Syftet med forskningsarbetet var att forma en bild kring fritidspedagogers inställning till datorspel samt genom tidigare forskning argumentera för olika lärandepotentialer, som datorspel kan bidra med i fritidsverksamheten. Det första som gjordes var en enkätstudie, som skickades ut till samtliga fritidshem i två kommuner, någonstans i norra Sverige. Därefter gjordes ett urval av fem fritidspedagoger som medverkade i vår kvalitativa intervjustudie. Resultatet visade på att det var få fritidspedagoger, som själva spelade datorspel. Samtliga av dessa hade dock erfarenheter kring användandet av datorspel i verksamheten.

ABSTRAKTI vår strävan att nå bättre förståelse och vara mer insatta i vår kommande professions förutsättningar som samhällskunskapslärare på högstadiet och på gymnasiet, var vi nyfikna att ta reda på vilken uppfattning aktiva samhällslärare har om grupparbete. Detta har vi gjort genom att intervjua lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet. Svenska skolans läroplaner har, från att under 60-talet lyfta fram grupparbeten som en viktig del i undervisningen, gått till att inte lyfta frågan över huvud taget. Denna förskjutning kommer sig också av de individualistiska strömningar som under några decennier kommit att färga samhällets utveckling. Syftet med studien var att belysa samhällskunskapslärares syn på grupparbete.

Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor.

Studien handlar om en destination i den svenska fjällvärlden som består av två närbelägna orter. Aktörerna är flera och av olika storlekar, destinationsmarknads-föringen har därigenom flera utmaningar att hantera och beakta då värderingar och intressen är åtskilda. De två orterna är olika till karaktären och medan den ena orten utvecklas gör den andra orten inte det lika starkt. Orterna tillsammans sänder ut en rad olika budskap genom olika marknadsföringsinsatser som sammantaget inger en diffus bild av destinationen och de olika avsändarna.En destination som inte gemensamt samarbetar och koordinerar sina marknadsföringsinsatser sänder ut en diffus bild till både besökare och investerare. En destination som består av flera aktörer är i stort behov av såväl samarbete som konkurrens ? på ett positivt och inte destruktivt sätt.

Revisorernas anmälningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gälla den första januari 1999. Enligt ett uttalande från Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmälningsplikten till att även omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nära företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad från revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes därför till att undersöka i vilka fall anmälningsskyldighet går att införa för redovisningskonsulter, där redovisningskonsulternas inställning till ämnet används som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats på fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om förutsättningar för lärande inom det estetiska ämnesområdet i grundsärskolan för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet. I studien undersöks vilka undervisningsstrategier som används av lärare i bild, drama och slöjd. Studien beskriver även kunskaper och förmågor som eleverna ges förutsättningar att utveckla, samt hur detta lärande tar sig uttryck.Denna fallstudie har en kvalitativ ansats och genomsyras av en sociokulturell syn på kunskapsbildning.  Det empiriska materialet består av videofilmade observationer av lektioner i bild, drama och träslöjd samt semistrukturerade intervjuer med respektive ämneslärare. För att identifiera lärarnas undervisningsstrategier och elevernas förutsättningar för lärande har det transkriberade materialet tolkats utifrån den didaktiska triangeln samt två andra teoretiska ramverk.Resultatet visar att lärarna genom ett flexibelt arbetssätt, personligt bemötande, individuella anpassningar och en ?röd tråd? mellan lektionerna får eleverna delaktiga och aktivt deltagande.

En elitlicens introducerades i svensk ishockey för 13 år sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det årligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie är att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar från vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

I det här examensarbetet har vi på två olika förskolor undersökt hur pedagoger förhåller sig till estetiska uttrycksformer i samband med språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och säger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med språkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andraspråk. I vår undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet är den grundteori vi utgår ifrån då vi talar om barns språkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse.

Abstrakt Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Abstrakt Ahlqvist, Kerstin (2012) ?Handledning? ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvärprofessionellt team. Various aspects of ?coaching? in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team. Lärarutbildningen.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Marknadsföring och kontakt med kunder utformas på ett sätt som ska vara fördelaktigt för företagsryktet. Ryktet skapar sedan en bild av företaget. Den bild är det som blir det förmedlade varumärket och i längden även en viktig framgångsfaktor. Förutom reklam, logotyp och slogans lyfter företag i servicebranschen in inredning och arkitektur som en del av detta varumärkesarbete. Där har lokalen betydelse för att kunderna ska lockas till butiken eller restaurangen, öka köpintentionen samt för att kommunicera företagets värdeord.

SammanfattningEtt mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ettstrategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjänster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier omutvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Abstrakt Syftet med denna studie är att genom ett kvalitativt fältarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprätthålls i arbetsgruppen Västergårdsgruppens Städ och hur dessa relationer i sin tur påverkar verksamheten, framför allt i fråga om städarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, för att bredda vår förförståelse av fältet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som därefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för Städserviceenheten i Halmstad, områdeschefen för bl.a. Västergårdsgruppens Städ, samt 6 av de anställda städarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förändringsprocess som inleddes för ca 3 år sedan har spelat en viktig roll både för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna på arbetsplatsen.