Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola.

AbstraktBakgrund: På 1970-talet betraktades en intrauterin barnadöd som en icke-händelse. Idag är det känt att intrauterin barnadöd innebär en traumatisk upplevelse för föräldrarna och att man som vårdpersonal måste bekräfta barnets existens och föräldrarnas sorg. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att få ett barn som dött intrauterint, samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie utfördes som omfattade 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga om en varierad matematikundervisning leder till en skola för alla, samt hur detta val av arbetssätt påverkar undervisningen. Möjligheter och hinder med läroboksbunden respektive laborativ matematikundervisning har belysts. I studien har vi utgått från en problemformulering där vi är kritiska till att läroboken ofta ses, enligt vår uppfattning, som något negativt i förhållande till det laborativa arbetssättet som ofta ses som något positivt. Vi vill därför undersöka om detta verkligen stämmer. Metoden för undersökningen har varit systematisk litteraturstudie där analyser av vetenskapliga texter som är relevanta för vårt syfte har lyfts fram i resultatet.

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman.

ABSTRAKT Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). Hållbart lärande åt alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhällsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).

Abstrakt Den här studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om ämnet kränkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmärkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förståelse om kränkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till ämnet. Det vill säga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förändras. Samtidigt måste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av ämnet sättas i relation till de lagar och förordningar som åligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien är en kvalitativ undersökning där urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i både enskilda och fokus-gruppsintervjuer. Syftet med studien har varit att lyfta fram ämnet kränkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstå förskolepedagogernas medvetenhet och tal om ämnet.

Abstrakt I den här uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjälp av spelmiljön. Syftet är att få förståelse för vad miljöberättande behärskar som en självständig form av berättande och vad författarna kan göra för att uppnå detta mål. För att undersöka problemområdet genomfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Produktionen testades av utomstående studenter i medieteknik och resultaten sammanställdes med reflektioner kring vad som uppnåtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö. Abstract In this thesis examines how to drive a narrative in digital games using only the game environment.

Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuermed en elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens föräldrar ochrektor.Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Frånen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den doldaläroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. Närindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen.

Abstrakt: Antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Detta gör att man vid mottagandet av dessa barn måste se till att deras behov efterlevs, även på lång sikt. Det ställs i synnerhet krav på de boenden där de flesta av barnen hamnar efter att de får permanent uppehållstillstånd. I denna studie efterfrågas hur personalen arbetar på dessa boenden, och vilka metoder som används. I studien har gruppintervjuer samt enkäter använts.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sätt chatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk forma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Denna uppsats undersöker fem svenska politikers språkbruk på Twitter. Syftet är att få fram hur abstrakt deras språk är på Twitter och analysera vilka likheter som finns mellan språkbruket på Twitter och ett mer traditionellt politikerspråk. För att analysera detta har en kvantitativ textanalys använts med variabler från främst den systemisk-funktionella grammatiken, men även vissa lexikaliska aspekter har undersökts.De politiker vars inlägg granskats i studien är Göran Hägglund, Gudrun Schyman, Leif Pagrotsky, Birgitta Ohlsson och Fredrick Federley. Urvalet var ett sådant att 100 Twitterinlägg från varje politiker där de själva var ursprungsavsändaren (inte svar eller vidarebefordring av text) användes och analyserades. Dessa politiker valdes eftersom de omnämndes av Aitellu i deras Twitterbarometer 2012 som de mest inflytelserika aktiva politikerna på mediet.Huvudresultaten för studien är att det går att knyta tendenser av abstraktion till politikernas språkbruk genom bland annat otydliga förkortningar.

Abstrakt: Studien har genom semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder och åtgärder i dagens Seved samt skillnader mellan beskrivningarna. Intervjudeltagarnas svar d v s resultat av uppsatsens metod har analyserats utifrån social desorganisation-teorin samt broken windows-teorin. Studiens resultat visar: att det finns stöd för flertalet av de beskrivna problembilderna/åtgärderna i dagens Seved att kopplas till social desorganisations-teorin samt dess utveckling i form av kollektiv styrka-teorin. En del av broken windows-teorins problembild kan kopplas samman till nyckelaktörers beskrivningar medan åtgärderna till största del inte överensstämmer med broken windows. Mellan nyckelaktörer finns skillnader vilka kan förklaras genom att fler nyckelaktörer i större grad grundar sina problembilder utifrån social desorganisation och färre i broken windows-teorin.

2005 inleddes det av FN utnämnda decenniet för utbildning för hållbar utveckling!Begreppet hållbar utveckling är för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i år 6 har om några frågor som rör hållbar utveckling. En del aspekter inom lärande för hållbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkätundersökning. Frågorna hämtades från Skolverkets nationella utvärdering 1998, Tema tillståndet i världen. Frågorna som valdes ut gäller kunskap om världsproblem, handlingskompetens, och förmåga att se samband.