FörskollÀrarnas arbete i stora barngrupper Àr ett för tiden relevant och viktigt Àmne att lyfta. MÄnga aktuella debatter handlar om storleken pÄ barngruppen och dess inverkan pÄ det enskilda barnet, inte lika mÄnga lyfter hur stora barngrupper pÄverkar förskollÀrarna och deras arbete. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka hur förskollÀrare menar att deras psykosociala arbetsmiljö pÄverkas i en stor barngrupp. Vidare var syftet Àven att ÄskÄdliggöra hur förskollÀrarna menar att en stor barngrupp pÄverkar deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion. I studien har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod, och empirin bestÄr av sex intervjuer med tre olika förskollÀrare pÄ samma avdelning samt observationer av pedagogernas interaktion och bemötande av barnens olika omsorgsbehov. Studiens resultat visar att det Àr konsekvenserna av en stor barngrupp som pÄverkar pedagogerna, till exempel att administrativa och praktiska arbetsuppgifter ökar ju fler barn det finns i barngruppen. Pedagogerna menar att de pÄ grund av ökade arbetsuppgifter blir stressade, kÀnner sig otillrÀckliga och att de inte nÄr upp till de krav som de har pÄ sig sjÀlva men Àven de krav som bland annat LÀroplanen (Lpfö 98/10) stÀller.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Syftet för den kvalitativa undersökningen Àr att undersöka om och hur lÀrare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att hitta svar pÄ denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, kÀnslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det Àr svÄrt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lÀrare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna fÄr (konkreta svar, ej kÀnslomÀssiga, materiellt):Vilket stöd fÄr rektorer av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lÀrarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk bestÄr av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det bestÄr av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men ocksÄ om relationen mellan rektor och lÀrare. Relationen Àr vÀldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen Àr i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nÀmner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Försvarsmakten har p.g.a. av förÀndringar i folkrÀtten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 Ären. FolkrÀtten Àr en av flera faktorer som pÄverkar utveckling och anskaffning av vapen. FrÄgan Àr om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrÀttliga indikatorer kunna förutsÀga möjliga förÀndringar sÄ att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrÄn ett folkrÀttsligt perspektiv för att besvara om förÀndringar i tillÀmpningar av folkrÀtt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem.Henri Fayols teori om industriell och generell administration har anvÀnts för att analysera hur folkrÀtten inverkar pÄ effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgÄngspunkt frÄn Fayols syn pÄ hur planering och kontroll ska anvÀndas inom administrativa processer.Fayols syn pÄ planering Àr att denna ska vara framÄtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrÄgar dvs.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia dÄ tio nya medlemslÀnder inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundlÀggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlÀgger en viktig principiell frÄga som Àr av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av frÄga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

LÀrplattformar blir ett allt vanligare inslag i den svenska gymnasieskolan. Dessa beskrivs ofta okritiskt som fan­tas­t­iska hjÀlpmedel bÄde för lÀrares arbete och för elevers lÀrande. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur lÀr­plattformar kan fungera som ett stöd i lÀrares arbete, vilka hinder som kan finnas för detta och vad dessa hinder kan bero pÄ. För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv yrkesverksamma gymnasielÀrare.Resultatet visar att de flesta av informanterna ser att lÀrplattformar har en funktion att fylla. Framför allt ser de tillgÀnglighet som en stor för­del.

Den 21 juli 2001 trÀdde Europaparlamentets och rÄdets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpÄverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att sÀkerhetsstÀlla en hög nivÄ pÄ miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar pÄ vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpÄverkan. NÀr ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var nÄgot som jag misstÀnkte skulle uppkomma Àven i detta fall. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att ta reda pÄ hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestÀmmelserna som har haft sin upprinnelse frÄn EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestÀmmelserna har ocksÄ studerats.

Syftet för den kvalitativa undersökningen Àr att undersöka om och hur lÀrare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att hitta svar pÄ denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, kÀnslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det Àr svÄrt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lÀrare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna fÄr (konkreta svar, ej kÀnslomÀssiga, materiellt):Vilket stöd fÄr rektorer av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lÀrarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk bestÄr av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det bestÄr av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men ocksÄ om relationen mellan rektor och lÀrare. Relationen Àr vÀldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen Àr i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nÀmner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Begrunda följande erbjudanden för att uppleva Inkafolkets Sydamerika:Guidad tur av Machu Picchu 3000:-Guidad tur av Inkaleden 7000:-Guidad tur av Inkaleden och Machu Picchu 7500:-Om du var pÄ vÀg till omrÄdet, vilken av de guidade turerna skulle du vÀlja? VÀlj nu!Om du valde den guidade turen av Inkaleden och Machu Picchu, sÄ vore du ett exempel för teorin om asymmetriskt dominerade alternativ. Hade du gjort samma val om mellanpriserbjudandet inte funnits?För att ett företag ska nÄ framgÄng inom försÀljningen av sina produkter Àr det vÀsentligt att tillÀmpa en genomtÀnkt prissÀttningsstrategi. För att styra konsumenter mot för företaget önskvÀrda preferenser kan priser beslutas om och sÀttas med hÀnsyn till psykologiska faktorer.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav pÄ att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poÀngteras i dokument frÄn Skolverket och pÄ kommunal nivÄ att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar pÄ tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhÄlla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under Äret. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG Àr hög för matematikstuderande pÄ komvux, Skolverket menar att det beror pÄ att utbildningen inte anpassas efter mÄlgruppens behov. Pedagogisk forskning slÄr fast att gruppen Àr central för lÀrandet.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att studera problem som kan uppstÄ vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tÀt stadsbebyggelse som genomskÀrs av en kommungrÀns. NÀr kommuner tvingas samarbeta över kommungrÀnser uppstÄr en problematik, eftersom bÄda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa grÀns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik dÀr mellankommunal samordning varit ett centralt tema. TillvÀgagÄngssÀttet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av tvÄ detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare frÄn Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhÄllandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

Ett av de idag mest populÀra processbaserade sÀtten att utveckla verk­sam­heter Àr förbÀttringsarbete baserat pÄ Lean. Konceptet har sitt ursprung inom bilindustrin och har gett avsevÀrda förbÀttringar av prestanda och produktivitet inom tillverkningsindustrin. Dessa har emellertid frÀmst rört sjÀlva tillverkningen och inte de övriga delarna av verksamheten, som de administrativa tjÀnster kontoret tillhandahÄller.MÄnga forskare anser att Lean Àr universellt och kan tillÀmpas pÄ alla slags processer. Tolkningen av konceptet behöver emellertid anpassas eftersom för­ut­sÀttningar­na skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Skillnaderna mellan tillverknings- och tjÀnstekontexter fÄr vissa forskare att varna för att förbÀttringsarbete i tjÀnstesammanhang riskerar att skada företagens konkurrensförmÄga om det bygger pÄ en till­verk­nings­baserad logik.Syftet med studien Àr att beskriva hur tillverkande företag som arbetar med Lean i produk­tionen tolkar Lean pÄ kontoret.

Begrunda följande erbjudanden för att uppleva Inkafolkets Sydamerika:Guidad tur av Machu Picchu 3000:-Guidad tur av Inkaleden 7000:-Guidad tur av Inkaleden och Machu Picchu 7500:-Om du var pÄ vÀg till omrÄdet, vilken av de guidade turerna skulle du vÀlja? VÀlj nu!Om du valde den guidade turen av Inkaleden och Machu Picchu, sÄ vore du ett exempel för teorin om asymmetriskt dominerade alternativ. Hade du gjort samma val om mellanpriserbjudandet inte funnits?För att ett företag ska nÄ framgÄng inom försÀljningen av sina produkter Àr det vÀsentligt att tillÀmpa en genomtÀnkt prissÀttningsstrategi. För att styra konsumenter mot för företaget önskvÀrda preferenser kan priser beslutas om och sÀttas med hÀnsyn till psykologiska faktorer.

EU vill minska den administrativa bördan med 25 procent för företag inom EU, detta för att de skall bli mer konkurrenskraftiga i den allt mer globaliserade ekonomin. Ett led i detta arbete Àr att ta bort revisionsplikten för vissa aktiebolag. Svenska statens offentliga utredningar har tagit fram ett förslag om ett avskaffande av revisionsplikten för aktiebolag. Om de inte överskrider nÄgon utav nedanstÄende punkter, behöver inte företaget revideras utav en revisor.? Balansomslutning pÄ 41,5 miljoner kronor? NettoomsÀttning pÄ 83 miljoner kronor? Fler anstÀllda Àn 50(SOU 2008:32)Det mesta tyder pÄ att förslaget kommer att gÄ igenom vilket i sÄ fall skulle innebÀra att endast cirka fyra procent av aktiebolagen skulle vara tvungna att anlita en revisor.Syftet med studien Àr att studera hur företag noterade pÄ oreglerade handelsplatser kommer att agera om förslaget att avskaffa revisionsplikten blir verklighet.För att kunna göra vÄr studie har vi anvÀnt oss av sekundÀrdata sÄvÀl som primÀrdata.