AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lärare och pedagoger som arbetar i särskild undervisningsgrupp om vad som är främjande för lärandet för personer inom Autismspektrumtillstånd samt ta reda på hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som användes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lärare. Resultatet visade att det är flera faktorer som är betydande för vad som är främjande för lärandet för dessa individer. Faktorerna är inte uteslutande varandra utan hör på ett eller annat sätt samman och är till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/läraren bör besitta förmågan till att vara lyhörd inför eleven.Det krävs en tydlighet gällande sättet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekräftelse och beröm ges.

ABSTRAKTSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande påfritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i omfritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagligafritidshemsverksamheten.I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt ochlitteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksammafritidslärare.I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbarainformella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindretid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Detframgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtalvid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mestbetydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev äventydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandetsom sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid.Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen ochi att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärarebetonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete.

Denna studie undersöker användarvänligheten hos Bibblo.se, en bibliotekswebbsida där 47 bibliotek i Norrbotten gemensamt gått ihop och skapat en gemensam webbplats, utifrån fyra olika aspekter enligt exempelvis författarna Nielsen, Krug, Sundström m.fl: siddesign, innehållsdesign, webbdesign och interaktionsdesign. För att undersöka användarvänligheten hos Bibblo.se gjordes sex stycken användartester som följdes upp av kvalitativa intervjuer. Användartesterna gjordes med hjälp av ?tänka högt?-metoden (?think aloud?). Användartesterna och intervjuerna följdes upp av kvalitativa analyser.

Abstrakt Titel:                                               Glamour, egokickar och lite bistånd                                           - En studie om hur vi blev viktigare än dom andra Författare:                                    Josefine Nilsman & Johanna Olsson Syfte:                                              Syftet med uppsatsen är att se hur en svensk      biståndskampanj påverkar gestaltningen av vilka vi i västvärlden är och vilka dom andra i utvecklingsländerna är. Metod:                                           Kritisk diskursanalys och semiotisk analys. Teori:                                              Postkolonialism med orientalism som teoretisk   fördjupning samt strategisk kommunikation för ideella organisationer. Material:                                       Unicefs insamlingskampanj För varenda unge, 2011. Huvudslutsatser:                       Unicefs kampanj För varenda unge bidrar till både diskursiva och konkreta gestaltningar av vi och dom. De diskursiva gestaltningarna har vi sammanfattat i fyra huvudsakliga diskurser, nämligen marknadsföringsdiskursen, underhållningsdiskursen, förenklingsdiskursen samt fattigdomsdiskursen. Konsekvensen av dessa diskursers gestaltning kan bli att kunskapsklyftan mellan eliten och allmänheten vidgas, att insamlingskampanjer riskerar att motarbeta biståndsorganisationers huvudsyfte samt att dessa kampanjer bidrar till att upprätthålla rådande politiska strukturer och kulturella identiteter. Universitet:                                 Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet Termin:                                          Vårtermin 2011 Handledare:                                Göran Palm Examinator:                               Tanya Elder                Nyckelord:                                    Postkolonialism, Orientalism, Strategisk kommunikation, Vi och Dom, Diskursanalys, Semiotisk analys, Unicef.

Abstrakt För att utveckla och förändra spelmediet behandlar detta arbete impressionism och digitala spel. Båda ämnena diskuteras och belyses från olika vinklar för att undersöka hur de två ämnena kan sammanföras i en spelproduktion. Spelproduktionen har testats av spelstudenter för att få deras åsikter om hur spelet fungerar och deras syn på kopplingen mellan impressionism och digitala spel. Arbetet avslutas med en diskussion och slutsats där alla fakta som tagits in under kandidat-arbetet analyserats. I diskussionen lyfts följande ämnen fram: impressionism, konst, hur spelmediet ser ut idag, tv- och dataspelsgestaltning, interaktion och hur dessa två ämnen, impressionism och digitala spel kan föras samman.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är något vi uppmärksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om på förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna färre, och utemiljöerna blir begränsade av olika faktorer. Förskolegården blir då allt viktigare för barns intellektuella förståelse för sin närmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön är ett processinriktat arbetssätt där miljön blir till en medupptäckare i barnens lek, lärande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och ställer krav på de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring användandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lärande.METOD:Vår studie utgår från en kvalitativ metod.

BAKGRUND: Här ger vi läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar även begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. Här tar vi även in vad som kan påverka att det blir svårt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: Vårt huvudsyfte är att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvårt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi även att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ?flummig?.

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk ? en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen ? där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld..

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av särskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn på bästa sätt. För att få fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssätt har jag använt mig av litteratur som var relevant för dessa ämnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgången var vad autism är, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av särskilt stöd och att se dessa barn som individer, men även resurser och arbetssätt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och använde mig då av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om både extra utbilningar och användandet av hjälpmedel.

Bojan Tomicic: Musiken och tekniken. En översikt över teknikens inflytande inom populärmusiken. - Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C- uppsats (60 p). Tekniken har alltid varit av största vikt för musiken. De stora tekniska uppfinningarna har påverkat både musikproduktion och musiklyssnande.

Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvärdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i två socioekonomiskt skilda områden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker på två strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsområden, samt att belysa den allmänna synen på specialpedagogik. Som grund till vårt arbete ligger våra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt några utvalda specialpedagogiska perspektiv. Våra undersökningar har baserats på semistrukturerade intervjuer samt enkäter.

ABSTRAKTSyftet med den här studien var att utforma förslag till hur delar, broderiparterren och labyrinten, av Drottningholms slottspark skulle kunna återställas till ursprungsskicket med smärre förändringar med tanke på skötsel. Detta för att i sin tur skapa ett större historiskt värde i parken.Arbetet utgår ifrån ritningar och litteratur som skrivits om parken och parkens utseende samt litteratur som nämner de som ritat parkens olika delar. För att göra den här studien och skapa nya ritningar till Drottningholms slottsparks utvalda delar behövde jag först ta reda på hur de olika platserna sett ut genom tiderna och jämföra detta med hur de ser ut idag.Efter den här processen har fyra slutprodukter framställts, tre ritningar över broderiparterren och en över labyrinten. Dessa är förslag till mönster för de utvalda platserna samt växtförslag till dessa.Jag hoppas att mina idéritningar ska kunna vara till hjälp om dessa delar skulle återskapas på Drottningholmsslottspark.  Även om mina ritningar inte skulle användas om broderiparterren och labyrinten skulle återskapas så skulle det här arbetet kunna vara till hjälp genom information om vilka kartor som skulle vara lämpliga att använda sig av.Men jag hoppas att Drottningholmsslottsförvaltning kommer välja att anlägga broderimönstret och labyrinten i sinom tid, för jag tror att broderiparterrmönstret och labyrinten skulle tillföra mycket till parken om de återskapades..

Vi har undersökt hur man inom en Reggio Emilia förskola och en montessoriförskola arbetar utifrån aspekter som lärarrollen, barninflytande och den förberedda miljön. Våra frågeställningar är: Hur är miljön utformad utifrån aspekter som barnanpassning och inspiration för barnen på en Reggio Emiliaförskola och en Montessoriförskola? På vilket sätt har barnen inflytande enligt pedagogerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Montessoriförskola? Vad har pedagogerna på en Montessoriförskola och på en Reggio Emilia inspirerad förskola för lärarroll och hur ser de själva på den? Vi har gjort observationer och intervjuer på två förskolor. Vi har utgått från läroplanen för förskolan, Lpfö98 och sedan sett hur man arbetar med de olika aspekterna i de båda förskolorna. Vi har kommit fram till att det finns mycket likheter i de olika arbetssätten, men också en del skillnader.

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering.