Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om hur klasslÀrare samt specialpedagoger arbetar med elever som fÄtt en dyslexidiagnos. Utöver hur de arbetar med eleverna försöker arbetet ocksÄ reda ut pÄ vilket sÀtt de upplever att deras arbete med eleven ger resultat. För att undersöka detta har tvÄ klasslÀrare respektive tvÄ specialpedagoger intervjuats om tvÄ elever med dyslexi som de samarbetar med. Mitt sammantagna intryck Àr att arbetet med dyslexieleverna ser liknande ut för klasslÀrarna. De försöker sitta enskilt tillsammans med den elev med dyslexidiagnos sÄ ofta de fÄr möjlighet, eftersom de upplever att det fungerar bra för eleven.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi nÀr elever inte nÄr mÄlen i lÀsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt sjÀlvstÀndiga arbete var att undersöka vilken förstÄelse och vilka strategier rektorer har för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter sÄ att alla barn kan lÀsa och skriva efter sitt första skolÄr.

Uppsatsen handlar om skapandet av varaktiga relationer i byggbranschen. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av relationen mellan NCC och Ericsson avseende 3G-utbyggnaden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka orsakerna till aktörernas samarbetssvÄrigheter i byggbranschen, nÀr det Àr lÀmpligt med varaktiga relationer, hur sÄdana skapas samt vilken samarbetsform som Àr lÀmplig. Aktörernas samarbetssvÄrigheter beror pÄ de traditionella avtalsformerna, som endast avser enskilda projekt. För att frÀmja samarbete mÄste parterna skriva lÄngsiktiga avtal sÄ att varaktiga relationer möjliggörs.

Efter att ha gjort nÄgra observationer av utvecklingssamtal under min praktik hösten 2011 bestÀmde jag mig för att jag ville skriva en uppsats om Àmnet Äret dÀrpÄ. Jag lÀrde mig att pÄ min praktik genomförde min handledare elevledda utvecklingssamtal och min tanke har blivit att undersöka vad eleverna anser om den hÀr typen av utvecklingssamtal. Jag relaterar arbetet till teoretisk bakgrund som belyser utvecklingssamtals utformning och viktiga aspekter kring Àmnet. Jag förankrar arbetet i tidigare forskning som tar upp olika undersökningar kring utvecklingssamtal och elevlett utvecklingssamtal samt innebörden av kommunikation och relationer i skolans vÀrld. Med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer med fem elever frÄn min praktiksola har jag undersökt elevernas syn pÄ det nuvarande upplÀgget för utvecklingssamtal.

The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown.

Norrbottens lÀns landsting stÄr inför en övergÄng frÄn analog till digital mammografi. I och med att det hÀr Àmnet Àr sÄ aktuellt just för norrbottens lÀns landsting sÄ tyckte jag att det vore intressant att fördjupa sig i Àmnet. Jag ville göra en jÀmförelse mellan dessa bÄda tekniker nÀr det gÀller strÄldos, bildkvalitet och diagnostisk sÀkerhet. För att uppnÄ mitt mÄl har jag anvÀnt mig av litteraturstudie vetenskapliga artiklar inom det aktuella omrÄdet. DÄ jag skulle skriva om utrustningen anvÀnde jag mig av litteratur och Internet.

Bakgrund: Varje Är drabbas nÀstan var tionde patient av skador under vÄrdtiden, skador som hade kunnat undvikas. Detta leder till ett onödigt lidande för dessa patienter och deras nÀrstÄende. VÄrdskadorna berÀknas enligt Socialstyrelsen (2008) kosta samhÀllet sex miljarder kronor per Är. Operationssjuksköterskor liksom all vÄrdpersonal har skyldighet att avvikelserapportera hÀndelser som kunnat leda till eller lett till vÄrdskada. Syftet med att rapportera avvikelser Àr att dra lÀrdom och att med riskförebyggande insatser förhindra att hÀndelserna uppstÄr igen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa lÀrarens arbete med ÄtgÀrdsprogram i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs f-6.  Vi ville ta reda pÄ hur processer och rutiner sÄg ut nÀr lÀrare i idrott och hÀlsa utformade ÄtgÀrdsprogram, vilken roll elev och vÄrdnadshavare hade, vilka ÄtgÀrder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen sÄg ut. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svÄrt att fÄ intervjupersoner att stÀlla upp dÄ mÄnga som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i ÄtgÀrdsprogram. Vi fick svar frÄn 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av ÄtgÀrdsprogram inom idrott och hÀlsa. Avsikten Àr att lyfta fram de lÀrare i idrott och hÀlsa som skrivit ÄtgÀrdsprogram och hur de gör det.

För att elever i skolan ska kunna inhÀmta kunskaper behöver de ha fungerande verktyg. Att lÀsa och skriva Àr viktiga redskap för detta ÀndamÄl. Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan behöva anvÀnda sig av alternativa verktyg för att lyckas med sin kunskapsinhÀmtning. Det hÀr arbetet var en del i ett större projekt pÄ Linnéuniversitet. Syftet med studien var att bidra med förstÄelse för om ett multifunktionellt tekniskt verktyg, i detta fall smartphone, fungerar som ett alternativt verktyg som kan öka möjligheterna till en likvÀrdig utbildning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i grundskolan.

Jag valde att skriva om det lokala brottsförebyggande drogarbete som bedrivs i PiteÄ. Detta Àmne valde jag pÄ grund av Àmnets aktualitet och för att samtidigt fÄ en inblick i skolan, socialtjÀnsten och polisen pÄ den ort jag sedan ska genomföra min aspiranttjÀnstgöring. Syftet med arbetet Àr hur man i PiteÄ arbetar brottsförebyggande för ungdomar som riskerar att hamna i drogmissbruk. Jag har i bakgrunden anvÀnt mig av Torstensson & Wikströms rapporter dÀr de beskriver socialtjÀnsten, skolan och polisen som brottsförebyggare. I min resultatdel har jag intervjuat Thomas Karlsson polis och ungdomsutredare, Hanna Spinell Modig kurator pÄ Strömbackaskolan, samt Maria Lundholm fÀltassistent.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktÀriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B Àr ett kÀrnÀmne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebÀr att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingÄr en större skriftlig uppgift dÀr ska eleverna skriva en text utifrÄn en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att vÀlja mellan.

Sammanfattning / AbstractUndersökningens syfte var att kunna jÀmföra och se likheter/skillnader mellan de svenska lÀrarna och eleverna och de i Tanzania. Jag tog reda pÄ vilken eller vilka undervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder för att eleverna ska nÄ mÄlen samt vad lÀrare och elever skulle vilja Àndra pÄ om pengar inte var ett problem. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt mig av intervjuer samt observationer. Eleverna har ocksÄ fÄtt skriva ett fiktivt brev för att svara pÄ frÄgan vad de skulle vilja förÀndra om pengar inte var ett problem. Resultatet visar att det Àr stora skillnader nÀr det gÀller material och resurser.

Problem: Hur ska en nedskrivningsprövning av goodwill pÄ Solvent AB genomföras?Vad hade nedskrivningsprövning av goodwill haft för resultatpÄverkan i förhÄllandetill avskrivning enligt plan?Syfte: Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilken skillnad det skulle ge i resultatet avatt nedskrivningspröva goodwill i jÀmförelse med att skriva av det enligt plan. Deterfordras dÄ en metod för att kunna nedskrivningspröva goodwill för Solvent AB.Metod: Modellen som har valts för denna studie Àr en deskriptiv/deduktiv modell som vianser passar studien bÀst. Datainsamlingen kommer frÀmst att ske frÄn sekundÀradatakÀllor pÄ ett kvantitativt sÀtt. Den frÀmsta datakÀllan Àr den förvÀrvsanalys somgjorts av KPMG.Slutsats: För att Solvent AB ska kunna göra en nedskrivningsprövning pÄ ett sÄ bra sÀtt sommöjligt behövs att de sÀrredovisar affÀrsrörelsens kassaflöden.

Under vÄr utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda pÄ vilka metoder och arbetssÀtt nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsomrÄden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssÀtt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som pÄverkar beteendet samt hur det kan bemötas.

Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.