way for same-sex couples as for heterosexual couples.

The aim of this study was to describe how the best interest of the child can be constructed in investigations concerning permission for international adopt, where adequate parenthood is investigated. Qualitative research interviews were used as method. Seven investigators from six different sections of the city of Stockholm were interviewed. The information was analysed on the basis of a sociological approach to law and social constructionism.The result showed that adequate parenthood is a condition in the interest of the child. Adequate parenthood is specified as the parent?s qualities and possibility to care for an adopted child.

The purpose of our research was to examine whether the acceptance and diffusion of RFID technology among the employees at public libraries in Sweden, follow the classic diffusion of innovation model. RFID or Radio Frequency Identification, is a technology that uses radio frequency and microchip technology to track items, in our case, library books and other library materials. Diffusion is the process by which, in our case, the RFID technology is adopted by the library staff. The purpose of this study was to examine what factors influenced the acceptance and adoption of RFID among the library staff. We used Everett Rogers' Diffusion of innovation theory as our framework.

In recent years, revelations about illegal international adoptions have made headlines around the world, and one notable country where many illegal adoptions have been facilitated is Chile. To find out that one's adoption wasn?t facilitated legally is a shock for the individual that raises many new questions about themselves and their origins. This study intends to examine how the identity of stolen adoptees has changed in their adulthood after they have found out that they were stolen, as well as to investigate how they experience alienation in Sweden from their position as both stolen and non-white adoptees. Qualitative methods have been employed in this study: participant observation, semi-structured in-depth interviews, and informal interviews.

AbstractThe purpose of this essay was to study the parental education for adoptive parents. It´s provided by law since 1/1-2005 that parents have to participate in this education-program before they adopt. We wanted to look at what caused the change and made the education compulsory and to find out where the initiative came from, what purpose the education is supposed to fulfil, if it can facilitate for adopted children during their growth and whether the parental education can support the idea of what is best for a certain child always has to come first, according to the UN convention on the Rights of the child and the Haag-convention.The study was based on eight qualitative interviews, four with social workers, three with representatives of adoption-organisations and one with a representative of the public authority of international adoption (MIA). The conclusions of our study are that there is a risk that the education can not fulfil its purpose to prepare parents for their task, that it looses the idea of what´s best for the child and focuses on the parent instead. It seems to be more of a try out to not violate conventions signed and thereby fulfil a symbolic purpose..

Denna uppsats behandlar ämnet adoption utifrån etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen påverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan påverkas negativt av adoptionen. Vårt empiriska material är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration från en tematisk analysmetod. I vårt resultat uppger ingen av våra respondenter att de själva upplevt några problem med sin adoption.

I linje med tidigare forskning bör adoptivföräldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsättning eftersom det är färre och färre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivföräldrar är med samhällets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsättning. Studiens frågeställning var om adoptivföräldrar till barn med funktionsnedsättning anser att de har fått tillräckligt med stöd från samhället före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frågeställningen användes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkätundersökning som var riktad till 31 adoptivföräldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning där vi använde teorierna om anknytning och empowerment.

The purpose of my study was to examine adoptive parents' experiences of adopting children older than three years of age. I wanted to look into what kind of information, help and support every adoptive parent had received. I also wanted to examine if the adoptive parents worried about anything concerning the children's emotional needs and in what way the adoptive parents prepared themselves for this, before the adoption. I asked the adoptive parents about their knowledge regarding the children's experiences from the time before the adoption and how things had been going since the children came to Sweden. To achieve my purpose I interviewed six adoptive parents from five families, with a total of eleven internationally adopted older children.The research findings of my study showed that a risk exists for older adopted children to suffer emotionally because of earlier experiences.

AbstractThe aim of this essay is to bring understanding to one of the problems theinternationally adopted in Sweden might face, the identity dilemma. In order to do so, a theory of identity construction, Constructionism, is used. This theory says that the construction of identities is a constantly continuing process, influenced, not only by our own perception of ourselves, but also by how we are viewed and treated by otherpeople.Given this theoretic starting point, an examination of the adoptees? everydayencounters in the Swedish society is made, using an autobiography, a biography, a collection of interviews, and newspaper articles. The result shows that the internationally adopted, although they are Swedish both by mind and by law, experience that they have been, and sometimes still are, confronted with strong attitudes such as racism, prejudice and stereotypes.Furthermore, those who experience the identity dilemma often refer to how they are perceived by ?the others?, or to what the encounters with ? the real? Swedes have been like.

Child health care in Sweden is today automatically informed of newborns in the district and itis therefore natural for the maternal and child health nurses to contact and invite the new family to the child welfare clinic. So far the social services in the studied county have not reported new adoptive families to the child welfare clinics; instead the families have to contact the clinic themselves. The aim of this study was to investigate how social services inform the child welfare clinics of new adoptive families. The aim was also to investigate how and when the maternal and child health nurse thinks that contact should be established and what information/knowledge she feels a need of in contact with new adoptive families. The study has a qualitative design and interviews have been conducted with social workers, a representative of an adoption agency and maternal and child health nurses working in child welfare clinics.

I linje med tidigare forskning bör adoptivföräldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsättning eftersom det är färre och färre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivföräldrar är med samhällets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsättning. Studiens frågeställning var om adoptivföräldrar till barn med funktionsnedsättning anser att de har fått tillräckligt med stöd från samhället före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frågeställningen användes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkätundersökning som var riktad till 31 adoptivföräldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning där vi använde teorierna om anknytning och empowerment.

Det finns många faktorer som kan påverka ett beslut om att adoptera en ny styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt från internt upplevda problem till att olika externa aktörer påverkar organisationer i valet av styrmodell. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förväntningar som finns på den nya styrmodellen. Syftet med uppsatsen är även att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredställda organisationer blir med den nya styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsättet som basmetodsynsätt och aktörssynsättet som komplementär.

I linje med tidigare forskning bör adoptivföräldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsättning eftersom det är färre och färre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivföräldrar är med samhällets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsättning. Studiens frågeställning var om adoptivföräldrar till barn med funktionsnedsättning anser att de har fått tillräckligt med stöd från samhället före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frågeställningen användes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkätundersökning som var riktad till 31 adoptivföräldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning där vi använde teorierna om anknytning och empowerment.