Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svÄrt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte dÀrför en utredning Är 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lÀmnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetÀnkande, dÀr man i huvudsak föreslÄr att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förÀndringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan fÄ betydande konsekvenser. Vi har dÀrför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ vid en frikoppling.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, dÀr Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekÀmpa ekonomisk brottslighet och att ge Àgarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovÀrdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lÀmnar Àr granskad och anses tillförlitlig inför beslut.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och fÄ en förstÄelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förÀndras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers Äsikter och framtida agerande gÀllande revisionsplikten. Studien syftar Àven till en djupare förstÄelse för hur branschen kommer att hantera förÀndringen frÄn en lagstiftad till en efterfrÄgestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyrÄerna.Slutsats: VÄr slutsats Àr att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstÄ.

Kredithantering Àr en process dÀr kreditgivare bedömer huruvida kredit skall ges till en kredittagare eller inte. Processen innefattar det kreditgivande företagets arbete under hela kreditÀrendets existens, det vill sÀga frÄn en kreditförfrÄgan fram till kreditÀrendet upphör. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att belysa vilka faktorer som pÄverkar kredithanteringen hos nya och befintliga kunder samt att förklara dessa. Undersökningsansatsen Àr deduktiv och fallstudierna av företagen har genomförts genom personliga intervjuer med ansvariga för kredithantering. VÄra slutsatser av undersökningen Àr att kreditgivaren inte tillÀmpar hela det teoretiska underlaget vid kreditbedömning av företag.

I takt med att samhÀllet förÀndras sÄ förÀndras ocksÄ synen pÄ ledarskap och dessutformning. Denna studie koncentreras pÄ det delade ledarskapet och hur det fungerar ipraktiken. Den gÄr alltsÄ bortom det traditionella ledarskapet och söker sig vidare mot detmindre uppmÀrksammade delade ledarskapet. Det Àr av intresse att se hur man ser pÄmÄl, bÄde internt och externt, för att se om man har en enad bild om hur man uppnÄrmÄluppfyllelse.Tidsbristen Àr ett problem inom skolverksamheten och det har uppmÀrksammats inomdiverse studier tidigare, dock kvarstÄr problemet. Rektorerna belastas för mycket medexempelvis administrativa arbetsuppgifter och detta görs blanda annat pÄ bekostnad avdet pedagogiska och skolans utveckling.

I dagens verksamheter, med flera tillhörande affÀrsprocesser som strÀcker sig över olika arbetsomrÄden, finns det ett behov av vÀl fungerande IT-stöd som Àr anpassat för den enskilda verksamheten. AffÀrssystem Àr sÄdant IT-stöd som anvÀnds för att stödja, förenkla, planera samt följa upp en verksamhet pÄ. Med flera skilda funktioner som tÀcker de flesta affÀrsprocesserna, Àr förhoppningarna att optimera samt automatisera dem administrativa processerna för att i slutÀndan kunna lÀgga större fokus pÄ sjÀlva kÀrnverksamheten.Studien syftar till att undersöka lÀmpliga affÀrssystem för mindre företag och Àven utreda tillvÀgagÄngssÀtten som finns för att vÀlja och anskaffa ett affÀrssystem. PÄ uppdrag av företaget Stockwine Group AB har vi fÄtt möjligheten att undersöka Àmnet pÄ ett verkligt fall. En insikt som har uppkommit med studien Àr att det finns fÄ allmÀnt erkÀnda tillvÀgagÄngssÀtt vid anskaffning av affÀrssystem, istÀllet anvÀnder sig leverantörer samt konsultföretag av egna metoder.

Sambandet mellan redovisning och beskattning Àr ett komplicerat omrÄde som Àrsammankopplat pÄ flera olika sÀtt. Det rÄder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna dÀr det rÄder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre omrÄden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning Àr ett Àmnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvÄutredningar för att undersöka sambandets dÄvarande form. I dagslÀget hÄller en statligutredning pÄ att undersöka i vilken utstrÀckning sambandet bör finnas kvar och utifrÄn det hÀrkomma med lagförslag pÄ nya skatteregler.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att studera problem som kan uppstÄ vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tÀt stadsbebyggelse som genomskÀrs av en kommungrÀns. NÀr kommuner tvingas samarbeta över kommungrÀnser uppstÄr en problematik, eftersom bÄda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa grÀns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik dÀr mellankommunal samordning varit ett centralt tema. TillvÀgagÄngssÀttet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av tvÄ detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare frÄn Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhÄllandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

Bakgrund och problem: Idag Àr revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med mÄlsÀttningen att minska företagens administrativa kostnader. En av ÄtgÀrderna Àr att avskaffa revisionsplikten för smÄ företag. Detta Àr i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pÄgÄr inom EU. Ett avskaffande ska dÀrmed, förutom att minska företagens kostnader, Àven förbÀttra deras konkurrenskraft ute i Europa.

NÀr förÀndringar genomförs finns det lika mÄnga bakomliggande syften som det finns förÀndringar. NÀr vi genom en kontakt med den administrativa chefen vid Schenker Privpak fick vetskap om det förÀndringsarbetet som företaget befann sig i vÀcktes ett intresse hos oss att ta del av detta i samband med vÄr kandidatuppsats. Syftet med uppsatsen har varit att titta nÀrmare pÄ hur medarbetare och gruppledare vid ett distributionsföretag har upplevt det förÀndringsarbete som har genomförts vid företaget, i frÄga om delaktighet och förvÀntningar pÄ framtida effekter. Vi ville Àven undersöka vilka tankar kring förÀndringsarbetet den konsult har som medverkat i detta arbete. UtifrÄn detta syfte utarbetades sedan tre frÄgestÀllningar ?Hur har medarbetare respektive ledare upplevt förÀndringsarbetets olika delar??, ?Hur ser medarbetare respektive ledare pÄ effekterna av detta förÀndringsarbete??, ?Hur upplever konsulten förÀndringsarbetet??.

Samarbetet inom EU stÀller lÄngtgÄende krav pÄ medlemsstaterna att underlÀtta för unionens medborgare att utnyttja de friheter EG-rÀtten genom EG-fördraget stÀllt upp. En av dessa friheter Àr fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare inom EU. Denna fria rörlighet skapar förutom möjligheter Àven svÄrigheter. Nationella regelsystem pÄ skatte- och socialförsÀkringsomrÄdet mÄste anpassas till de övriga medlemslÀndernas system för att den enskilde inte skall hindras genom diskriminering dÄ denne utnyttjar den fria rörligheten. För att förebygga och förhindra problem som kan uppstÄ angÄende socialförsÀkringstillhörighet för den som flyttar, har EU-samfundet skapat ett regelverk för att samordna medlemsstaternas socialförsÀkringssystem.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslÀrare.Metoden som vi har anvÀnt oss av under denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslÀrare som arbetar pÄ skolor i Uppland respektive VÀstmanland. Svaren frÄn intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgÄngspunkten har vi utgÄtt frÄn ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten frÄn vÄr studie visar pÄ hur idrottslÀrare som vi intervjuat i hög grad tÀnker kring sin arbetssituation och de har alla nÄgon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket.

Miljöcertifieringar av byggnader blir allt vanligare i Sverige. En av dessa Àr certifieringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) som administreras av Sweden Green Building Council. En certifiering av ett projekt genom LEED grundar sig i ett poÀngsystem dÀr antal poÀng avgör vilken nivÄ certifieringen kommer att ske efter. AnvÀndningen av minst 50 procent FSC-certifierade trÀprodukter ger poÀng enligt LEED. Dock Àr tillgÄngen pÄ FSC-certifierade trÀprodukter begrÀnsad vilket försvÄrar arbetet med LEED-certifierade projekt.

Bakgrund:Revisionsplikten som idag innefattar alla aktiebolag i Sverige infördes 1983. För attframförallt underlÀtta för smÄföretagandet sÄ har regeringen arbetat fram ett avskaffande avrevisionsplikten. Inom EU har avskaffandet redan genomförts för mindre bolag och utifrÄnkonkurrensskÀl ska dÀrför svenska bolag inte drabbas av mer administrativa kostnader Ànliknande bolag i andra lÀnder. Regeringen har valt att föreslÄ den högsta grÀnsen som EUtillÄter dÄ det gÀller vilka företag som har möjlighet att vÀlja bort revisionen. Detta innebÀr attrunt 96 % av Sveriges aktiebolag kan vÀlja bort revisionen.Problemformulering:Den nya vÀndning som förslaget presenterar stÀller frÄgan om revisionspliktens varande i ettnytt ljus.