Den svenska veteranutredningen lyfter upp mediabilden frÄn Sveriges deltagande i internationella insatser som ett problem. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga skillnaderna i rapporteringen av hÀndelserna under Operation Artemis i Kongo 2003 utifrÄn Försvarsmakten och de fyra största dagstidningarna (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet) samt att undersöka om rapporteringen skiljer sig beroende av om det Àr en morgontidning eller kvÀllstidning. Analysen har gjorts utifrÄn ett narrativt perspektiv och tidningarna har analyserats utifrÄn kategorierna dagstidningsekonomi, sensationsjournalistik, objektivitet, vinkling och förenkling. Uppsatsen visar pÄ att det finns skillnader i hur bÄde Försvarsmakten och dagstidningarna rapporterade frÄn Operation Artemis. Uppsatsen visar ocksÄ pÄ att rapporteringen skiljer sig om det Àr en morgontidning eller kvÀllstidning som skriver artikeln.

INLEDNING OCH PROBLEM: NÀr jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lÀstes i klasserna sÀllan behandlades med samtal. Oftast lÀrde sig eleverna att skriva ?bokrecensioner?, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lÀsta. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ pÄverkan pÄ elevernas lÀsintresse. Syftet med studien Àr att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som pÄverkan till ökad förstÄelse av omvÀrlden med lÀsning av skönlitteratur.

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av föresprÄkarna för New Public Management (NPM) som hÀvdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sÀtt att lösa vad de framhÄller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsÀttning, dÀr privata aktörer fÄr en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjÀnster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vÀgledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de fÄr det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville Àven förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsÀttning.

Internet Àr en betydande faktor för vÄrt levnadssÀtt idag. Tillsammans med dess utveckling har vi mÀnniskor kunnat ta del av samhÀllet pÄ betydligt fler sÀtt Àn tidigare. Att kunna vara delaktig i vad nÀra och bekanta Àgnar sig Ät, och att kunna ta del av utrikes- och inrikesnyheter finns bara nÄgra knapptryck bort. Vi uttrycker vÄra synpunkter via exempelvis sociala medier, diskussionsforum och kommentarsfÀlten pÄ nyhetssajter. Internet ger Àven mÀnniskor en möjlighet till att vara oidentifierbar.

Examensarbetets syfte Àr att belysa förskollÀrarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jÀmföra hur deras arbetessÀtt skiljer sig Ät beroende pÄ barnens Älder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktÀr, dÀr intervjuer var mitt sÀtt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfÀllen stÀlldes frÄgor som informanterna fick svara pÄ. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhÄller sig till det sociala samspelet i barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollÀrare medvetet och kontinuerligt bÄde enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer.

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisvÀxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sÄngnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskÄdespelare har olika roller inom en pjÀs har musiker olika roller inom en lÄt.Ett mÄl med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble dÄ musikerna Àven medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestÀmde turordning för dem. I detförsta sÄngnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista bestÄr ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.

Det hÀr examensarbetet fokuseras pÄ Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn nÀr de börjar i förskolan och skolan/sÀrskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna gÄr tillvÀga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har Àven tagit reda pÄ vem det Àr som bestÀmmer om det handikappade barnet ska gÄ integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i sÀrskolan. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjÀlp av penna och papper.

 Det huvudsakliga syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀraren gÄr tillvÀga för att ge eleven insikt i lÀsförstÄelse och hur vÀl lÀrarens arbete stÀmmer överens med kursplanemÄlen i svenska i Är 3. VÄr undersökning lyfter fram hur lÀrare stimulerar eleverna för att öka deras lÀsförstÄelse, vilka vÀgar som anvÀnds, deras innebörd och betydelse för eleverna. Genom samtal med fem lÀrare i Är 3 pÄ tre olika skolor i tvÄ kommuner försökte vi synliggöra de intervjuade lÀrarnas syn pÄ Àmnet samt fÄ en inblick i deras arbete med att ge eleverna en god lÀsförstÄelse.Undersökningens resultat visar att de viktigaste förutsÀttningarna för att lÀgga grunden till en god lÀsförstÄelse var enligt de intervjuade lÀrarna ordförrÄd, ordavkodning, flyt i lÀsningen och förkunskaper. LÀrarna anvÀnde svenska, det vill sÀga tala, lÀsa, skriva och lyssna i stort sÀtt all undervisning och de arbetade pÄ olika sÀtt för att tÀcka in alla moment och delar frÄn kursplanemÄlen i svenska i Är 3.Undersökningen visade att elevernas lÀsförstÄelse kan stödjas genom att lÀrarna stÀller frÄgor till texter pÄ olika sÀtt. Det framgick i vÄr undersökning vikten av att eleverna tillhandahÄlls olika textmaterial, anpassade texter som upplevdes meningsfulla för varje individ.

Bakgrund: Typ 2-diabetes Àr en sjukdom som i ökar Sverige. En viktig uppgift som sjuksköterskan har Àr att motivera patienter med typ 2-diabetes till livsstilsförÀndringar vad gÀller kost, motion, rökavvÀnjning och stresshantering och fÄr dessutom skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept. Intresset för komplementÀr och alternativ medicin (KAM) ökar i vÀstvÀrlden. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa möjliga effekter av yoga, tai chi och qigong pÄ ett urval objektiva och subjektiva parametrar hos vuxna personer med eller med risk för typ 2-diabetes. Metod: Litteraturöversikt, baserad pÄ 17 vetenskapliga studier.

SammanfattningInom den kommunala rehabiliteringen möter arbetsterapeuten personer med vitt skilda slag av sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. En av de vanligare grupperna Àr personer, som av olika skÀl drabbas av kognitiva nedsÀttningar. Arbetsterapeuten bedömer personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar bl.a. med hjÀlp av olika bedömningsinstrument. Screening -instrumentet Mini Mental Test (MMT) Àr ett av de mest anvÀnda.

Bakgrund: Vi har valt att skriva om lÀxor eftersom det Àr en viktig del i skolans pedagogiska arbete. Trots detta finns det lite forskning pÄ omrÄdet. LÀxor Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som diskuteras bland förÀldrar, pedagoger, elever och andra intresserade i samhÀllet. Syfte: VÄrt syfte har varit att undersöka förÀldrars och pedagogers uppfattningar om lÀxornas betydelse och vilken pedagogisk betydelse det har för inlÀrningen i grundskolans tidigare Är. Vi ville Àven studera vilken samverkan som sker mellan hem och skola.

Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation pÄverkar pedagogerna i deras val av lÀs- och skrivutvecklingsmetod. UtifrÄn implementeringsteorin och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi försökt fÄ större förstÄelse för de förutsÀttningar pedagogerna stÀlls inför pÄ skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i lÀs- och skrivutveckling i Ärskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna stÀlls inför olika förutsÀttningar pÄ skolorna och att pedagogernas kompetens Àr det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar ocksÄ att pedagogernas motivation Àr avgörande för deras vilja att utveckla sig sjÀlva och undervisningen. Resultatet av vÄr studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i mÄnga fall pÄverkas av varandra.

Övervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem i Sverige och kan leda till en rad hĂ€lsorelaterade sjukdomar. En av anledningarna Ă€r att mĂ€nniskor idag lever ett alldeles för stillasittande liv. För att minska riskerna att drabbas av vĂ€lfĂ€rdssjukdomar har fysisk aktivitet visat sig vara en bra metod. Fysisk aktivitet tillsammans med en god kosthĂ„llning kan ytterligare förstĂ€rka chanserna till att upprĂ€tthĂ„lla en god hĂ€lsa.För att komma tillrĂ€tta med problemet i Sverige sĂ„ har folkhĂ€lsan fĂ„tt en tydlig roll i samhĂ€llspolitiken. Tydliga mĂ„l om hur arbetet med den svenska folkhĂ€lsan ska förbĂ€ttras har utformats.

VÄrt samhÀlle Àr till stor del genomsyrat av skriftsprÄket. I vardagen möter vi stÀndigt det skrivna sprÄket, det finns dock mÄnga mÀnniskor som har svÄrigheter att lÀsa och skriva. Forskning kring lÀs- och skrivsvÄrigheter kÀnns dÀrför som ett stÀndigt aktuellt Àmne. Ur ett didaktiskt perspektiv pÄgÄr utveckling för hur skolan skall kunna hjÀlpa dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. Skolan har ett mÄl som innebÀr att skapa en skola för alla.

Mitt intresse för PBL (problembaserat lÀrande) som arbetsform, och hur skolbarn i de tidiga Äldrarna kan utvecklas med hjÀlp av detta sÀtt att arbeta har inspirerat mig att i mitt examensarbete skriva om detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ ifall elever i de tidigare skolÄren, och i detta fallet elever i Ärskurs 1, kunde arbeta problembaserat dÀr moment ingÄr sÄsom ansvar för det egna kunskaps-inhÀmtandet, trÀning att arbeta i grupp samt medinflytande. Det PBL-arbete som beskrivs och presenteras i uppsatsen har genomförts med elever i Ärskurs 1 pÄ en skola i Lund under vÄrterminen 2003. Jag vill poÀngtera och betona att det Àr lÀrandeformen som sÄdan samt eleverna som studeras i examensarbetet, inte mitt sÀtt att leda eller styra arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elever i Ärskurs 1 pÄ ett alldeles utmÀrkt sÀtt klarar av att genomföra och sedan redovisa ett PBL-arbete. Vad som dÀremot framkommit under studien bl a genom intervjuer med olika grundskollÀrare, och som Àr beklagligt speciellt med tanke pÄ att PBL inte Àr nÄgot nytt fenomen utan har en över trettio Är lÄng historia, Àr att problembaserat lÀrande nÀstan inte alls förekommer i Ärskurserna 1 till 3.