Mariannes entusiastiska person som jag fick glÀdjen att möta och ta del av, löper som en gyllene trÄd genom det hÀr arbetet som jag vill delge er. Att Mariannes speciella och unika personlighet kommer fram pÄ det sÀtt som det gör, beror mycket pÄ valet av metod. Metoden bygger pÄ att man fÄr ta del av en person pÄ ett djupare plan- en livsberÀttelse. Syftet att skriva om detta Àmne Àr för det Àr viktigt hur jag som pedagog kan upptÀcka de barn som far illa, eftersom barnen tillbringar den största delen av sin vakna tid i skolan. Arbetet handlar om hur jag som pedagog kan se/upptÀcka barn som inte mÄr bra.

Snatteri Ă€r ett brott som har blivit allt vanligare pĂ„ senare tid. Vi ville skriva om detta för att vi anser att detta Ă€r ett brott som kan vara grunden till mer allvarlig brottslighet. Vi valde att titta nĂ€rmare pĂ„ hur Hennes & Mauritz, Kiosken Ålidhem och ICA Mariehem förebygger snatterier. Anledningen till att vi valde dessa tre företag Ă€r att de Ă€r av olika storlek och har olika sortiment till försĂ€ljning. För att ta reda pĂ„ hur dessa företag bedriver sitt arbete mot snatterierna genomförde vi tre intervjuer, en med varje företag.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande lÀs-och skrivinlÀrning gÄr till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta Àr pÄ grund av att mycket av den litteratur vi lÀst om, inom detta omrÄde, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen anvÀnder en lÀrare sig antingen av en syntetisk metod, sÄ kallad traditionell metod dÀr man börjar med delar för att gÄ vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod dÀr man gÄr frÄn helheten till delarna. Detta hade vi svÄrt att tro pÄ, mycket pÄ grund av att under vÄr VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lÀrare blandar dessa metoder under inledande lÀs-och skrivinlÀrning. För att vi skulle kunna fÄ en inblick i vad som Àr syntetisk- eller analytisk metod har vi lÀst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska.

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools.

Denna rapport Ă€r baserad pĂ„ en Ă€ldre rapport med samma namn IRAP 84023, som skrevs 1984, nĂ€r jag arbetade Ă„t Sveriges Geologiska AB. Denna skrevs pĂ„ uppdrag av dĂ„vande KBS (KĂ€rnkraftsavfallets Behandling och Slutförvaring) vid de undersökningar som gjordes av typomrĂ„den för slutförvaring av radioaktivt avfall. Ett sĂ„dant omrĂ„de var GideĂ„ i norra Ångermanland och det Ă€r detta omrĂ„de som rapporten handlar om. Syftet med att skriva om rapporten Ă€r att parametermĂ€tningarna Ă€r utförda pĂ„ bergarter, som Ă€r sĂ„ vanliga i Sverige att resultatet har ett betydligt större vĂ€rde Ă€n vad som frĂ„n början insĂ„gs. Eftersom de bergarter som parametermĂ€tts tĂ€cker stora delar av mellersta Norrland samt en stor del av mellersta Svealand.

Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr: Hur ser frilansjournalister pÄ frihet och/eller ?journalistiskfrihet? och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ?Journalistiskfrihet? Àr hÀr en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemånus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som Àr aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrÄn teorier hÀmtade frÄn sÄvÀl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ?inköpare? av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkÀt om förvÀntningar pÄ frilansyrket har Àven delats ut till journaliststudenter pÄ Södertörnshögskola, denna enkÀt har dock uppsatsförfattarna tittat pÄ med en kvalitativ ansats pÄgrund av lÄg svarsfrekvens.NÄgot som kommit fram i studien Àr att den frihet frilansjournalister erhÄller och Àr ute efterÀr begrÀnsad. NÀr det gÀller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut pÄidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de ocksÄ har.

I dag finns ett stort antal konsultföretag som bygger hela sin nÀringsverksamhet pÄ att sÀlja tjÀnster. Ett problem som kan uppstÄ Àr om en arbetstagare pÄ konsultföretaget röjer en kunds företagshemligheter.För att lösa problemet mÄste en utredning om vad ett anstÀllningsavtal ska innehÄlla, lojalitetspliktens betydelse, vad som Àr en företagshemlighet, vem som bÀr ansvaret för röjande av företagshemligheter och skadestÄndslagen med principalansvaret redas ut. I anstÀllningsavtalet kan en arbetsgivare skriva in klausuler om ytterligare lojalitet Àn den som uppstÄr dÄ tvÄ parter ingÄr avtal.En företagshemlighet Àr all information som en nÀringsidkare hÄller hemlig som kan orsaka skada för nÀringsidkaren om den röjs. Det Àr enbart den som röjer företagshemligheten som bÀr ansvaret och ska dömas för brott enligt lagen om företagshemligheter.NÀr en skada har skett uppkommer ett ersÀttningsansprÄk. Om en arbetstagare vÄllar en skada i tjÀnsten ska arbetsgivaren ersÀtta skadan enligt principalansvaret.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

I dagens samhÀlle har telefonerna gÄtt ifrÄn att bara vara ett kommunikationsmedel till sÄ mycket mer. Idag finns miljontals applikationer till telefonerna som gör dom mer lik en nöjesenhet Àn en telefon. Syftet med projektet har varit att med hjÀlp av förundersökningar skapa en mobilapplikation till operativsystemet Android. I applikationen Àr syftet att lÀgga vikt pÄ anvÀndarvÀnlig design, snabb och effektiv funktionalitet. MÄlet med projektet Àr att fÄ kunskap hur syftet ska kunna uppnÄs.

NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.

This qualitative study was conducted to investigate how subordination and superiority emerges in the interaction between heterosexual couples between 20 to 30 years old, without children. Eight semi-structured interviews with four couples have been conducted to provide insight into how subordination and superiority is made in the interaction between the cohabiting couples. All interviews were transcribed and then manually categorized along specific main themes and sub themes. The empirical data were then assayed by a hermeneutic interpretation.   Three previous studies have formed the basis for this study, Det kallas kÀrlek by Carin Holmberg, the anthology, JÀmstÀlldhetens pris and Familjer i tiden by Christine Roman and Helen Peterson. The theoretical framework consists symbolic interactionism, and especially the concept of asymmetrical role-taking and also doing gender.

SammanfattningMed hjÀlp av intervjuer har jag studerat vad nio lÀrare pÄ sex olika skolor anser om skönlitteraturens betydelse för den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen. I forskningen finns inget svar pÄ vilken metod som anses bÀst för att lÀra sig lÀsa och skriva. DÀr beskrivs dÀremot att mycket beror pÄ lÀrarens personliga kunskaper. De svar jag fÄtt beskriver ett mycket stort engagemang hos samtliga lÀrare men att synsÀttet skiljer sig Ät en del. I olika hög utstrÀckning arbetar man med skönlitteratur i undervisningen.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Med detta arbete har jag försökt skapa förstÄelse för vad dyslexi innebÀr. För att fÄ ett brett perspektiv pÄ arbetet har jag utgÄtt dels ifrÄn olika forskningsteorier, dels ifrÄn intervjuer med speciallÀrare och dyslektiker. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svÄrare att lÀsa och skriva Àn andra? Hur kan man hjÀlpa dyslektiska elever i skolan? Vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder kan man anvÀnda sig av? Vilka hjÀlpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot lÀs- och skrivsvÄrigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? Jag har funnit att dyslexi Àr en medfödd defekt i hjÀrnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlÀtta för dessa elever. De kan t ex fÄ hjÀlp genom bandspelare, datorer och muntliga prov.

Det hÀr arbetet Àr en studie av fysiklÀroböcker och teorier om hur lÀrande gÄr till. Jag har undersökt tvÄ lÀrandeteorier som haft inverkan pÄ skolan och dess utveckling, nÀmligen behaviorismen och konstruktivismen, och försökt utröna hur de kan komma till uttryck i en fysiklÀrobokstext. De olika teorierna skiljer sig i grunden Ät, men i sin framstÀllning kan de ÀndÄ likna varandra. Det Àr dÀrför svÄrt att koppla ett visst sÀtt att skriva en lÀrobok pÄ till en viss syn pÄ lÀrande.Jag har ocksÄ sett pÄ om och hur dessa lÀrandeteorier kommer till uttryck i fem olika fysiklÀroböcker, dÀr den Àldsta Àr utgiven 1848 och den nyaste Àr frÄn 1997. Jag har dÀr upptÀckt bÄde likheter och olikheter mellan alla böcker.