AbstraktHuvudsyftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur olika omständigheter påverkar ungdomars låntagande, samt hur ungdomar förhåller sig till dessa. Frågeställningarna som ställts är ? Hur påverkar olika omständigheter i det moderna samhället, ungdomars syn på SMS-lån?? och ?Hur kan dessa omständigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lån??.  För att skapa en förståelse av fenomenet har en kvalitativ metod använts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i åldern 19-24 år har genomförts och utgjort grunden för studien.

Syftet med undersökningen är att få kunskaper om matematiksvårigheter och elevernas upplevelse av undervisningen samt om det finns någon skillnad på flickors och pojkars inställning och syn på sitt matematiska kunnande. Med hjälp av litteratur och forskningsrapporter söktes kunskaper om syftet. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer med elever som tyckte att matematik var svårt eller tråkigt eller båda delarna och pedagoger, eftersom vi ansåg att deras kunskaper och erfarenheter kompletterar varandra. Eleverna går i år 2, 5 och 8 med en jämn fördelning mellan pojkar och flickor. Pedagogerna bestod av lärare som undervisade i samma år som eleverna gick i samt två specialpedagoger ? en i år 1-3 och en i år 4-9.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering.

Syftet med undersökningen var att se om elevernas förståelse och intresse för kemi påverkas av det sätt med vilken undervisningen bedrivs i ämnet.Arbetet bygger på en jämförande studie mellan två skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning.Undersökningen består av fyra moment. Två olika typer av elevenkätundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar från två provfrågor vilka båda syftar till att belysa elevens förståelse för det efterfrågade. Alla moment har genomförts på de båda skolorna.Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang på en högre nivå och därmed visar de också en djupare förståelse för ämnet än vad de elever som blivit undervisade med så kallade traditionella metoder gör.Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiämnet högre  bland programmets olika ämnen jämfört med de andra eleverna. Samtidigt som de även visar ett större intresse för vidare studier inom kemi än de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning.En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds många möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltänkande, vilket leder till att kemiämnet upplevs mindre abstrakt och därmed mer intressant..

Miljöproblemen uppmärksammas idag i hela världen. Dagligen hör vi att hoten mot miljön måste åtgärdas och att alla måste hjälpas åt. Riksdag, regering, och flera stora världsorganisationer arbetar hårt med att få in ett miljöperspektiv i all undervisning. Det här gäller från förskolan ända upp till vuxenutbildning. Syftet är att undersöka vad barn vet och kan om vardagliga handlingar som påverkar miljön och en hållbar utveckling på ett positivt sätt i förhållande till vad rapporter och styrdokument föreskriver.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

ABSTRAKTBakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård.Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall.Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande.

Det är en spännande tid vi lever i där samverkan antas vara strategin för att lösa problem med klimathot, hälsopolitik och hållbar samhällsutveckling. I samverkansplattformen Samhällskontraktet samarbetar Västerås stad, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola för att bidra till en regional utveckling.  Den här fallstudien har fokuserat på styrgruppen för Hållbar samhällsutveckling i Samhällskontraktet utifrån teoribildning om nätverksstyrning. Syftet med uppsatsen har varit att bidra till en ökad kännedom och förståelse för hur aktörer samverkar kring komplexa samhällsproblem.Resultaten från fallstudien visar på - i linje med teoribildningen kring nätverksstyrning ? om politikens förändrade roll. Konkret innebär detta att det är inom ramen för samverkan som policyproblem prioriteras och avgränsas.

AbstraktBakgrund: En viktig förutsättning för att man ska hålla sig frisk är att kroppen tillförs de ämne som är nödvändiga för att cellerna ska kunna fungera. Vätska och näring i tillräcklig mängd är en grundläggande mänsklig rättighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utifrån litteratur beskriva nutritionens betydelse för trycksårsprevention och sårläkning hos äldre personer, som vistas inom olika vårdinrättningar inom landsting och kommun.Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 vetenskaplig artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att personer som drabbas av trycksår hade större behov av energi och näringsämnen till läkningsprocessen och behovet av näring och energi ökade med sårets svårighetsgrad. God nutrition främjade sårläkningen och förebyggde att fler trycksår uppstod.  Även tillskott av näringstillskott utöver den vanliga kosten förebyggde uppkom av nya trycksår och påskyndade sårläkningen hos de äldre personerna.

Sveriges Television kallar sig en TV i allmänhetens tjänst och har en erkänd roll som viktig aktör i den svenska demokratin. I sin roll som public service-företag har SVT en mängd uppgifter att fylla genom sitt programutbud. Public service uppgifter som alla tillsammans skall främja ett demokratiskt samhälle. I takt med att medielandskapet och samhället har förändrats så står SVT:s ar-bete med dessa uppgifter och mål inför nya utmaningar. Vi har i denna upp-sats anammat teorin om att TV-utbudet för public service idag börjat efterlikna de mer nöjesanpassade TV-kanalerna i fråga om programutbud.

Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap.

I Sverige är sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock så skiljer sig innehåll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser påverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar användes för att finna svar på detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa ökar, att attityder i viss mån kan påverkas men att beteenden är svåra att förändra.

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och främst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lärare konkret arbetar för att lära de döva invandrareleverna svenskt teckenspråk och svenska skriftspråket. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med två experter inom dövområdet, nämligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även två verksamma lärare från två olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lärarna är döva och vid intervjuerna med dem användes både teckenspråkstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lärarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första språkinlärningen och språkutvecklingen inleds via teckenspråket, för många av barnen är språklösa när de börjar specialskolan.

BAKGRUNDEn utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos elevernaför att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren somhjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de självabedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARMitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de självabedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån tvåfrågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna iidrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.METODExamensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativdatainsamling genom intervjuer som metod.