Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som främjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM är lagstadgat i Arbetsmiljölagen och är ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM är en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshälsovården. Antonovskys (1987/1991) teori, känsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hälsofrämjande synsättet ligger till grund för studien.Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer från två svenska kommuner.

I en ishall ägnar man sig åt olika aktiviteter; konståkning, ishockey, curling men även ren rekreationsåkning. Vid alla dessa aktiviteter används isen på olika sätt och detta ställer därför olika krav på hur isen bör vara. Hockeyspelare och curlingspelare föredrar en hård is, medan konståkare istället föredrar en mjukare is. För vanliga fritidsåkare duger även en ännu mjukare is än för konståkare.En litteraturstudie har genomförts för att belysa hur en bra iskvalitet på ishallen kan uppnås och hur en ishall bör utformas med dess tekniska system för att skapa bra förutsättningar för en tillfredsställande iskvalité och vistelsemiljö. Till de tekniska systemen som beskrivits hör kylmaskinen med dess köldbärare och distributionsrör i ispisten, ventilationsaggregatet med återluftsföring och avfuktningsaggregatet i ishallen.Huvudsyftet med detta examensarbete var att studera iskvaliteten i en ishall och hur denna påverkas av det omgivande lufttillståndet i hallen.

Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material.

Förutsättningarna för att ett företag ska nå tillväxt har förändrats under 1900-talet. Dessa ändrade förutsättningar har medfört att en mängd teorier och modeller utvecklats för att beskriva hur tillväxt uppstår och hindras. På 1990-talet började olika balanserade styrkort utvecklas för styrning med mål och mått. Dessa styrkort fyller väsentliga funktioner för företag och har erhållit stor uppmärksamhet. Den här studien har för avsikt att utveckla styrkortsområdet ytterliggare.

Bakgrund: Logiken bakom Key Account Management (KAM) bygger på att en liten andel av ett företags kunder står för den största delen av dess intäkter. Vid KAM väljer företag ut dessa strategiskt mest viktiga kunder, kallade nyckelkunder och tillägnar dessa mer resurser och uppmärksamhet jämfört med de ordinarie. Dock har litteraturen om KAM inte i någon större utsträckning berört vilket värde som skapas till följd av KAM eller hur detta värde kan mätas. Därav ligger examensarbetets huvudfokus inom detta forskningsområde inom detta område och fokus ligger framförallt på det säljande företagets perspektiv.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka, analysera och beskriva vilket värde samt hur detta skapas för det säljande företaget genom användningen av KAM.Genomförande: En egen definition av KAM har skapats i detta examensarbete med hjälp av existerande litteratur inom området. Denna definition har sedan tillsammans med examensarbetets syfte legat till grund för den analysmodell som har tagits fram.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har utvecklats från att vara ett undantag till en norm, dock är enbart cirka 40 procent av de utgivna hållbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG från 2008. Det saknas krav när det gäller granskningen av hållbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan användas vid granskningen, både internationella och nationella sådana. I och med detta försvåras jämförelser mellan företag samtidigt och det blir svårt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har.Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig åt beroende på granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som används i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det här fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivå på granskningen som lämnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta är det möjligt att bidra med kunskap om huruvida användbarheten av hållbarhetsredovisningarna påverkas av granskande aktör och använd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta länderna.Metod: En undersökning av 30 hållbarhetsredovisningar i respektive land.

Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser.

Rolfs såg & hyvleri är en industri som funnits i 100 år. Enheten har historiskt sett byggt på en vision om att sönderdela stocken med ett så högt volymutbyte som möjligt. Virket har sågats för att försörja den egna vidareförädlingsenheten. Detta har inneburit en vidareförädlingsenhet med ett brett register av produkter för att kunna ta tillvara på alla dimensioner och kvalitéer som sågen har frambringat. På senare tid har konkurrensen inom den trämekaniska industrin blivit allt hårdare. Företagen i branschen har tvingats effektivisera sitt arbete och många specialiserar sig på enstaka produkter.

Bakgrund och problem: Enligt IFRS Föreställningsram är Årsredovisningens huvudsakliga intressentinvesterare. För att attrahera riskkapital från investerare är det angeläget att bolagets finansiellaställning är god. Detta kan skapa incitament för bolaget att anpassa sin finansiella ställning för attmöta investerares krav. För att uppnå detta kan bolag använda sig av olika redovisningstekniskametoder, beroende på hur årsredovisningen skall framställas. Merparten av dessa metoder, vilkasyftar till att framställa den ekonomiska ställningen som bättre än verkligheten, går underbenämningen Designad redovisning, där Big Bath Accounting ingår som en del.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns statistiska belägg för tillämpning av den teoretiskadefinitionen av strategin Big Bath Accounting på NASDAQ OMX Stockholmsbörsens Large Cap.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till att undersöka företag, som per 2009-04-01 fanns noteradepå NASDAQ OMX Stockholmsbörsens Large Cap.

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Jag har utgått från premissen att djur bör tillskrivas rättigheter, och därefter analyserat huruvida utilitarismen kan användas för att ge djur rättigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket låg nivå av en direkt rättighet (nämligen rättigheten att få sina intressen visade lika hänsyn som andras intressen) men inte kan ge några mer garanterade rättigheter utöver denna. Utilitarismen brottas också med många grundläggande problem, bland annat frågan om hur man kan jämföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och därför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivå av rättigheter jag sökt efter här. Inte heller naturrättsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nätverk av rättigheter, men eftersom naturrättsteorin själv inte kan förklara vilken grund dessa rättigheter vilar på så kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs också upp, och den verkar vila på ett stadigt fundament: andras rättigheter gentemot mig är giltiga i den mån jag ger dem till andra (och mina rättigheter gentemot andra är giltiga i den mån dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rättigheter.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning.