Vänskapsrelationer inom arbetslivet är ett utbrett fenomen, men för att utföra ett arbete korrekt är dessa relationer inte nödvändiga. Därför syftar denna studie att öka förståelsen för sociala relationers betydelse på arbetsplatser och varför vänskap uppkommer i en liten arbetsgrupp på ett fastighetsbolag i Sydsverige. Studien analyserar också varför vänskapen uppkommer genom att undersöka vad vänskapen har för betydelse för arbetstagarnas välbefinnande, arbetsförmåga och formella roller.Studien är kvalitativ och sex intervjuer samt två deltagande observationer har genomförts i den undersökta arbetsgruppen. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är hermeneutiken, vilket innebär att den är baserad på informanternas subjektiva upplevelser och därefter tolkningarna av dem. Fastighetsbolaget där materialinsamlingen utfördes har en struktur som kan liknas vid en pyramid med en topp och en bas.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra.

Kursen Matematik B är gemensam för alla program på gymnasieskolan idag.Knappt 40% av eleverna på samhällsprogrammet fick IG på det nationella provetläsåret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar på varför så många avsamhällseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever harett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstraktamatematiken i Matematik B upplevs av många som svår och meningslös.Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever när detillsammans har arbetat med att översätta en konkret situation i en kontext till ettabstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever somarbetade tillsammans ökade både sitt engagemang och sin förmåga att lösauppgifter.

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov.

Efter fem år på Konstfack lämnar jag snart denna studietillvaro för att gå ut i verkligheten som inredningsarkitekt och möbelformgivare. Det blir ett nytt sammanhang för mig att adaptera till. Mitt examensarbete handlar därför om hur jag kan transformera den typ av arbete jag gjort i skolan till verkligheten som kommer efter skolan. Jag ser en risk i verklighetens tillvaro där jag tror att många fantastiska idéer blir reducerade till slutresultat som är berövande på de kvaliteter som varit upphov till idéerna. Jag har därför arbetat med hur jag kan minska avståndet mellan min tankevärld och den nya verklighet jag vill översätta mina tankar till.

I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolorsanvändning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är attundersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vidinlärning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrånlitteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt atteleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret ochlaborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga.Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka det laborativa arbetssättet i skolan utifrån ett lärarperspektiv. När och hur kan man använda laborativa material för att förbättra matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frågor med hjälp av lärarintervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebär att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i läromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att laborationer är lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik.

Syftet med studien är att få kunskap om hur rektorer definierar och värderar resurser. Genom kvalitativa intervjuer och ett rangordningsformulär har rektorers syn på olika former av resurser kartlagts kopplade till elevers studieresultat och lärandemiljö liksom resurser som eventuella hinder. Studiens resultat pekar på att resursbegreppet bestäms av vem, var och när det definieras. Då samtliga grundskolerektorer i en kommun rangordnar är det resurser av mer abstrakt/själslig karaktär som värderas högt oavsett kön. Högst värderas personalkompetens och den psykiska miljön, vilka båda, enligt Herzbergs tvåfaktorteori, är motivationsfaktorer som ökar arbetsprestation och tillfredsställelse och bör gynna eleverna.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att utforma och utvärdera en lektionsserie för att se om det är möjligt att lära geometri med hjälp av konkret material och vardagsnära matematik, för elever i åldern 8-9-år. För att utforma och utvärdera utvecklingsarbetet har intervjuer använts som metod. I arbetet planerades och genomfördes fyra temadagar tillsammans med 13 elever där varje lektionstillfälle hade fokus på ett område inom geometri. Genomförandet visar att arbetet med konkret och vardagsnära matematik inte behöver vara invecklat utan är fullt av möjligheter. Intervjuerna visar också att det är lustfyllt för eleverna och de visar stort engagemang och intresse för uppgiften.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Under vår lärarutbildning på universitetet har matematik fått en helt annan innebörd än tidigare, ämnet har gått ifrån att vara abstrakt till mer konkret. När vi kommer som färdigutbildade lärare vill vi skapa en matematikundervisning som är motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland är ett framgångsrikt land i läs- och skrivinlärning, valde vi att genomföra en studie på hur några lärare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lära i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vad tre lärare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara våra frågeställningar utförde vi intervjuer och två skilda observationer vid flertal tillfällen på en skola i Nya Zeeland.

I arbetet undersöks om den grafiska stilen kan påverka vilka utmaningar som spelaren identifierar i ett FPS. Detta undersöks genom att skapa ett FPS i två versioner med identisk spelmekanik men i vardera grafiskt realistiskt och abstrakt utförande. Resultaten föreslår att deltagarnas initiala förväntningar kan påverkas av den grafiska stilen men ingen varande påverkan påvisas..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i årskurs 1, samt att undersöka om det finns någon skillnad i elevernas taluppfattning i två klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i två olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare använde sig av konkret arbete för att eleverna ska få en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bättre på den skriftliga diagnosen, medan elever från båda klasserna förklarade på ett bra sätt med hjälp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning är att elever kan lära på olika sätt, och att lärare tycker att det konkreta arbetet i matematik är viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning..

I den här uppsatsen undersökts det hur rekryteringsprocessen av inköpsassistenter ser ut i teori och praktik och vilka kompetenser yrket efterfrågar. Ämnet är aktuellt då yrkesrollen som inköpsassistent är svår att definiera och teori har påvisat att rekrytering försvåras av det faktum. Det kan i sin tur leda till felrekryteringar som kan ge stora konsekvenser i ett företag. Ämnet är också relevant då förändringar inom modebranschen har påverkat yrkesrollerna inom branschen i hög takt vilket resulterat i att samma yrkesroll har olika innebörd på olika företag. Förändringar ställer högre och delvis helt nya krav på rekryterare inom branschen.