Utbildning har som regel inte fått hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism är utbrett samt att barn arbetar på gatan istället för att gå i skola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det civila samhället gör för att förbättra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhället i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt där utbildning är ett av dem. Vi har med hjälp av teorier om demokratisering och det civila samhället kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gå mot att bli en konsoliderad demokrati.

Bakgrund: Skiftarbete ?r vanligt inom v?rden och p?verkar sjuksk?terskors h?lsa, prestation och v?lbefinnande. Forskning visar att oregelbundna arbetstider kan bidra till s?mnbrist, stress och f?rs?mrad patients?kerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien ?r att belysa hur skiftarbetet p?verkar omv?rdnadens kvalitet och patients?kerhet samt vilka konsekvenser det f?r f?r v?rden.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga betydelsen av utbildning i förflyttningsteknik inom omvårdnadsarbetet. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Virginia Hendersons ?Grundprinciper för patientvårdande verksamhet? De frågor som ställts är följande: ? Har vårdpersonalen upplevt någon fysisk eller psykisk förändring efter utbildning inom förflyttningsteknik? ? Hur upplever patienten förflyttningar efter att vårdpersonalen genomgått utbildning inom området? ? Finns det någon statistisk skillnad i antalet arbetsrelaterade skador hos vårdpersonal efter genomgången utbildning inom förflyttningsteknik? Resultatet visar att utbildning inom förflyttningsteknik, Stockholmsmetoden, Durewall-Metoden, Dotte´s manutention, Frisk-förflyttning samt införande av olika förflyttnings-hjälpmedel såsom ex liftar visade sig ge positiva effekter. Personalen upplevde arbetsbelastningen som mindre, patienterna upplevde förflyttningarna mer komfortabla och säkra och antalet arbetsskador och förlorade arbetsdagar minskade. Utbildning och införande av hjälpmedel bidrar till att höja kvaliteten på vården.

Med utgångspunkt i FN:s Millenniemål om att stärka kvinnors position och öka jämställdheten har jag undersökt hur detta kan appliceras på det svenska samhället. Denna uppsatsen handlar om fyra kvinnor på universitetet. Fokus ligger på dessa kvinnors syn på utbildning, stereotyper, val av partner och yrkeslivet, detta diskuteras sedan utifrån olika genus- och jämställdhetsteorier.  .

Bakgrund: Att leva med epilepsi leder till ökad psykisk belastning. Personer med epilepsi har ofta bristande kunskap om sjukdomen och behovet av utbildning är stort. Personen behöver lära sig symtom och sätt att undvika situationer som kan trigga anfall. Vårdpersonal har en viktig roll när det gäller utbildning, rådgivning och stöd till personer med epilepsi och deras familjer. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva och utvärdera effekter av utbildning till personer med epilepsi och/eller dennes närstående.

Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppväxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha påverkat den identitetsskapande processen och synen på utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram är att identiteten förhandlas utifrån individens sociala omgivning i en ständigt pågående process. Resultatet indikerar att respondenterna själva anser att det finns en påverkan genom uppväxtmiljön som kan bero på föräldrarnas högre utbildningsnivå. Det framhålls av respondenterna att det är flera faktorer än uppväxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen på utbildning; främst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgången..

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem så att de stödjer en hållbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hållbar utveckling innebär för lärare i grundskolans högre årskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svårigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades på vetenskaplig litteratur såväl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lärare.

Syftet med denna D-uppsats i samhällskunskap var att fÃ¥ ökad förstÃ¥else för studenters val av utbildning samt undersöka vad studenterna efterfrÃ¥gar innan de väljer utbildning. Metoden för att uppnÃ¥ detta syfte var en neoklassisk efterfrÃ¥geteori samt en enkätundersökning. Enkäten delades ut bland studenter vid LuleÃ¥ tekniska universitet (LTU). UtifrÃ¥n resultatet av enkäten sammankopplat med teorin drar vi följande slutsatser: • De personliga intressena har störst betydelse för efterfrÃ¥gan pÃ¥ utbildning • De äldre är mer rädd för de kostnader som studierna medför än yngre studenter • Lärarstuderande bryr sig inte om lönen eller karriär • Ekonomstuderande bryr sig inte om de fÃ¥r arbete efter avslutade studier • FÃ¥ bryr sig om studentlivet • VÃ¥rdstuderande lägger inte stor betydelse i arbetsförhÃ¥llandena • Beteendestuderande hade börjat studera oavsett tillgÃ¥ngen pÃ¥ substitut.

På bara några decennier har kravet på utbildning vuxit markant och därmed också antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig på universitetsnivå och i vilken utsträckning det finns skillnader för män respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. Därefter har en jämförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvärden. Livsinkomsten har räknats fram genom att subtrahera nuvärdet av alternativkostnaderna från nuvärdet av livsinkomsterna.

Bakgrund D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.