BakgrundHumant Immunbristvirus (HIV) är en obotlig virussjukdom. Viruset försvagar och bryter ner kroppens immunförsvar. Obehandlat leder sjukdomen till Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS), då immunförsvaret är helt nedbrutet. Idag lever 30 miljoner människor världen över med sjukdomen och i Sverige finns cirka 6000 personer med HIV/AIDS. Sjukdomen behandlas livslångt med antivirala medel, som skapar förutsättning till ett längre och friskare liv.

I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande.

I Uddevalla kommun får blivande föräldrar en utbildning ?Mat för små magar? som är en teoretisk och praktisk utbildning om hur man lagar egen barnmat. Kursen är ett stöd i den information som barnavårdscentralen tillhandahåller. Syftet med den här studien är att utvärdera kursen ?Mat för små magar? samt ta reda på om kursen uppfyller de framgångsfaktorer/mål som ingår i kommunens hälsoplan.Den här uppsatsen är en målrelaterad utvärdering på uppdrag av Hushållningssällskapet och Hälsopolitiska rådet i Uddevalla kommun.

De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden.

Bakgrund: Sexualitet är en källa till både njutning, nöje och livskvalitet. Behovet av sexualitet och intimitet kvarstår vid sjukdom och även i ett palliativt skede. Patienter önskar att sjuksköterskor ska samtala om sexualitet med dem. De vill bli bemötta utifrån att holistiskt synsätt, och få individuellt anpassad information om vilka konsekvenser sjukdomen och behandlingen kan ha på sexualiteten. Många sjuksköterskor tycker att sexualitet det ingår i deras ansvarsområde, men i praktiken samtalar sjuksköterskor sällan om sexualitet med patienter.

Det finns många teorier som talar om vad som bör ingå i olika policys men ytterst lite få teorier som säger hur man gör för att förankra dem. Bland dagens organisationer verkar inte förankring av policys vara något som prioriteras och de policys som organisationer har följs sällan fullt ut av de anställda. För att undersöka hur man förankrar en policy har vi använt oss av bl.a. utbildningsteorier och kommunikationsteorier. Vi har gjort en kvalitativ undersökning på en organisation där man har en klart definierad IT-säkerhetspolicy.

Telefonrådgivning kräver ett kvalificerat handläggande där sjuksköterskan på kort tid ska etablera en god vårdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krävs det att sjuksköterskan har en god förmåga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. Efterfrågan på telefonrådgivning ökar och detta ställer krav på specifik kompetens hos sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra en säker bedömning i telefonrådgivning. I studien deltog 17 kvinnliga sjuksköterskor vid fem olika vårdcentraler i norra Sverige som intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Samtal om övergången från en botande behandling till palliativ vård kan vara svårt. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och att kommunicera med patienter är betydelsefullt för omvårdnaden av döende patienter. Livets slut är ett känsligt ämne att samtala om och lätt att undvika. Detta kan bero på bristande erfarenhet, utbildning, tidsbrist och rädsla inför ämnet.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samtal med vuxna patienter i livets slutskede.Metoden var en allmän litteraturstudie, som byggde på tretton artiklar.Resultatet visade upplevelser som påverkade sjuksköterskan i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Till exempel rädslan att ta ifrån patienten hoppet, brist på utbildning, erfarenhet och tid.

Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram.

Idag blir det allt vanligare och vanligare att företag inför miljöledningssystem. Det görs av flera olika anledningar. Det kan vara ett försök att trygga sin plats på den framtida marknaden eller så kan det vara ett direkt resultat av ett tryck utifrån. Men vad innebär det egentligen att införa ett miljöledningssystem och hur förankras miljöarbetet hos personalen. Det var några av de frågor som dök upp under praktikkursen på Miljövetarprogrammet under våren 2003 vilken gjordes på Danisco Sweden AB.

Med vårt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och vilka verktyg och metoder de använder sig av för att inte vägleda utifrån ett traditionellt synsätt på könsroller. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och har utgått från intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskola. De rådande genusstrukturer som finns idag påverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vägledare får en ökad medvetenhet, så att de kan få de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har använt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus påverkar oss inom alla nivåer i dagens samhälle och då även val av utbildning och arbete. Vi har i vår undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvägledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begränsade av sin könstillhörighet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med annan utbildning utöver hälsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som väntar samt få klarhet i hur hälsopedagogarbetet ser ut.Våra frågeställningar är följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsområde, är meriterande utöver hälsopedagogutbildningen?2. Vad karaktäriserar hälsopedagogarbetet?MetodStudien är en kvantitativ enkätstudie.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella utvecklingsplaner.