År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund.Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

I linje med tidigare forskning bör adoptivföräldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsättning eftersom det är färre och färre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivföräldrar är med samhällets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsättning. Studiens frågeställning var om adoptivföräldrar till barn med funktionsnedsättning anser att de har fått tillräckligt med stöd från samhället före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frågeställningen användes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkätundersökning som var riktad till 31 adoptivföräldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning där vi använde teorierna om anknytning och empowerment.

I linje med tidigare forskning bör adoptivföräldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsättning eftersom det är färre och färre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivföräldrar är med samhällets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsättning. Studiens frågeställning var om adoptivföräldrar till barn med funktionsnedsättning anser att de har fått tillräckligt med stöd från samhället före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frågeställningen användes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkätundersökning som var riktad till 31 adoptivföräldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning där vi använde teorierna om anknytning och empowerment.

AbstractSedan den första adoptionslagen stiftades 1917 har synen på adoption och familj kommit att ändras betydligt. Adoptioner har uppfattats på olika sätt beroende av det rådande samhällsklimatet, hur normerna skiftat kring vad som ansetts vara en god familj och vad som ansetts vara bra för barnet. Politiska beslut, vetenskapliga perspektiv och kulturella föreställningar har spelat in och haft stor betydelse för vad som i laga kraft får genomslag. Att bilda familj genom adoption är att bilda familj under statens övervakning och godkännande. När adoptionsverksamheten under 1970-talet i allt större grad kom att handla om utlandsfödda barn, krävdes det nya svar på hur barnen skulle få det bra och vilka egenskaper man betraktade som värdefulla hos adoptivföräldrarna.

Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhällsvården, istället har långa familjehemsplaceringar används. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna åberopar vid en tingsrättsförhandling gällande adoption av ett familjehemsbarn och vad som sedan läggs fram som skäl till beslutet. Examensarbetet kommer utgå ifrån rättssociologi som metod och teori. Detta innebär att vi kommer att söka efter det som parterna åberopar som återfinns i 4 kapitel föräldrabalken men även samhälleliga betydelser som kan komma att påverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras på vårt material.

Denna C-uppsats behandlar ämnet adoptioner ur ett allmänt övergripande perspektiv utan någon särskild kärnfråga eller dylikt. Uppsatsen tar främst sikte på internationella adoptioner och vad som krävs vad för att få genomföra en sådan. Beträffande detta så har jag gått igenom alla de faser som man som adoptivförälder måste gå igenom för att få genomföra en adoption, alltifrån att man går igenom en lämplighetsprövning till att man tar kontakt med en adoptionsorganisation och genomför själva adoptionen. Socialtjänsten i hemkommunen har ochså en stor roll i adoptionsförfarandet och detta tas upp i ett kapitel. Uppsatsen som är skriven ur ett rättsligt perspektiv tar givetvis upp alla de svenska rättsregler som reglerar adoptioner samt även de internationella rättsregler (såsom konventioner) som finns.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur män som lever i en samkönad relation och som ansökt om adoption upplevde adoptionsprocessen, samt hur deras längtan efter barn såg ut.Metod: Utifrån en kvalitativ analysmetod och en abduktiv strategi för att nå kunskap, genomfördes studien med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervjuguide och intervjuat fem homosexuella män som ansökt om adoption. Deras deltagande gav detaljerade beskrivningar av upplevelserna och erfarenheterna kring adoptionsprocessen, vilka vi senare kategoriserade i huvud- och underteman. Resultatet analyserades utifrån valda teoretiska perspektiv och tidigare forskning, som vi ansåg relevanta för det studerade fenomenet.Huvudresultat: Längtan efter barn hade alltid funnits hos informanterna. Många olika familjebildningsformer hade diskuterats, men centralt var att alla ville ha sitt eget barn på heltid, vilket medförde att adoption blev det överordnade alternativet.

Studiens syfte var att beskriva hur barnets bästa kan konstrueras i förhållande till lämpligt föräldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod användes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare från sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrån ett rättsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.Resultatet visade att lämpligt föräldraskap är en förutsättning för barnets bästa. Lämpligt föräldraskap preciseras som förälderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn.

The purpose of this study was to examine domestic adoptions in Sweden, and also compare the Swedish adoption system to the Canadian adoption system. I wanted to find out why there are so few domestic adoptions in Sweden, and how it has changed over the years. I also wanted to know why there is such a large difference between Sweden and Canada regarding adoptions.I interviewed five social workers to find out what attitudes the social services have regarding adoptions. My other questions were how the childs best interest is considered when a parent wants to place a child in an adoptivefamily, and which parents decide to place their child instead of keeping it.I found that the social services are reluctant to place children in adoptivefamilies because their main goal is to keep biological families intact. In Canada the social services goal is to provide the child with a safe and stable home.There is no longer any stigma surrounding single mothers and well developed welfaresystems enable most to keep their children.

Miljön har kommit allt mer i fokus de senaste åren och en bransch som är särskilt viktig är bilbranschen vilken påverkar miljön i stor utsträckning. Exempelvis den svenska regeringen har framfört en önskan om att vara helt oberoende av olja år 2020 och detta är något som uppenbarligen skulle påverka bilbranschen och tydliggör behövet av miljövänliga fordon. Dessa så kallade miljöfordon lanserades i större omfattning redan på 1990-talet men har ännu inte nått kommersiell framgång. Anledningen till detta har sannolikt att göra med olika faktorer förknippade med produkten vilka påverkar konsumenters adoption negativt. Med adoption menas den process i fem steg av Rogers (1995) som förklarar hur en konsument blir först medveten om en produkt och fram tills det att personen ifråga blir en regelbunden användare.

 Becoming an adoptive parent is not always easy. There are positive and negative factors affecting the parent?s experience. The aim of this study is to examine being an adoptive parent to an internationally adopted child based on association, parenthood and ethnic belonging. Frame of interpretation consists of attachment and separations, parenthood and family and ethnic origin and belonging.

In this paper we have examined why seniors do not use e-business to the same extent as other age groups. Seniors belong to the age group that, according to statistics from Statistics Sweden (SCB) in 2011, utilizes e-business the least in relation to the number who use the internet. To understand how seniors reason and perceive the possibility to shop on the internet, we have conducted four interviews with people from 65 years and older. We have let the respondents answer questions regarding utility aspects, e-business interfaces, general shopping habits, risks, and whether or not they usually shop online. We also found out how seniors reason when they sell products and services.

The aim of this study was to deepen the knowledge about the meaning of being internationally adopted for individuals living in Sweden. Through group discussions with young adults data was retrieved, and then analysed with a qualitative phenomenological approach. The study revealed three main themes: 1) experiences of being Swedish, 2) experiences of ethnic origin, and 3) the interaction between the two aspects of the identity, how the internationally adopted individual integrate's his/her ethnical origin with his/her Swedish identity. With regards to previous studies about adoption and psychological theories the meaning of being internationally adopted in Sweden is discussed..

Adoptive parents need to be able to reflect on the interaction with the child, both from the perspective of their own relational experience with the child and from the perspective of the previous experience of the child. This essay explores five adoptive parent´s thoughts and feelings about their children?s background. It also looks into how they think that the children?s background influences their way of expressing their needs and how this makes the parents feel.

This paper attempts to replicate a study from 2009 about users reading habits and the future of e?books. Due to the increased use of smartphones and tablets since 2009, there is a reason to reasearch if the perception and use of e?books has changed. The methods used is qualitative interviews complemented with an online questionnaire.