Sök:

Sökresultat:

195 Uppsatser om Adaptiv stämning - Sida 8 av 13

Brunbjörnens (Ursus arctos) inverkan pÄ den nya svenska Àlgförvaltningen

The European Brown bear (Ursus arctos) has gone from basically being extinct in Sweden to, 2008 being estimated to a total of 3298 individuals. When looking at the new Swedish moose management system it is important to have an ecosystem-based approach and therefore include all the parts that moose impacts on and from in the management, especially the brown bear. Primarily in the spring and early summer the brown bear is a significant predator on moose calfs which must be taken into account in moose management. When the bear recolonize areas that it has previously been eradicated from, it will once again come in contact with people who are not accustomed to the bear's role in the ecosystem. We studied three groups of moose management areas with different predation by bears.

SjÀlvskattning av exekutiva funktioner vid kognitiv trÀning : En utvÀrdering av The behavior rating inventory of executive functioning - self report

Traditionellt utvÀrderas effekter av kognitiv trÀning med objektiva prestationsmÄtt. Syftet med uppsatsen var att undersöka sjÀlvskattad exekutiv funktion som ett alternativt mÄtt för att utvÀrdera effekter av kognitiv trÀning. Som utfallsmÄtt valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare anvÀndes blandad design med för- och eftermÀtning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv trÀningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp.

Robotstudio för bearbetning

Projektet ProFlexA syftar till att automatisera gjutgodsrensning av stÄlgjutgods vid lÄgavolymer genom att anvÀnda ny adaptiv teknik sÄsom flexibla fixturer och gripdon samtkraftstyrning. Projektet bedrivs av Linköpings Tekniska Högskola och Lunds TekniskaHögskola med stöd av tre gjuterier i Mellansverige samt systemintegratörer och leverantörer.Automatisering av gjutgodsresning har lÀnge varit föremÄl för bÄde forskning ochkommersiellt intresse. Det finns idag fungerande lösningar frÀmst riktat mot aluminiumgodsoch högre produktvolymer.Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida Robotstudio, och mer specifikt desstillÀggsmodul Machining, var lÀmpligt för anvÀndning vid gjutgodsrensing. För att detta skallvara möjligt pÄ hÄrdare material krÀvs kraftstyrning, vilket finns som tillval i den tidigarenÀmnda tillÀggsmodulen.För att ha möjlighet att testa machiningmodulen och fÄ en uppfattning om vad Robotstudio Àrkapabelt till genomfördes först en sjÀlvstudie av programmet. Som delmÄl för instuderingengenererades en visuell robotcell enligt ett av ProFlexA:s tidigare koncept förgjutgodsrensning.

Konst och kvalitet : Ett arbete om styrning av kulturell verksamhet

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Hörselscreening via det publika telefonnÀtet : Utveckling och validering av testapplikation

En stor del av befolkningen har en hörselnedsÀttning men lÄngt ifrÄn alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjÀlpmedel söker vÄrd i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrÄn och i flera andra europeiska lÀnder har det för det ÀndamÄlet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlÀsta siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod anvÀnds för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhÄllande. Studier har visat att förmÄgan att urskilja tal i brus försÀmras för personer med hörselnedsÀttning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar vÀsentlig roll sÄ lÀnge ljudet Àr klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sÄdant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvÀrd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes dÀr resultaten pekar pÄ att det utvecklade testet Àr jÀmförbart med liknande test i andra lÀnder.

Nyanl?nda ungdomars skrivutveckling i svenska som andraspr?k ? en unders?kning i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Behov av akut datortomografi och medicinska a?tga?rder hos patienter med strokesymptom och/eller medvetandepa?verkan ? Go?r ambulanssjuksko?terskan och medicinla?karen samma bedo?mning?

Postoperativ ÄterhÀmtning Àr en viktig del nÀr patienten genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vÄrdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vÄrdtiden pÄ sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering sÄ minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jÀmförelse mot tidigare.Författarna till den hÀr studien arbetar pÄ en kirurgavdelning dÀr patienter vÄrdas som bland annat har genomgÄtt kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa ÄterhÀmtning pÄ avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smÀrta och magtarmfunktion.

Lokal samförvaltning i Tivedsbygden : en svÄrfÄngad vision om hÄllbar naturresurshantering

Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt Àr ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invÄnare i Tivedsbygden, en skogsbygd i grÀnslandet mellan VÀstergötland och NÀrke. Visionen om detta hÄllbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nÄs. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pÄgick under Ären 2009-2011. Min tolkning Àr att detta försök prÀglades av samverkan och konflikt.

Inget kan dofta ur inget : Identifiering av Enterobacteriaceae-arter isolerade frÄn fyra opastöriserade franska mögel- och kittostar

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Sensorfusion för ACC-System

Genom att fusionera (sammanföra) data frÄn olika sensorer kan ett resultat uppnÄs som ger mer Àn de enskilda sensorerna var för sig. HÀr utreds vilka sensorer och sensorfusionsmetoder som kan vara aktuella att anvÀnda för Scanias adaptiva farthÄllare (ACC). Den adaptiva farthÄllaren anpassar det egna fordonets hastighet inte bara till en förinstÀlld hastighet utan Àven till framförvarande fordons hastighet. Scanias ACC-system anvÀnder idag en radar för mÄldetektering.Det finns ett antal algoritmer och arkitekturer som passar för sensorfusionssystem beroende pÄ nivÄn hos sensordatan och anvÀndningsomrÄdet. Minstakvadratmetoder kan anvÀndas dÄ data ska matchas mot en fysisk modell, ofta med lÄgnivÄdata.

I gr?nslandet mellan sjukt och friskt: Orsaksf?rklaringar till sinnessjukdom i r?ttspsykiatriska unders?kningar fr?n 1947

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Fonologi hos svenska förskolebarn i Äldersgruppen 4?5 Är : Referensdata till kortversionen av ett fonologiskt bedömningsmaterial

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

Humankapital vid fo?rva?rv : Hur pa?verkar humankapitalet en företagsvÀrdering av kunskapsföretag?

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due Diligence och Human Resource Due Diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.

L?rares reflektioner ?ver uttalsundervisningen p? sfi. ?En j?tteviktig bisak?

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Motivation som en grundsten i personlig tr?ning

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->