Sammanfattning Titel: Balanserat styrkort ? vad skulle det kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag? Nivå: Kandidatuppsats Författare: Johan Björk                    Tommy Granath Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 - Maj  Problem: Tidigare forskning tyder på att verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag kan behöva kompletteras och att ett balanserat styrkort skulle kunna vara ett lämpligt verktyg för detta. Trots det används inte ett balanserat styrkort i någon större utsträckning i små och medelstora företag vilket medfört att flertalet forskare efterlyst mer forskning kring hur ett balanserat styrkort skulle kunna påverka verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag. Syfte: Syftet med studien är att belysa vad ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag. Metod: Studien har genomförts med en hermeneutisk forskningsansats. En kvalitativ ansats har använts där data samlats in genom fjorton semistrukturerade intervjuer med respondenter som representerar olika företag. Dessa har sedan analyserats inom ramen för tre stycken teoretiskt framarbetade teman. Bidrag: Studien belyser att ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag följande aspekter: helhetsbild ur fyra perspektiv, kontroll över viktiga faktorer, som verktyg för strategi implementering, komplettera budgetarbetet samt ge underlag för välgrundade beslut. Förslag till fortsatt forskning: Vi har genom vår studie tagit fram två förslag på vidare studier:-       Det vore intressant med en studie som studerar vilka specifika karaktärsdrag ledare i små och medelstora företag anser att de karakteriseras av för att med den utgångspunkten resonera kring vad ett balanserat styrkort kan tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag.-       Nästa studie som vore intressant är en studie som fokuserar på hur generation tre av ett balanserat styrkort skulle kunna anpassas för att stämma överens med de för små och medelstora företag specifika karaktärsdragen. Nyckelord: SMEs, balanserat styrkort, verksamhetsstyrning, prestationsmätning.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina räkenskapsår. Inte förrän media började rapportera om problemet tidigare i år har diskussionen satts igång och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svåra att tolka och implementera och för en del bostadsrättsföreningar kan tillämpningen vara ödesdiger. Valet står mellan två regelverk i det så kallade K-projektet.Syftet med studien är att utifrån bostadsrättsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som påverkar och hur de påverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har.

Problembakgrund: Förmånsbestämda pensionsplaner är kända för sin höga grad av osäkerhet, då ett antal svåra bedömningar tvingas göras. Dessa bedömningar kallas aktuariella antaganden. Redovisningsrådets rekommendation 29, som är en svensk motsvarighet till IAS 19: Ersättningar till anställda, började gälla den 1 januari 2004. Dock innebar övergången till IAS 19 en stor förändrig för de berörda bolagen då det tidigare redovisningssättet skiljde sig avsevärt från det nyinförda, främst vad det gäller ersättning efter avslutad anställning i form av pension. Fastställande av de aktuariella antagandena var en väsentlig skillnad för bolagen.

This degree project is based on my personal relation and engagement to the small-scaled cultural landscape. My viewpoint is the village Torpa in Östergötland. My observations of the changes and development together with the stories of the village people has lead me to the questioning about the future prospects of the small-scaled cultural landscape. The rationalization of the society and our urban culture has lead to big changes in the cultural landscape and the people have reduced to a small crowd. Fewer and fewer hands are managing the small-scaled cultural landscape and fewer and fewer young people have connection to this kind of landscape and its management.

The independent audit function plays an important role in our modern society as it strengthens the credibility of information given out by firms. A fundamental condition for the maintenance of confidence towards the audit function is the auditor?s independence. This phenomenon has been acknowledged threw several well-known audit scandals during the last decade, including the classical Enronscandal. In the repercussions of these huge auditing scandals, governments all over the world were now founding more restrictive rules and laws about audit independence.

Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebär att Sverige måste tillämpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. Från och med 2005 skall alla noterade bolag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anläggningstillgångar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgångar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjänster som företaget förväntas använda mer än under en period. Olika avskrivningsmetoder skall användas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.

Oron för miljön och hållbarhet har ökat dramatiskt under de senaste åren. Men problem och frågor som rör kommunikation av hållbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hållbarhetsredovisning är vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hållbarhetsredovisning och redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hållbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen är att integrera rapporteringen i företagens årsredovisning.Studien har ett jämförande perspektiv och kommer att fokusera på fyra branschledande företag.

Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna.

Lean production härstammar från företaget Toyota och Taiichi Ohno?s begrepp ToyotaProduction System. Metoden är idag ett dominerande styrmedel bland organisationer. Därmedhar konceptet implementerats i allt fler västerländska resultatstyrda organisationer, varsparametrar för kontroll skiljer sig mot de lean production utgår från. Dess innebörd sträckersig över stora delar av en organisation, vilket bidrar till begreppets komplexitet.

Idag utgör immateriella tillgångar en allt större del av företagens tillgångar och de får därmed en allt större betydelse. I takt med att den här trenden fortgår blir traditionell redovisning mindre och mindre användbar för investerare, analytiker och kreditgivare.Vi har i uppsatsen delvis utgått från en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrågasätts om redovisningen inte bör anpassas efter var värdet skapas i företaget. Vårt huvudsakliga mål är att utreda om nuvarande hantering och värdering av varumärken och övriga immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se på och undersöka utvecklingen inom området.

År 2002 tog EU och International Accounting Standard Board (IASB) beslutet att alla noterade företag ska följa de internationella reglerna International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde dock att regelverket för de mindre noterade företagen blev alltför komplicerat. Därför beslutade Bokföringsnämnden år 2004, att ändra inriktningen på normgivningen och började arbetet med K-projektet. Här delas företagen in i fyra olika kategorier (K1-K4) beroende på storlek och företagsform. Företagen kan till dess att alla de viktigaste delarna i lagstiftningen trätt i kraft, välja att tillämpa reglerna inom sin aktuella kategori eller fortsätta med nuvarande regler. Denna uppsats inriktar sig på enskilda näringsidkare som tillhör Kategori 1 och har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Organisationen International Accounting Standards Board (IASB) har ett pågående arbetemed att revidera Föreställningsramen. Studiens fokus ligger på att studera och analyseraIASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld. Förslagen som IASB ger ut, ges i ettså kallat Discussion Paper. I Discussion Paper diskuteras förslag på förändringar samtanledningar till förändringarna.Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för vad IASBs förslag på nya definitioner avtillgång och skuld kan innebära för användare respektive upprättare av de finansiellarapporterna.Studiens bidrag är att skapa förståelse inom studiens ämne för att underlätta för regulatorer ideras process att utforma nya standarder. Förståelse skapas genom att kartlägga vad enförändring av definitionerna av tillgång och skuld kan ha för betydelse för IASBs olikaintressenter.Med hjälp av tidigare teorier inom studiens ämne har intervjufrågor till studiens empiriskaundersökning kunnat utformas.

This project is implemented as a thesis at the Royal Institute of Technology in the master?s degree program Integrated Product Design and Industrial Design Engineering. The project has involved development and efficiency of a free starter package for expectant parents with useful content consisting of useful products for both before and after childbirth. Areas that have been investigated include packaging development, service design and appropriate content for the package.During the work, theory about packaging design, materials, manufacturing techniques and logistics have been processed to base the further work on. The project process has involved competitor analysis and interviews with store owners and customer surveys, that have been conducted to identify areas for improvement of the current solution.