Arbetet tar upp ämnena genus, föräldraskap och socialt arbete ställt mot barnets bästa. Frågor som belyses är om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrågor i förhållande till föräldraskap och barnets bästa och hur detta tas hänsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus är inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gång har det framkommit att synen på papparollen är under förändring och pappan finns med mer i barnens liv än vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att föräldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjänsten och bristen på pappa ? barn placeringar..

Utökad samverkan eller Partnering, som det även kallas, utvecklades i USA i slutet på 1980-talet med ambitionen att få byggsektorns aktörer att i högre grad samarbeta i stället för att beställare och entreprenör skulle hamna i motsatsförhållande till varandra. I denna rapport kommer jag att beskriva vad utökad samverkan är för något ur ett allmänt perspektiv. Men jag kommer även att titta på hur man från Trafikverkets håll ser på samverkansformen och hur erfarenheterna av detta är inom Trafikverket Investering Nord. Trafikverket bildades den 1 april 2010 som en sammanslagning mellan Banverket och Vägverket. I dagsläget pågår arbetet ute i Trafikverket för att hitta den optimala organisationen från tidigare två separata verksamheter.

Organisationer ställs inför förändringar kontinuerligt, där förändringar i de flesta fall orsakar någon form av negativ inställning. Förändring ställer samtidigt krav på anpassning och lärande. Utan lärande sker ingen förändring. I samband med införandet av K3-regelverket år 2014 ställdes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förändring, vilka var starkt ifrågasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer ändrat sin inställning gentemot dessa två administrativa regelförändringar efter implementering och huruvida lärande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.

I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld, vilket bidragit till ett mångkulturellt samhälle. Dagens organisationer står i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mångfald är, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas människan in i den sociala miljön på arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mångfaldsarbete.

Syftet med detta arbete är att upprätta en demonstrationsplattform för Vattenfall vattenkraft ABs tillsyns- och kontrollarbete i vattenkraftstationer. Detta i form av en handdator med tillhörande mjukvara. Denna handdator ska påvisa möjligheterna med moderna handterminaler och innehålla utökad funktionalitet gentemot den nuvarande handterminallösningen. En fördjupad förundersökning av passande mjukvara och hårdvara genomfördes. Arbetet inriktade sig sedan på att utöka, med extra funktionalitet, och anpassa en befintlig programvara (Blå Coordinator).

Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gällande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgår ifrån en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att få en djupare förståelse för ämnet. Uppsatsen bygger på information inhämtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förändringen i goodwillredovisningen. Övrig information har inhämtats från litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förändringen är positiv eller negativ råder det delade meningar om bland respondenterna. Förändringen leder dock till att goodwillen bättre speglar ett företags förmåga att generera framtida merintäkter.

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått?Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll.

SKF:s enhet för Fabrikslogistik upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker den s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. (Fabrikslogistik sköter det fysiska flödet av material från godsmottagningen till tillverkande avdelning). Materialflödet är idag inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och små lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport är att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsättningar för ett bättre och mer kontinuerligt flöde.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn och elever ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Som metod används observationer och intervjuer. Observationerna har utförts i två förskolor och i en förskoleklass. Vid varje enhet har två pedagoger intervjuats. Observationerna visar att det görs skillnad på grund av kön, men det råder samtidigt skillnader mellan de observerade verksamheterna.

Titel: Internkommunikation ur medarbetarperspektivFörfattare: Fredrik Dahlstedt och Anders ÅkerströmHandledare: Jenny WiikKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Antal ord: 13033Sidantal: 62Syfte: Syftet för uppsatsen är att undersöka hur medarbetarna på Jordbruksverket uppleverorganisationens internkommunikation.Metod: Kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer.Material: Intervjuer med tolv medarbetare från olika divisioner av Jordbruksverket.Huvudresultat: Jordbruksverkets medarbetare är nöjda med hur internkommunikationen fungerar i dagsläget. Men de känner ett stort avstånd till medarbetare som inte tillhör deras egen enhet och till chefer över deras egen enhetschef, vilket är ett utslag av hur New PublicManagement fungerar. Teorin om medarbetarskap stämmer väl in på hur medarbetarna uppleverinternkommunikationen på Jordbruksverket. Medarbetarna tycker däremot inte attinternkommunikationens utseende stämmer överens med Jordbruksverkets vision..

Denna uppsats avhandlar en kombination mellan föränderlighet och kommunikation. Grundidén med en förändring är att det som förändras skall bli bättre, men föränderligheter följs ofta åt av olika typer av motstånd. För att överkomma motstånd till förändring blir därför kommunikationsarbetet viktigt. Denna uppsats är uppdelad i tre delar. Första delen ämnar beskriva kommunikationsmedel som kan användas vid förankring av en förändring.

Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Försvarsmakten. Arbetets målsättning är att undersöka hot, risker och sårbarheter som portabla enheter kan orsaka eller bidra till inom en organisation. Bärbara datorer med operativsystemet Windows och Mac, samt surfplattor och smartphones med operativsystemet Android, iOS och Windows Phone är de portabla enheter som är utvalda att ingå i denna rapport. Vidare diskuteras förslag på hur man kan förebygga olika säkerhetsrisker. Rapporten tar även upp dagens BYOD-lösningar (Bring Your Own Device).