Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

Metan är en stark växthusgas som är viktig att ta med i beräkningarna när det gäller klimatförändringar. Feedback från myrmarker vid en ökad temperatur i samband med klimatförändringar har diskuterats, bland annat eftersom myrmarker är en källa för metan till atmosfären. Det finns många faktorer som påverkar metanemission, och en av dom är vegetation. Olika sorts vegetation tros bidra olika mycket till avgivningen av metan. Syftet med denna studie var att undersöka hur stor betydelse det har att ta med olika växtsamhällens sammansättning i beräkningarna för att uppnå korrekta uppskattningar av metanemission från myrmark på ekosystemnivå.

Syfte: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige. Trots att det har gått fyra år sedan dess, så är Sverige ett av de länder som har de lägsta gränsvärdena för frivillig revision i Europa. År 2013 presenterade EU ett nytt direktiv gällande dessa gränsvärden. Det pågår sedan dess diskussioner kring revisionsplikten och regeringen har startat upp en utredning huruvida EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter en höjning av gränsvärdena för frivillig revision kan få på redovisningen.

Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav på ökad effektivitet. Svenska kommuner är icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer på grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation på grund av de varierande tjänsterna som lagen kräver att kommunerna ska tillhandahålla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mål och strategier ned på varje nivå vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav på ökad effektivitet. Svenska kommuner är icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer på grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation på grund av de varierande tjänsterna som lagen kräver att kommunerna ska tillhandahålla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mål och strategier ned på varje nivå vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

 Bakgrund: Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillämpa reglerna i IFRS vid upprättande av årsredovisning. Det innebär att goodwill inte längre ska skrivas av med samma belopp varje år över dess nyttjandeperiod, utan anses istället ha obestämbar nyttjandeperiod och ska testas minst årligen för nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergång har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet är bland annat att öka jämförbarheten mellan bolag i olika länder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett år som i mångt och mycket präglades av en finansiell kris och påverkade bolag i både USA och Sverige.

Bakgrund:De internationella diskussionerna kring goodwill är och har alltid varit många. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget är en tillgång samt hur denna tillgång skall värderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fått allt större betydelse i företagen på senare år, bland annat genom de många IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och därefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgångar i den ?nya ekonomins? företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen.

AbstractThe tax authority has an obligation to ensure that all tax cases are adequately investigated according to 40:1 SFL. In order to fulfill this obligation the tax authority has a number of investigation options. The most common form of investigation is so- called desktop investigations, which means that the tax authority will send written inquiries or injunctions to taxpayers. The most intrusive and resource-intensive form of investigation is audit. The general rule is that the tax authority?s auditor may examine all Accounting records and other documents related to the business.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor delfinansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det området.

Bakgrund och problem: International Accounting Standard 19 har fram till 2005 angivittvå alternativa redovisningsprinciper gällande aktuariella vinster och förluster, redovisningdirekt via resultatet eller korridorregeln. År 2006 publicerade IASB ett tillägg i IAS 19 sominnebar en möjlighet att redovisa via eget kapital, det här medförde att företag somredovisade pensionsskulder enligt IAS 19 stod inför ett val mellan tre redovisningsprincipergällande aktuariella vinster och förluster. Tillägget i standarden resulterade i att svenskaföretag kunde närma sig de amerikanska och brittiska redovisningsstandardena gällandeaktuariella vinster och förluster.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska börsnoterade företag som tillämparIAS 19 redovisar aktuariella vinster och förluster. Vidare är syftet att undersöka motiv ocheffekter av ett byte av redovisningsprincip från korridorregeln till redovisning via eget kapitalrespektive motiv till en fortsatt tillämpning av korridorregeln.Metod: Uppsatsen baseras på både kvantitativa och kvalitativa studier. Den kvantitativastudien består av en granskning av 85 svenska börsbolags årsredovisningar.

På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning.

Bakgrund och problemformulering: Inköpsfunktionen har under de senaste åren fått en allt mer strategisk betydelse för organisationer. De strategiska inköpsbesluten blir därför allt viktigare och siktar mot att skapa effektiviseringar och kostnadsfördelar i processen. Ekonomistyrningstekniker som kan anpassas till företaget kan därför vara en mycket värdefull tillgång på en konkurrenskraftig marknad. Interorganisatoriska relationer i syfte till relationen mellan leverantör och det köpande företaget blir även mycket betydelsefull då de största kostnaderna har identifierats uppkomma hos underleverantörerna för ett producerande företag. Det finns dock en begränsad kunskap angående hur dessa ekonomistyrningstekniker hos interorganisatoriska relationer kan effektiviseras i inköpsprocessen hos ett producerande företag.

Bakgrund och problem1999 utfärdade BFN (bokföringsnämnden) en anvisning rörande redovisning av helägt dotterbolag, BFNAR 1999:1. Debatten kring detta område har pågått sedan mitten på femtiotalet, då olika uppfattningar om hur fusioner ska redovisas har varit ständigt närvarande. Eftersom olika uppfattningar finns, är inte alla nöjda med BFN?s lösning som en generell anvisning för redovisning av fusion av helägt dotterbolag. Nu (2005) har anvisningen blivit praktiserad under snart 5 år.