SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål.Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner.

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfärdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli ännu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.Då tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svårigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrån två olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svårigheter som fanns utifrån ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen går till mellan dessa två perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som är utförda hos det petrokemiska företaget Borealis där vi har undersökt vilka svårigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har även undersökt hur interaktionen gällande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten.

Intresset för att redovisa hållbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den årliga finansiella redovisningen. När det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hållbarhetsredovisning från den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande är en relativt liten andel företag som upprättar hållbarhetsredovisningar runt om i världen, så har det blivit en vanlig standard bland många stora internationella företag. Granskning av hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och det är endast en handfull svenska företag som låter granska sina hållbarhetsredovisningar.

AbstraktTitel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRSNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Elmehagen och Tomas FribergHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014- majSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av en elektronisk enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 732 svenska godkända och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens på 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text.Resultat & Slutsats: Utifrån studien har det framgått att det finns två linjer av tankegångar angående goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer.

Bakgrund och problemdiskussion:Sedan Relevance Lost-debatten på 1980-talet har ekonomistyrningen utvecklats. Detta har även fått en påverkan på controllerns roll inom organisationen. Parallellt med detta har informationsteknologin utvecklats mycket snabbt. Flera studier har undersökt hur ERP-system, som blev vanliga på 1990-talet, har påverkat controllerrollen. Efter ERP-systemens intåg har business intelligence blivit allt högre prioriterat.

Bakgrund: Outsourcing har funnits sedan 1960-talet, men var då vanligast inom IT-sektorn. Numera är outsourcing betydligt mer förekommande efter ett större genomslag under 1990-talet. Då kom en slogan att bli vanlig lydande ?satsa på din kärnkompetens?. Outsourcing handlar om att lämna ut en del av ett företag till en extern aktör för att denne ska sköta den delen.

Studien har utförts i två organisationer, järnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens Räddningsverk. På Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och på Statens Räddningsverk har två enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. På såväl Terminalen som Statens Räddningsverk finns problem gällande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av observationer och intervjuer. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information.Under studiens gång har meningsskapande blivit det övergripande ämnesområdet.

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande.

Att företag i Sverige påverkas av den enorma tillväxt som sker i Kina och att utvecklingen i Kina dessutom påverkas av hur svenska företag agerar borde, efter all uppmärksamhet i media, vara uppenbart. Då bilden som presenteras i media ofta är onyanserad har Teknikföretagen gett oss i uppdrag att göra en kartläggning av teknikföretags relationer med Kina. Syftet är att undersöka i vilken omfattning och varför företagen har dessa relationer samt hur företagen påverkas av dem. Undersökningens omfattning har begränsats genom att en geografisk avgränsning till Östergötland gjorts. Det visar sig i studien att de undersökta företagen har betydande kontakter med Kina, det är vanligare och viktigare med import än export och det är relativt många som har någon grad av högre engagemang där.? Varför har då dessa företag kontakter med Kina? I studien framkommer att det finns två övergripande anledningar till att företagen etablerar kontakt med Kina.

SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet.Organisation, VT2012. Bakgrund: Intresset för Talent Management har växt allt starkare bland svenska företag men det finns lite forskning som stödjer dess lönsamhet. HR och personalavdelningar har länge försökt att mäta ekonomiska effekter av de aktiviteter som är kopplade till företagens mänskliga resurser. Dessa mätningar förväntas ge HR-avdelningar ett större inflytande i företagen och skulle kunna ge Talent Management teoretisk legitimitet.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga i vilken utsträckning svenska företag följer upp de ekonomiska effekterna av Talent Management, hur och varför det görs eller inte görs. Syftet är även att, om de ekonomiska effekterna följs upp, undersöka om företagen kopplar dessa effekter till lönsamhet.Metod: För att besvara studiens syfte har ett abduktivt angreppssätt med en kvantitativ enkätundersökning valts som grund för uppsatsen. Enkäten skickades ut till Sveriges hundra största företag och har följts upp av kvalitativa intervjuer för att skapa en djupare förståelse för enkätresultaten.Resultat och slutsatser: Majoriteten av Sveriges hundra största företag mäter inte effekterna av Talent Management, vilket överensstämmer med tidigare studier inom området.

SummaryThe purpose of this thesis is to examine what effect the IFRS 2 has on earnings, equity, financial strength and return on equity for listed Swedish companies with active stock option plans. The purpose is further to investigate the companies? attitudes towards IFRS 2 and to find out if companies tend to deviate from stock option plans due to the changed accounting rules. We also want to examine the view of IFRS 2 from an auditor?s perspective.We have used a deductive approach and a mix of quantitative and qualitative research methods with a view to get a completely clear picture within the field of study.

This paper analyzes the Swedish labor market during the interwar and early postwar period within the framework of modern labor market theory. The development of unemployment during this period - according to the commonly cited source of labor union reports - represents a conundrum for research. The unemployment rate rose after the initial diverse shock of 1921 and stayed at a permanently higher level for the rest of the interwar period. This development was reversed after World War Two when the unemployment rate decreased and stayed permanently low for the rest of the postwar period until the oil price chock of the 1970s.In a first step the available sources of unemployment statistics is investigated and compared. The general conclusion is that the labor union reports overestimate the level of economy wide unemployment while being a reasonably good indicator of movements in the rate.

Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ?Delbetänkandet om Enklare redovisning ? SOU 2008:67?.Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna. Metod: Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa. Resultat & slutsats: Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är.

Mindre företag är viktiga för den samhällsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfällen. Lån har visat sig vara en viktig finansieringskälla för dessa företag, men pågrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgången tillkonkurrenskraftig lånefinansiering framhållits vara problematisk. Den externa redovisningenkan användas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig påverka företags kostnad för lånatkapital. Svenska privata mindre företag är en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företags kostnad förlånat kapital påverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjälp av årsredovisningar från ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.