SammanfattningI detta examensarbete har jag undersökt hur medielÀrare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att fÄ mer kunskap om bedömning, eftersom det Àr sÄ komplext. Jag har utgÄtt ifrÄn en fenomenografisk ansats, dÄ jag har undersökt hur bÄde lÀrare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer frÄn ordet fenomen i betydelsen ?som det visar sig? och undersöker hur mÀnniskor erfar aspekter av verkligheten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka innehÄllet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjÀlp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen Àr den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgÄngspunkt i den övergripande frÄgestÀllningen: ?Vad Àr innehÄllsmÀssigt de högsta kriterierna för att ett Àmne ska hamna pÄ omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sÄdant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehÄllsanalys utifrÄn 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan Ären 2005 och 2010.Uppsatsen utgÄr frÄn teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast Àr av det manliga könet. och/eller innefattar nÄgon form av krig som troligtvis Àger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt Àr att resultatet för de mest omskrivna vÀrldsdelar/lÀnder/titlar/Ärtal/kön och Àmnen egentligen behandlar tvÄ olika typer av artiklar.

Syftet med denna uppsats Àr att, genom en hermeneutisk och komparativ nÀrlÀsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gÀrning frÄn den bibliska berÀttelsen till romanen, samt vad som hÀnder med historien nÀr en kvinna fÄr ÄterberÀtta den. Materialet analyseras med hjÀlp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrÄn Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan.Studien visar att Fredriksson aldrig Àmnat skriva en roman om Jesu liv och gÀrning, utan snarare om Marias liv och Jesu gÀrning. Marias version av ?allt det stora som hÀnde? prÀglas av ett intersektionellt förhÄllningssÀtt, bÄde nÀr det kommer till hennes egna och Jesus vÀrderingar, som strÀcker sig lÄngt utöver normen för den aktuella tiden.

AbstractThe aim of this essay is to understand the view of man as a creature in the Norse culture by studying rituals and ritual actions in conjunction with homicide. The material on which the study is based is called the Icelandic sagas, which are important source of information to the Norse culture. To achieve the purpose, I used a qualitative content analysis and qualitative narrative analysis along with ritual theories based on Roy A Rappaport among others. The questions are for instance:- What ritual actions occur in connection with the homicide, according to the Icelandic sagas? - What are the differences in how individuals are treated in passages where the ritual actions in relation to homicide and homicide cases investigated and why?The results show four different types of ritual acts in relation to homicide.

i dagens lÀrarutbildning fÄr ÄtgÀrdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lÀrare menar att det Àr en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur skolans personal arbetar med ÄtgÀrdsprogram och om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lÀrare och specialpedagoger pÄ olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om ÄtgÀrdsprogram och detta jÀmförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielÀrare och dels med tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr organiserat helt olika pÄ de tvÄ skolorna.

UtgÄngspunkten för denna studie har varit att skriva om lÀrstilar. Med lÀrstilar menas det sÀtt en individ tar till sig information. Varje individ har sitt eget unika sÀtt att ta in, bearbeta och minnas det han eller hon lÀr sig. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur elevers lÀrstilar tillgodoses i ett klassrum. Vi vill Àven se om pedagogen till eleverna tillÀmpar lÀrstilar i undervisningen. Vi har fokuserat pÄ perceptuella preferenser och miljö preferenser. UtgÄngslÀget har varit en stilenkÀt om lÀrstilar, denna gjorde vi om till en kvalitativ intervju och resultatet vi fick sammanstÀllde vi kvantitativt. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi genom hela arbetet kallar trestegsmetoden.

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ hÀlsa och hÀlsoundervisning i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och lÄg grad av standardisering för att fÄ svar pÄ problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslÀrare i grundskolans senare Är som alla har genomgÄtt utbildning i Àmnet. LÀrarna arbetar pÄ sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lÀrare anser att begreppet hÀlsa Àr svÄrdefinierat.

I den svenska vĂ„rden drabbas uppskattningsvis var tionde patient av en vĂ„rdskada, det vill sĂ€ga en undvikbar skada direkt orsakad av vĂ„rden (Socialstyrelsen, 2008; ÖdegĂ„rd, 2007). VĂ„rdskador ska registreras som avvikelser som sedan ska analyseras för att finna orsak och ligga till grund för förbĂ€ttringsarbete (Socialstyrelsen, 2008). Syftet med studien Ă€r att beskriva innehĂ„llet i de patientavvikelser som registrerats av personal pĂ„ sjukhus. InnehĂ„llet beskrivs avseende vilka hĂ€ndelser som registrerats och vĂ„rdpersonalens beskrivningar av hĂ€ndelseförloppet. Studien innehĂ„ller bĂ„de kvalitativa och kvantitativa delar.

Titel ?Det sitter i ryggmÀrgen? ? En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalisterFörfattare Caroline Hanner & Rebecca JohanssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin VÄrterminen 2012Handledare Nicklas HÄkanssonUppdragsgivare Ulrika Hedman, JMGSidantal 46 sidor (exklusive bilaga)Antal ord 17 584 ordSyfte Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur frilansande journalister som bloggar resonerar kring sitt bloggande i förhÄllande till sin journalistroll.Metod och material Sex kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie har visat att dessa frilansjournalister bloggar för att marknadsföra sig sjÀlva, kunna pÄverka, hÄlla sig uppdaterade, det Àr ett fritt medium, kunna interagera med sinalÀsare samt att de finner det roligt. De tycker att de pressetiska reglerna ska och bör appliceras pÄ bloggen. Detta för att ha förtroende hos lÀsarna. Dock Àr de motsÀgelsefulla i sina svar, och faktorer som tidspress och liknande gör att det inte alltid tycks vara lika lÀtt och sjÀlvklart i praktiken.

Med bakgrund i rÄdande finanskris och lÄgkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring vÀrdering till verkligt vÀrde och den specifika tillgÄng som fokuseras Àr förvaltningsfastigheter. Syftet med studien Àr att öka insikten i hur fastighetsbolag vÀrderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde i den aktuella finansiella krisen och lÄgkonjunkturen samt att synliggöra osÀkerheten som finns i tillÀmpade vÀrderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod anvÀnts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv pÄ problematiken i studien har Àven tvÄ sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjÀlp av en komparativ analysmetod.

Uppsatsen handlar om ett projekt som Àgde rum pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att lÄta elever, frÄn olika kulturella bakgrunder, lÀra kÀnna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personportrÀtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lÀra kÀnna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvÀrdera resultatet genom att intervjua elever och lÀrare, för att se vad de tyckte om projektet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka anvÀndningen av konstverk inom svenskÀmnet. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur man kan anvÀnda konstverk i svenskundervisningen samt om man kan anvÀnda konst som redskap för att utveckla sprÄket. Nio lÀrare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har besvarat en enkÀt som behandlar Àmnet konstverk i svenskundervisningen. LÀrarna undervisar i svenska och/eller svenska som andrasprÄk samt andra Àmnen. I uppsatsen redovisas Àven en lÀromedelsanalys.

Den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för trĂ€ning i sitt anvĂ€ndande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord Ă€r det som Ă€r relevant för denna C-uppsats. Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallĂ€rare och en specialpedagog som Ă€r en form av experter pĂ„ detta omrĂ„de och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att fĂ„ koll pĂ„ vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har Ă€ven fĂ„tt svara pĂ„ en enkĂ€t med liknande frĂ„gor som i intervjuerna. En annan metod som anvĂ€nds för denna C-uppsats Ă€r en sorts semiotisk kvalitativ innehĂ„llsanalys för att pĂ„visa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut. NĂ€r det gĂ€ller en sorts avlĂ€sning till resultatet har den skett med en avlĂ€sning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad. Den frĂ€msta slutsatsen som fram kom Ă€r att denna C-uppsats kommit fram anvĂ€ndarnas/elevers och speciallĂ€rares och attityder och tankar kring sitt anvĂ€ndande av dessa specialgjorda datorprogram som Ă€r Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen. Denna C-uppsats Ă€r relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga omrĂ„det för den anvĂ€nder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan mĂ€nniska och dator..

Studien tar sin utgÄngspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmÄga hade statistiska samband med textlÀngd och textkvalitetsamt om det fanns nÄgra skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville Àven se om det var bokstÀvernas lÀslighet eller om det var elevens förestÀllning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlÀngd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i Är 2.Resultaten visade att förmÄga att snabbt skriva lÀsliga bokstÀver och att kunna stava ord hade samband med textlÀngd. TextlÀngd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet.Handskrivning och stavning hade ett mÄttligt samband med innehÄllsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen pÄ textkvalitet.Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en fördjupad förstÄelse för erfarenheter av att anvÀnda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som Àr en kvalitativ undersökning bygger pÄ intervjuer av tre elever. UtifrÄn deras berÀttade erfarenheter har berÀttelser skapats. De har sedan analyserats med utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.Resultatet av studien visar att elever, med hjÀlp av alternativa verktyg, artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmÄga. Verktygen anvÀnds nÀr eleverna behöver stöd i sitt lÀrande nÀr det gÀller att lÀsa och skriva.